En fortsättning på sagan om den lilla gumman

Elsa Beskows ”Sagan om den lilla, lilla gumman” är med rätta berömd och älskad av många barn.

1997 tog sig Thomas Halling före att publicera en fortsättning: hur gick det sen för den lilla, lilla katten, som försvann i den stora, stora skogen efter det där ”Schas katta!”? Även valet av illustratör var djärvt: den som illustrerade hans ”Sagan om den lilla, lilla katten” (Natur och Kultur) var Gunna Grähs, som aldrig offrar åt det där idylliska som man ofta hittar hos Elsa Beskow.

Den stora skog dit vår lilla lilla katt försvann är ganska mörk och hotfull: där råder skugga och kråkorna kraxar, och i det stora hus katten hittar är allting stort och alls inte dockskåpsaktigt; på bordet dansar det till och med råttor.

Och där bor ingen nätt liten gumma utan en stor ful karl med tatueringar på armarna.

Men trots att han har en ful uppsyn och tar vår katt i nackskinnet, häller han upp grädde och ryter: ”Mat katta!!!”.

Och när katten har lapat i sig all grädden, hoppar den upp i gubbens mjuka säng och tar sig en lur.

Så veterligen bor den lilla lilla katten numera hos den stora stora gubben och har det bra där (om hon inte har flyttat igen).

Ny upplaga av den här roliga bilderboken har kommit hos En bok för alla, 2009.

Kroppsfunktioner och installationer

Jo, jag fortsätter – hittills förgäves – med fysiska aktiviteter för att bota den värk jag har i ryggraden, runt skuldrorna och, när jag hostar, också vid revbenen. I går, när jag på kvällen hade gruppsammanträde (S + V + MP) i kulturnämnden, tog jag bussen in till Uppsala redan vid lunchtid och travade sen runt i affärerna. Jag har tre förestående födelsedagar i familjen; dottern, Kerstin, fyller till och med jämnt, 40. Det ska firas på lördag. Så den här gången fick inte bara benen utan också armarna motion av de kassar jag bar omkring på.

Sen tidigt i morse har vi i dag hållit oss hemma. Vi har nämligen fått en beställd värmepump installerad. Den är i gång nu och pressar ut varm luft dels i riktning mot köket och sovrummet, dels i riktning mot raddan av rum som ligger längs korridoren.

Den inomhusdel som finns i ena kökshörnet fick plats utan omdispositioner och smälter faktiskt hyggligt in i miljön. Resten sitter på utsidan av väggen.

Med hjälp av firman som gjorde installationen ansöker vi förstås om rotavdrag, men på det hela taget bör den här investeringen betala sig på hyggligt kort tid. När vi byggde om och till här i Öregrund, var det boom för billig el, och vi, liksom många andra, valde då att sätta in direktverkande el. Det här är nu ett sätt att både sänka de mycket stora elkostnaderna vi så småningom har fått och att hushålla bättre med el.

Vi har för övrigt för inte så länge sen gjort en annan investering i samma anda: vi har köpt ny kyl och frys, som drar mycket mindre ström.

Även det kostade en slant, men här fanns – förutom elbesparingen – också ett moment av självbevarelsedrift inblandat: Så gamla som den gamla kylen och den gamla frysen var, kunde de också tänkas lägga av när som helst, till exempel under de höst- och vintermånader då vi över huvud taget inte kommer hit till Öregrund.