Den här veckan är jag mest morfar

6 april 2010 17:35 | Barnkultur, Film, Trädgård, Ur dagboken | 2 kommentarer

Barnbarnen, Viggo, sju och ett halvt, och Klara, fem, har påsklov och kom på annandagen ut till morfar och mormor i Öregrund för att stanna ända till på fredag kväll.

Bo och Kerstin kom hit med dem i bil, stannade också till på vägen för att gå på loppisar. Mormor hade laddat upp med kyckling, ris och curry och så fruktsallad till efterrätt. Brytbönorna till kycklingen kom från egen skörd, förra årets förstås.

Anrättningen kan ses på en av Kerstins bilder, här. På hennes bilder finns också vår fortfarande snötäckta trädgård, dock med blommande snödroppar, vårlök och krokus i de skyddade och solbelysta rabatterna längs husväggarna. På en bild finns också Klara med sin morfar.

Vi har laddat upp för besök av barnbarnen under den drygt halvårslånga vistelsen här i Öregrund, så här finns både böcker för godnattsagoläsande och filmer för barn.

När mamma och pappa hade åkt hem till Uppsala, valde barnen – som känner sig hemma här hos oss i Öregrund och inte upplever den här tillfälliga skilsmässan som något traumatiskt – att se på tecknade disneyklassiker med Pluto.

Men efter en stund blev Klara trött och ville att mormor skulle läsa godnattsaga för henne. Viggo som är lite äldre fortsatte att se film ett tag till men ville sen gå och lägga sig även han, och nu var det jag som skulle läsa.

Det roliga var att båda barnen, helt oberoende av varann, som godnattsaga valde Kicki Stridhs ”Det hemska spökhuset” med illustrationer av Eva Eriksson. Sen somnade femåringen tryggt i sin mors gamla rum, medan sju- och ett halvtåringen efter en stunds ytterligare filmtittande och sen alltså samma godnattsaga därefter fortsatte på samma spår: Han är trots sin ringa ålder redan en tränad läsare och har följaktligen gett sig på att själv läsa J K Rowlings tegelsten ”Harry Potter och Hemligheternas kammare”.

Birgitta och jag såg under tiden en Poirot-film, men när jag kollade hur Viggo hade det, såg jag att han hade somnat – han disponerar, när han är här, vår Mattis gamla rum.

Det var lugnt och fridfullt i huset fram till halv nio, men sen visade det sig att Viggo hade varit uppe tidigare på morgonen, dock utan att väcka morfar och mormor. Han hade vaknat med svår huvudvärk, vilket har hänt honom tidigare, och när morfar hade dukat fram frukost i köket åt Viggo och Klara, störtade Viggo plötsligt i väg till toaletten och kräktes. När detta hade upprepats, gav Birgitta honom ett stolpiller och han somnade om och sov djupt.

Lillasyster Klara var pigg på att gå med morfar till Konsum och handla, så vi gjorde det tillsammans, Klara med en liten kundvagn och morfar med en stor. Klara hjälpte morfar att hitta varumärken som också Viggo gillar, och som avslutning köpte vi två glass-strutar att ätas efter lunch. Jag presenterade Annika i kassan för Klara, och Klara berättade vad hon hette.

När vi kom hem. var Viggo pigg och alert igen – huvudvärken och illamåendet hade gått över. Så han åt faktiskt hyggligt av mormors lunch, pytt i panna med stekt ägg.

Vi hade lovat barnen att ta dem på promenad runt Öregrund efter lunch, och vi höll förstås ord. Promenaden, med barnen på var sin sparkcykel, gick först ner till fyrskeppet nere vid färjeläget och sen i en runda längs hamnen och runt vår lilla stad. I muren nära fyrskeppet pekade morfar ut det hål där han en gång i världen för barnens mor hävdade, att häxan Pomperipossa bodde. Jodå, den historien hade de redan hört. Ändstationen var den relativt nyligen restaurerade lekparken vid klockstapeln, där det finns mängder av spännande saker, däribland ett väldigt klätterskepp. Hit får vi nog lov att gå tillbaka, innan den här veckan är till ända.

Väl hemma ville barnen, särskilt Viggo, för andra gången i dag gå på upptäcktsfärd uppe på vår stora och vindlande vind. Då måste man öppna en lucka i taket på glasverandan och fälla ner en stege – bara det! Men det finns elektriskt ljus där uppe, så så hemskt är det inte.

Sen kom Klara, som tröttnade först på vinden, till morfar och ville se DVD-film, och efter att ha fått besiktiga förrådet, valde hon en Scooby Doo-film. Brorsan anslöt sig, och framför den sitter de nu klistrade.

Det är därför jag har en stund över för att skriva.