Norge: Fortsatt motigt för Arbeiderpartiet

Krisen för Arbeiderpartiet fortsätter – uppenbart har det inte hjälpt att avlägsna Trond Giske från partiledningen.

Men vi börjar som vanlig med resultatet i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,4 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Nu har regeringen också breddats genom att också liberala Venstre har gått in i den. Men ska den här regeringen få igenom sina förslag, måste också det andra mittenparti, Kristelig Folkeparti, stödja regeringsförslaget i fråga. Kristelig Folkeparti kan nu, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, avgöra vilken politik Norge ska föra. Men KrF är djupt splittrat: En del av det vill pressa den borgerliga regeringen till eftergifter, medan andra kan tänka sig att göra som Senterpartiet, samarbeta vänsterut. Problemet med det senare är att Arbeiderpartiet är mitt inne i en inre kris och har sina sämsta opinionssiffror på mycket länge.

Sentios undersökning för Dagens Næringsliv gjordes 16-21 januari och publicerades den 25 januari. I mätningen tillfrågades 1.000 personer, av vilka 70,2 procent kunde ange partisympati:

Høyre 30,5 procent (+ 4,0 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,4 procent (+ 1,5)
Venstre 3,0 procent (- 0,5)
Kristelig Folkeparti 4,5 procent (- 0,1)
Senterpartiet 10,1 procent (- 0,5)
Arbeiderpartiet 22,7 procent (- 3,2)
Sosialistisk Venstreparti 7,6 procent (+ 1,6)
Rødt 3,1 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (- 0,5)

Värt att notera i den här mätningen är också att Venstre inte belönas för sitt inträde i den borgerliga regeringen utan hamnar ännu mer under spärrgränsen.