När barnen ideligen försvinner, måste man ju kunna räkna!
27 februari 2018 18:25 | Barnkultur | Kommentering avstängdJag skrev här om dan om en lysande barnbok med text av Ulf Nilsson och bild av Emma Adbåge.
Och nu ska jag skriva om en bilderbok i lite mindre format med text av samme Ulf Nilsson, ”Tio små förskolebarn” (En bok för alla, 2017, i original en del av ”Stora boken om ABC”, Bonnier Carlsen 2012). Men illustratören heter i det här fallet Lisen Adbåge. Förklaringen är att det finns två systrar – tvillingsystrar – Adbåge, som båda arbetar med bilderböcker, egna och andras.
De agerande i den här historien är tio små barn och så deras två förskollärare på förskolan Solkatten.
Gradvis får vi lära oss vad alla barnen heter, men det är inte det som är poängen med den här boken. Namnen nämns när några barn är försvunna, när några är trötta och behöver sova och så vidare, men det viktigaste med det här är att lära sig räkna: Är alla med nu? Fattas det någon?
Det här händer under en alldeles vanlig utflykt, där det inte händer något mer dramatiskt än att lilla Lilja kissar på sig. Men det går att fixa. Lärarna har ombytesplagg med sig.
Så många somnar att lärarna beslutar sig för att ta bussen tillbaka till dagiset. Då vaknar Alison som var först med att somna:
– Ska vi aldrig gå ut nån gång?
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^