Sommar i P1 med Uje Brandelius

16 juli 2018 2:15 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | Inga kommentarer

Ja, han heter faktiskt Uje, vilket är initialerna i föräldrarnas namn. Efternamnet Brandelius är mer känt. Uje är brorsons son till en av giganterna i svensk populärmusik, Harry Brandelius, känd bland annat för ”Gamla Nordsjön”. Själv lärde jag under min journalisttid känna Pia Brandelius, som fanns i mitt eget yrke, och hon var faster till Uje har jag senare lärt mig. Samtidigt som jag, på skiva, lärde känna Uje Brandelius, kom jag också att lyssna på hans dåvarande hustru Catti Brandelius, känd som Miss Universum när hon framträdde på scen, bland annat i Ujes band Doktor Kosmos.

Det här numera separerade paret lärde jag faktiskt inte känna under deras tid i Uppsala – de kom för övrigt från Gävle – utan för att jag har en av Sveriges största samlingar av politisk musik på skiva.

Över till dagens ”Sommar” som hade Uje Brandelius som värd.

Programmet började med en historia, så märklig att jag borde ha hört den förut: Ujes pappa arbetar som biståndsarbetare i Uganda, och när han vid ett tillfälle föreslår Idi Amin att ta en spruta, blir han dödshotad av den maniske despoten. Den som räddar pappan är lille Uje, som föreslår att pappan ska få lov att ringa Olof Palme. Palme känner Idi Amin till, så in kommer en telefon och Palme svarar, betygar att Ujes pappa är en hedervärd människa som inte vill Amin något ont.

Stor lättnad – Idi Amin tror Olof Palme.

Det är bara det att det här aldrig har ägt rum. Alltsammans är en story påhittad för att fånga lyssnarnas intresse. Och det funkar ju.

Själv tycker jag att det här är intressant också på ett helt annat sätt.

Bland det Uje Brandelius har gjort finns en mycket lång tjänstgöring som mediakontakt på Vänsterpartiets kansli, och visserligen var Palme vänsterinriktad – jag har skrivit ett partiprogram tillsammans med honom – men han var också en benhård antikommunist.

Uje Brandelius har alltid hållit åt vänster, också varit medlem i Ung Vänster, och hans sångtexter bär spår av detta. En del av de problem han hade med uppdragsgivarna (V) hade nog att göra med att han inte hade lärt sig tillräckligt mycket om partipolitiskt manövrerande.

Men hans ”Sommar” i dag handlade egentligen om något individuellt och allmänmänskligt: Hur hanterar man och hur påverkas man av ett läkarbesked att man lider av Parkinsons sjukdom.

Jag har kommit i kontakt med människor som har drabbats av den, vet både hur ojämnt och oberäkneligt den utvecklas – Parkinson är en smygande sjukdom – och hur invalidiserande den så småningom blir.

I Ujes fall började det med att han fick skakningar på vänster hand och tyckte att bandet spelade lite för snabbt. Och läkarbesök ledde till att han vid 44 års ålder fick det drabbande beskedet att han hade Parkinson. Han pendlade mellan hopp och förtvivlan men insåg till slut vad det här innebar för honom, frågade till och med Gud: Vad fan har jag gjort dig? Och så grät han på kvällen.

Här kunde man sätta punkt, men människan, även Uje Brandelius, bärs också i livets svåraste ögonblick av ett hopp. Uje har alltså hittat en ny kvinna och med henne fått ytterligare två barn. Till den här kvinnan vände han sig i direktsändning: Therese, vill du gifta dig med mig?

Hon fanns ju inte där och kunde svara – det här var en direktsändning – men enligt Aftonbladet på nätet har hon svarat ja.

Jag gillade det här, mycket, och detsamma gäller hans låtval.

Jag gillar likaså Uje Brandelius och Doktor Kosmos men uppskattar att han här inte hårdexponerar sin egen musik. Alltså får vi höra ”Kapitalist, nu ska du dö”, skriven av hans dåvarande hustru Catti Brandelius och så den egna låten ”Här kommer livet (och du fattar ingenting)”.

Men märk att hans låtval bortsett från den som skrevs av hans första hustru annars inte är särskilt präglat av hans politiska åsikter. Låtarna speglar annat i hans liv och det han berättar i ”Sommar”.

Jag vill gärna nämna ”Superstition” med Stevie Wonder, ”Här kommer natten” med Pugh Rogefeldt och så, framför allt, ”Lugnare vatten” med Kjell Höglund. Men också till exempel ”Train In the Vain” med The Clash och ”Dreams” med Fleetwood Mac. Titlar som ”Too Drunk To Fuck” och gruppnamn som Violent Femmes lock

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^