Danmark: Dansk Folkeparti tappar åt alla håll, mest till Socialdemokratiet och Nye Borgerlige

Berlingske noterar i en nyhetsartikel, att Dansk Folkeparti i dag tappar väljare åt alla håll. I Berlingske Barometer den 15 augusti, en sammanvägning av olika opinionsinstituts resultat, stöddes partiet av 20,8 procent; i dag är motsvarande genomsnitt 15,7 procent. De största förlusterna har DF gjort till Socialdemokratiet och det nya högerpopulistiska partiet Nye Borgerlige.

DF har tappat 80.000 väljare bara på en månad.

Som tänkbara förklaringar hos DF självt anges i den här artikeln partiets svängning i frågan om danskt medlemskap i Europol och så kanske framför allt partiets missbruk av EU-medel.

Norge: Regeringen ligger risigt till i mätning men har nu klarat budgetkrisen

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

InFacts opinionsmätning för VG gjordes den 30 november-1 december och publicerades den 2 december:

Høyre 19,9 procent (+ 0,2 procentenheter)
Fremskrittspartiet 12,0 procent (- 0,1)
Venstre 4,5 procent (+ 0,3)
Kristelig Folkeparti 5,2 procent (- 0,2)
Senterpartiet 8,4 procent (- 0,4)
Arbeiderpartiet 36,7 procent (- 1,2)
Sosialistisk Venstreparti 4,8 procent (+ 0,4)
Rødt 2,6 procent (- 0,6)
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent (- 0,1)

Här ligger Høyre på en anmärkningsvärt låg nivå, men även FrP ligger lågt, Arbeiderpartiet däremot högre än i ett par andra undersökningar nyligen.

Regeringen (H + FrP) och dess båda stödpartier i Stortinget, liberala Venstre och Kristelig Folkeparti, har nu, efter att de båda sistnämnda partierna hade hotat att fälla den blå-blå regeringen, till slut fått en överenskommelse om nästa års budget. Stridsfrågorna gällde till stor del miljön, men det är svårt att se att mittenpartierna där skulle ha nått några anmärkningsvärda framgångar. Snarare har nog rädslan för de borgerliga väljarnas reaktioner skrämt in de två borgerliga mittenpartierna i regeringsfållan igen.

Ísland: Ingen ny regering än. Piratpartiet leder regeringssamtalen

Än har Ísland, som hade val i slutet av oktober, inte lyckats få till en ny regering.

Valet till Alltinget i Ísland den 29 oktober 2016 utföll så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 21 mandat, 29,0 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 11 mandat, 15,9 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 10 mandat, 14,5 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigurður Ingi Jóhannsson, 8 mandat, 11,8 procent
Viðreisin (Renässans), ett nytt borgerligt och liberalt parti, lett av Benedikt Jóhansson, 7 mandat, 10,5 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, lett av Óttarr Proppé, 4 mandat, 7,2 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, fram till och med valet lett av Oddný G Harðardóttir, 3 mandat, 5,7 procent

Budet att bilda regering har sedan gått i tur och ordning till ledarna för de två största partierna, men eftersom en ny regering för att få tillräckligt stöd i Alltinget (Riksdagen) måste få stöd av partier som ligger ganska olika på vänster-höger-skalan och de aktuella partierna dessutom har mycket olika syn på en del knäckfrågor som skattetryck, EU-medlemskap och fiskegränser, har ingen av de aktuella partiledarna lyckats få till någon överenskommelse om någon ny regering.

Så nu har presidenten gett budet att förhandla om ny regering till Birgitta Jónsdottír, ordförande i Piratar (Piratpartiet). Hennes parti åkte på en oväntad smäll i valet, och hon säger sig för egen del inte vilja bli ny statsminister, däremot gärna talman, så målet är att skapa en regering ledd antingen av Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir eller av Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson.

Kanske kan Gallups senaste opinionsundersökning, publicerad den 29 november och den första efter valet, ge någon vägledning:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) är med 28,0 procent trots en liten tillbakagång fortfarande landets största parti.
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) gör en fantastisk framryckning till nu 20 procent.
Píratar (Piratpartiet) backar och får nu 13,7 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) fortsätter backa också efter valet och får nu 9,0 procent.
Viðreisin (Renässans), som är problembarnet framför andra i regeringsbildningen, får nu 8,9 procent.
Björt framtíð (Ljus framtid), som är dess likaledes liberala partner, ökar däremot till 8,6 procent.
Samfylkingin (Samlingsfronten), alltså de isländska Socialdemokraterna, får nu 5,3 procent, vilket är partiets sämsta resultat någonsin.