Norge: Arbeiderpartiets problem består, men det går bra för dess partners

9 februari 2018 0:24 | Politik | Kommentering avstängd

Vi börjar som vanlig med resultatet i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,4 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Nu har regeringen också breddats genom att liberala Venstre har gått in i den. Men ska den här regeringen få igenom sina förslag, måste också det andra mittenpartiet, Kristelig Folkeparti, stödja regeringsförslaget i fråga. Kristelig Folkeparti kan nu, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, avgöra vilken politik Norge ska föra. Men KrF är djupt splittrat: En del av det vill pressa den borgerliga regeringen till eftergifter, medan andra kan tänka sig att göra som Senterpartiet, samarbeta vänsterut. Problemet med det senare är att Arbeiderpartiet är inne i en inre kris och har sina sämsta opinionssiffror på mycket länge.

Under februari 2018 har hittills fyra landstäckande opinionsmätningar publicerats.

Norstats undersökning för Vårt Land genomfördes 23-28 januari och publicerades i Vårt Land den 2 februari. 936 personer tillfrågades.

Høyre 29,9 procent (+ 3,4 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 12,8 procent (- 1,1)
Venstre 4,0 procent (+ 0,6)
Kristelig Folkeparti 4,3 procent (+ 0,7)
Senterpartiet 11,0 procent (+ 1,6)
Arbeiderpartiet 22,2 procent (- 3,3)
Sosialistisk Venstreparti 7,4 procent (- 1,0)
Rødt 2,8 procent (- 0,1)
Miljøpartiet De Grønne 2,7 procent (- 0,9)

Norfaktas undersökning för Nationen och Klassekampen genomfördes 20-31 januari och publicerades den 3 februari. 1003 personer tillfrågades.

Høyre 27,5 procent (- 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,4 procent (- 1,1)
Venstre 4,2 procent (- 0,5)
Kristelig Folkeparti 4,3 procent (+ 1,0)
Senterpartiet 11,0 procent (+ 0,7)
Arbeiderpartiet 23,9 procent (- 0,3)
Sosialistisk Venstreparti 7,7 procent (+ 2,0)
Rødt 2,6 procent (- 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent (- 0,3)

Norstats undersökning för Norsk Rikskringkasting genomfördes 30 januari-5 februari och publicerades den 7 februari. 943 personer tillfrågades.

Høyre 28,9 procent (+ 0,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,1 procent (+ 1,8)
Venstre 3,8 procent (+ 0,2)
Kristelig Folkeparti 3,9 procent (- 0,2)
Senterpartiet 11,2 procent (- 1,0)
Arbeiderpartiet 22,4 procent (+ 2,3)
Sosialistisk Venstreparti 8,6 procent (+ 0,3)
Rødt 2,9 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 3,7 procent (+ 1,0)

Kantar TNS’ undersökning för norska TV 2 genomfördes 29 januari-5 februari och publicerades den 8 februari. 985 personer tillfrågades.

Høyre 29,1 procent (+ 1,4 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 12,0 procent (- 2,8)
Venstre 5,8 procent (+ 1,5)
Kristelig Folkeparti 3,8 procent (- 0,7)
Senterpartiet 11,2 procent (+ 0,3)
Arbeiderpartiet 23,6 procent (+ 4,2)
Sosialistisk Venstreparti 6,3 procent (- 2,3)
Rødt 3,6 procent (+ 0,6)
Miljøpartiet De Grønne 3,4 procent (+ 0,8)

Arbeiderpartiet ligger fortfarande rejält under Høyre, och det vill sig inte heller för Fremskrittspartiet.

Den nya medlemmen i den blå-blå regeringen, Venstre, går upp i den allra sista av de här mätningarna men har annars liksom Kristelig Folkeparti, som inte har gått in i regeringen, länge levt ett liv runt femprocentsspärren.

Senterpartiet, som har valt att samarbeta med den röd-gröna sidan, är det överlägset största mittenpartiet, och det går också bra för Sosialistisk Venstreparti, i vissa mätningar även för Rødt.

MDG har som vanligt problem med att kravla sig över spärren.

i