Pressgrodor

Hittade via Journalisten nummer 10 2009:

”Nu ska kvaliteten i
Expressen ska höjas”

Rubrik i Expressen

”Nu ger Chelsea Andrej Sjevtjenko tillåtelse att lämna klubben – vid månadsskiftet är spelaren fri att gå var han vill.”

Länstidningen Södertälje

Vill inte! Vill inte!

När jag i mina händer får Tony Ross’ bilderbok ”Vill inte gå och lägga mig!” (svensk översättning Elisabet Stoltz, En bok för alla, 2009, först utgiven på svenska av Berghs förlag, 2003), känner jag genast igen figurerna från Barnkanalen. Där visas filmer om den här bokens prinsessa och hennes föräldrar, kungen och drottningen.

Jag tyckte filmavsnitten i TV om prinsessan var trevliga, och så tyckte uppenbarlign också Klara och Viggo, som jag såg dem tillsammans med. När jag nu läser min allra första bok om de här figurerna – Klara kommer snart att få den – känner jag inget behov av att ändra uppfattning.

Tony Ross’ illustrationer är mycket uttrycksfulla – ta som exempel bilden av den lilla prinsessans väldiga gap, när hon skriker ”PAPPA!”. Hans bilder innehåller också en stor portion komiska detaljer.

Historien är annars något som är vanligt förekommande inte bara bland prinsessor utan bland de flesta barn. Nyckelrepliken lyder: ”Jag vill inte gå och lägga mig!”. För att understryka detta gör vår lilla prinsessa både en rad kända undanmanövrer och – lyckas rymma undan hovet och sängen.

Nästa morgon hittas hon i alla fall tillsammans med gosedjuret och katten i en korg, där hon till slut har somnat. Men där har hon uppenbarligen inte sovit tillräckligt gott och länge. Den lilla prinsessans slutreplik lyder: ”Jag är trätt. Jag vill gå och lägga mig.”

Kärlek mellan stor och liten – vad som än händer

Den som har haft sina barn omkring sig och verkligen levt med dem vet, att det mellan föräldrar och barn kan utvecklas en kärlek och en tillit som verkligen håller i livets olika skiften.

I Debi Glioris bilderbok ”Vad som än händer” (översättning Lotta Olsson Anderberg, En bok för alla, 2009, 1999 först publicerad på svenska av Bonnier Carlsen) är Stor och Liten avbildade som rävar; bilderna är vackra och uttrycksfulla. Historien Gliori berättar är däremot ganska enkel och förekommer i varje förälder-barn-relation: Bokens Liten prövar om Stor verkligen älskar honom/henne (könsbestämningen på Liten är en smula obestämd): Skulle du verkligen älska mig om…

Den här bokens Stor klarar dock alla prövningarna, kanske för att de är både teoretiska och provokativt överdrivna. Riktigt så enkelt är det ju inte i alla vardagskonflikter mellan föräldrar och barn.

Men som en lite rar godnattsaga duger det här väl ändå.