Ísland: Den sittande vänster-mittenkoalitionen i Reykjavík har fortfarande majoritet

20 december 2016 18:18 | Politik | Kommentering avstängd

Jag har ju regelbundet återgett nationella valresultat och aktuella opinionsmätningar från Ísland. Fréttablaðið har låtit göra också en lokal opinionsmätning för huvudstaden Reykjavík, och den skiljer sig från det nationella genomsnittet i flera avseenden. Det bör kanske tilläggas, att den isländska huvudstaden styrs av en fyrpartikoalition, bestående av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Piratpartiet och Gröna vänstern. Det mesta dramatiska som har hänt i Reykjavík är att Socialdemokraterna har tappat nära hälften av sitt väljarstöd i valet 2014. I stället har Piratpartiet och Gröna vänstern (men också Självständighetspartiet) ökat. Ändå hade den nuvarande fyrpartikoalitionen, om nedanstående opinionsmätning hade varit ett valresultat i ett kommunalval, behållit makten, och det är att märka att Socialdemokraterna i Reykjavík trots tillbakagången ändå klarar sig bättre än i alltingsvalet.

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, skulle med en uppgång med 6,2 procentenheter nu få 31,9 procent.
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, skulle trots nedgången (- 14,8 procentenheter) få 17,1 procent.
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, skulle öka med 7,1 procentenheter till 15,4 procent.
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, skulle öka med 8,7 procentenheter till 14,6 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, backar med 2,6 procentenheter till 13 pocent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, minskar med 6,7 procentenheter och stöds då av 4 procent.

För Viðreisin (Renässans), ett nytt borgerligt och liberalt parti, redovisas inget resultat, möjligen för att det inte ställde upp i det kommunalval, som jämförelsesiffrorna utgår från.

Norge: Stora skillnader i oslobornas politiska preferenser i kommmunalval respektive stortingsval

20 december 2016 0:10 | Politik | Kommentering avstängd

Vi börjar som vanligt med stortingsvalet år 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Sentios opinionsmätning för Dagens Næringsliv gjordes 6-13 december och publicerades den 16 december:

Høyre 23,3 procent (- 0,2 procentenheter)
Fremskrittspartiet 13,7 procent (+ 3,3)
Venstre 3,5 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 4,0 procent (- 1,1)
Senterpartiet 8,0 procent (+ 0,3)
Arbeiderpartiet 36,8 procent (- 1,6)
Sosialistisk Venstreparti 3,6 procent (- 0,2)
Rødt 1,9 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 2,0 procent (- 0,6)

MMIs mätning för Dagbladet den 16 december gjordes 12-14 december och borde alltså, om båda mätningarna är korrekt gjorda, fånga opinionssvängningar under senare delen av perioden:

Høyre 23,3 procent (- 1,5 procentenheter)
Fremskrittspartiet 13,0 procent (- 1,1)
Venstre 4,6 procent (+ 0,3)
Kristelig Folkeparti 4,0 procent (+- 0)
Senterpartiet 6,8 procent (+ 0,5)
Arbeiderpartiet 37,8 procent (+ 2,2)
Sosialistisk Venstreparti 3,4 procent (- 0,3)
Rødt 1,5 procent (- 1,6)
Miljøpartiet De Grønne 2,9 procent (- 1,6)

Respons Analyse har för Aftenposten gjort två mätningar om hur osloborna skulle rösta i kommunvalet respektive i stortingsvalet. Båda mätningarna publicerades den 19 december.

I kommunvalet visar mätningen, gjord 8-13 december, att det inte skulle gå så bra för det ledande partiet i den koalition som styr Oslo, Arbiderpartiet:

Høyre 36,6 procent (+ 2,8 procentenheter)
Fremskrittspartiet 6,1 procent (- 1,8)
Venstre 6,9 procent (+ 0,8)
Kristelig Folkeparti 2,2 procent (- 0,1)
Senterpartiet 0,9 procent (+- 0)
Arbeiderpartiet 26,0 procent (- 3,2)
Sosialistisk Venstreparti 6,9 procent (+ 1,0)
Rødt 5,7 procent (+ 0,8)
Miljøpartiet De Grønne 7,9 procent (+ 0,4)

Raymond Johansen, som är byrådsleder och representerar Arbeiderpartiet, tror att problemen med bortforslande av sopor samt höga bostadspriser har gjort folk förbannade på det ledande partiet i den rödgröna koalition som styr i Oslo. Men om de här siffrorna är korrekta, ligger nu Høyre tio procent över Arbeiderpartiet i den norska huvudstaden. Senterpartiet är i Norge ett utpräglat landsbygds- och jordbrukarparti och alltså nästan obefintligt i Oslo. Där är också liberala och kulturradikala Venstre större än i landet i genomsnitt, medan Kristelig Folkeparti är ganska litet. Både MDG och SV ligger högt bland storstadsborna, så även yttervänsterpartiet Rødt, som om de i hela landet hade samma stöd som i Oslo skulle ta sig in i Stortinget.

Det intressanta är att osloborna skiljer på kommunpolitik och rikspolitik och följaktligen i ett stortingsval inte skulle rösta på det här sättet. I Respons Analyses mätning den 8-13 december av oslobornas partipolitiska preferenser i ett stortingsval, publicerad i Aftenposten den 19 december, fördelade sig partisympatierna så här:

Høyre 20,5 procent (- 0,3 procentenheter)
Fremskrittspartiet 8,4 procent (- 1,4)
Venstre 8,0 procent (+ 0,7)
Kristelig Folkeparti 1,9 procent (- 0,6)
Senterpartiet 1,2 procent (- 0,9)
Arbeiderpartiet 36,1 procent (+ 2,6)
Sosialistisk Venstreparti 6,6 procent (+ 0,5)
Rødt 3,5 procent (- 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 5,7 procent (+ 0,9)

Oslobornas förtroende för arbeiderpartiledaren Jonas Gahr Støre är tydligen mycket stort.