Estland: Abdul Turay lämnar (s)

I Tallinn i Estland kandiderade Abdul Turay, mörkhyad brittisk medborgare, som oberoende kandidat på Socialdemokraternas (Sotsiaaldemokraatlik Erakonds) lista och blev invald i fullmäktige. Sen blev han, för kort tid skulle det visa sig, också medlem hos Socialdemokraterna, men uppenbarligen kände han sig inte riktigt hemma där, och han har nu lämnat partiet.

Än så länge har han inte anslutit sig till något annat parti, men han säger i en tidningsintervju, att det lutar åt Keskerakond (Centerpartiet). Elaka socialdemokrater menar, att detta beror på att han har erbjudits ett hyggligt avlönat jobb av Tallinns stad, som ju styrs av Centerpartiet.

Var han egentligen står politiskt är svårt att utröna av den intervju tidningen Postimees har gjort med honom. I sitt tidigare liv i Storbritannien har han tydligen varit liberaldemokrat, men i fallet Estland har han bland partier, som i något avseende attraherar honom utöver Centern också nämnt det nyliberalt präglade Reformierakond (Reformpartiet) och i vissa avseenden även det kristna, konservativa och estnationalistiska IRL.

Att de estniska Socialdemokraterna inte nämnvärt har bidragit till att välkomna andra flyktingar än dem som har tvingats på landet har dock Turay en poäng i.

Norge: Høyre förlorar mark till Arbeiderpartiet i arbetslöshetsfrågan

Det senaste stortingsvalet i Norge, 2013, ändade så här:

Arbeiderpartiet 30,8 procent
Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Venstre 5,2 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent
Rødt 1,1 procent

I det valet förlorade den trepartikoalition, bestående av Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti, sin majoritet och ersattes av en borgerlig koalitionsregering, bestående av Høyre och Fremskrittspartiet och med parlamentariskt stöd av mittenpartierna liberala Venstre och Kristelig Folkeparti.

Miljøpartiet De Grønne, som på grund av den norska fyraprocentsspärren bara fick utjämningsmandat, hade ställt sig vid sidan av blockpolitiken.

I en partibarometer, gjord av Norstat och publicerad i Vårt Land, fördelas partisympatierna så här:

Arbeiderpartiet 34,6 procent
Høyre 21,8 procent
Fremskrittspartiet 18,8 procent
Kristelig Folkeparti 4,8 procent
Senterpartiet 5,6 procent
Venstre 4,2 procent
Sosialistisk Venstreparti 3,3 procent
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent
Rødt 1,6 procent

I en mätning, gjord av InFact för Verdens Gang är partisympatierna fördelade så här:

Arbeiderpartiet 33,6 procent
Høyre 23,4 procent
Fremskrittspartiet 16,7 procent
Kristelig Folkeparti 5,5 procent
Senterpartiet 7,2 procent
Venstre 3,9 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,9 procent
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent
Rødt 1,9 procent

I Dagens Naeringsliv har jag hittat en artikel från nyhetsbyrån NTB om en regional opinionsundersökning för Vestlandet. DNs rubrik lyder ”Ap fosser fram på Vestlandet”.

Arbeiderpartiet 35,3 procent
Høyre 24,5 procent
Fremskrittspartiet 16,0 procent
Kristelig Folkeparti 5,1 procent
Senterpartiet 5,4 procent
Venstre 5,6 procent
Sosialistisk Venstreparti 2,6 procent
Miljøpartiet De Grønne 3,4 procent
Rødt 1,5 procent

Både en ledande valforskare, Frank Aarebrot, och Arbeiderpartiets ledare, Jonas Gahr Støre, anger samma orsak till Høyres fall och Arbeiderpartiets uppgång regeringens passivitet i sysselsättningsfrågan och Arbeiderpartiets inriktning på att främst klara den ökande arbetslösheten

Danmark: Partierna på stället marsch

Vi startar som vanligt för jämförelsens skull med resultaten i folketingsvalet i Danmark den 18 juni 2015 och kan då fortfarande konstatera, att Socialdemokratiet ännu inte är uppe i sitt valresultat:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 4,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Voxmeters senaste mätning, för Ritzau den 10 april, ger följande resultat:

Socialdemokratiet 25,6 procent
Radikale Venstre 4,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,8 procent
Enhedslisten 8,5 procent
Alternativet 6,8 procent
Venstre 18,1 procent
Dansk Folkeparti 20,3 procent
Konservative Folkeparti 3,3 procent
Liberal Alliance 6,7 procent

Sammanvägningen av denna och andra mätningar i Ritzau Index, som görs av nyhetsbyrån Ritzau, ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 25,2 procent
Radikale Venstre 5,2 procent
Socialistisk Folkeparti 4,4 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 6,9 procent
Venstre 17,9 procent
Dansk Folkeparti 20,3 procent
Konservative Folkeparti 3,3 procent
Liberal Alliance 7,3 procent

De fem först nämnda partierna brukar i Danmark räknas till vänsterblocket, de fyra övriga till högerblocket.

Den här fronten är dock inte så given som somliga tror. Socialliberala Radikale Venstres ledare, Morten Østergaard, säger i en intervju i Politiken, att De Radikale gärna ser att man på nytt prövar blockpolitiken. Visserligen pekar han fortfarande ut Mette Frederiksen (s) som den lämpligaste statministerkandidaten, men han och hans parti skulle också kunna tänkas stödja en regering, där Socialdemokratiet och borgerliga Venstre utgjorde stommen.