Norge: Lägsta stödet någonsin för Kristelig Folkeparti men Miljøpartiet De Grønne tappar ännu mer

13 november 2017 21:02 | Politik | Inga kommentarer

Resultat i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,3 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Försök har dock gjorts att bredda regeringen genom att i den ta in också de två mittenpartier, som regeringen har förhandlat med för att få majoritet i Stortinget för viktiga frågor som statsbudgeten. Av dessa partier har liberala Venstre sagt ja (och är på väg in i regeringen), medan Kristelig Folkeparti har sagt nej. Det här betyder att Kristelig Folkeparti, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, kan avgöra vilken politik Norge ska föra.

Norfaktas undersökning för Nationen och Klassekampen publicerades den 11 november. I mätningen, som genomfördes 7-8 november, tillfrågades 1.000 personer:

Høyre 27,0 procent (- 0,6 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,6 procent (+ 1,2)
Venstre 3,7 procent (+ 0,3)
Kristelig Folkeparti 3,2 procent (- 1,2)
Senterpartiet 10,5 procent (- 0,9)
Arbeiderpartiet 26,6 procent (+ 0,8)
Sosialistisk Venstreparti 7,3 procent (+ 0,8)
Rødt 3,3 procent (+ 1,5)
Miljøpartiet De Grønne 1,9 procent (- 1,7)

Arbeiderpartiet ökar lite, och Høyre minskar lite, men Høyre är fortsatt större än Arbeiderpartiet.

Venstre, som fick stödröster från Høyre för att säkra borgerlig majoritet, ligger nu under spärren. Och Kristelig Folkeparti, som inte har valt sida, verkar ingen tro på – partiet har sin genom tiderna lägsta stödsiffra.

MDG backar åter och ligger nu långt under spärren. Medan yttervänsteralternativet Rødt närmar sig den.

Eesti/Estland: Stödet till partierna varierar kraftigt beroende på var man bor

13 november 2017 17:48 | Politik | 2 kommentarer

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 blev resultatet det här:

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i vissa avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,2 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna valde att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av Reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Den trepartiregering som då bildades har sedan fallit. Socialdemokraterna och Fäderneslandet/Res Publika har i stället gått in i en regering, ledd av Centerpartiet med Jüri Ratas som statsminister. Reformpartiet har förpassats i opposition.

I den partisympatimätning Kantar Emor under perioden 1-9 november har gjort för tidningen Postimees och nyhetsbyrån BNS har 1.083 personer tillfrågats:

Reformierakond (Reformpartiet) 29 procent (+ 2)
Keskerakond (Centerpartiet) 26 procent (- 1)
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 15 procent
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 14 procent
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 7 procent.
Vabaerakond (Fria partiet) 5 procent
Eestimaa Rohelised (Estlands gröna) 3 procent

Reformpartiet, nu i opposition, är obestridligt störst, regeringsledande Centerpartiet näst störst.

De här båda partierna är olika starka i olika delar av väljarkåren. 32,5 procent av de kvinnliga väljarna röstar på Centern, 25,3 procent av de manliga på Reformpartiet. 37 procent av esterna röstar på Reformpartiet, 71 procent av ryssarna på Centern. Av väljarna upp till 35 års ålder röstar 33,1 procent på Reformpartiet, av 35-49-åringarna röstar 26,2 procent på Centern och detsamma gör 44,2 procent av dem som är 50+.

Centern har backat men är fortfarande mycket stark i det rysstäta Tallinn:
Keskerakond (Centerpartiet) 37,4 procent
Reformierakond (Reformpartiet) 28,8 procent
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 13,2 procent
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet) 10,5 procent
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 4,9 procent
Eestimaa Rohelised (Estlands gröna) 2,6 procent
Vabaerakond (Fria partiet) 2,5 procent

Genomsnittet för fyra andra städer, av dem de två sista rysstäta – Tartu, Pärnu, Narva och Kohtla Järve – skiljer sig ganska mycket från opinionsläget i Tallinn. Märk framför allt Socialdemokraternas styrka:
Keskerakond (Centerpartiet) 27,1 procent
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 24,9 procent
Reformierakond (Reformpartiet) 22,8 procent
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet) 11,9 procent
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 7,6 procent
Eestimaa Rohelised (Estlands gröna) 4 procent
Vabaerakond (Fria partiet) 1,7 procent

Så här röstar man i andra och mindre städer:
Reformierakond (Reformpartiet) 31,9 procent
Keskerakond (Centerpartiet) 23,1 procent
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet) 16,9 procent
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 15,9 procent
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 5,5 procent
Vabaerakond (Fria partiet) 3,5 procent
Eestimaa Rohelised (Estlands gröna) 2,1 procent

Och så här fördelas partisympatierna på ren landsbygd:
Reformierakond (Reformpartiet) 29,7 procent
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet) 17,5 procent
Keskerakond (Centerpartiet) 17,3 procent
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 12,7 procent
Vabaerakond (Fria partiet) 9,6 procent
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 8,5 procent
Eestimaa Rohelised (Estlands gröna) 3,8 procent

Ísland, som Sverige och som övriga Europa

13 november 2017 15:58 | Politik | Inga kommentarer

”Jag är bara socialdemokrat. Jag har alltid varit det – alltid varit socialdemokrat. Jag har aldrig funderat på vänster och höger.”

Inga Sæland, ledare för Folkets parti, i Vísir om hur hon ser på sin politiska ideologi.

Ovanstående har jag hittat på Islandsbloggen, en värdefull länk på svenska till isländsk politik.

Jag återger det inte bara för att det, i bara några få ord, sammanfattar ett problem som är gemensamt för isländsk så väl som svensk och, ännu mer, europeisk socialdemokrati: samhällets utsatta grupper, de som förr nästan automatiskt såg socialdemokratin som sin politiska företrädare, röstar i dag på partier, även politiskt mycket tvivelaktiga sådana, som är bäst ägnade åt att ge socialdemokratin en spark i baken.

Flokkur fólksins (Folkets parti), som i valet fick 6,88 procent (+ 3,34) och därmed 4 mandat i Alltinget, är ett parti som, i och för sig utan att göra också nödvändiga både ekonomiska och sociala prioriteringar, driver frågor för de människor som flera andra partier har en tendens att glömma bort efter valdagen, till exempel sjukpensionärer och fattiga. Partiet vill att alla ska garanteras en inkomst på minst 300.000 (OBS) isländska kronor i månaden och vill finansiera detta genom att bland annat höja momsen för turistbranschen och lägga ned ambassader. Folkets parti förespråkar vidare att staten ska äga och driva en bank utan samma vinstintressen som affärsbankerna har. På programmet finns frågor av vikt för utsatta grupper.

Det här har lett till att knappast någon sida eller något annat parti på allvar har räknat med Folkets parti som medlem i eller underlag för en kommande regering. Den nämnda Islandsbloggens huvudalternativ i spekulationerna om den kommande regeringen är en blocköverskridande koalition mellan Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) och så Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) samt Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet).

Vänsterledaren Katrin Jakobsdóttir påstås – men jag vet inte om det är sant – inte vara helt avvisande till en sådan lösning, men det rekordlånga mötet i hennes partistyrelse som inte ändade i något formellt beslut indikerar att motståndet där är stort.

Jag har noterat att det också i Sverige finns de som skulle kunna tänka sig att lösa den permanenta regeringskrisen genom en blocköverskridande koalition med Socialdemokraterna och Moderaterna som stomme.

En sådan lösning skulle snabbt föra svensk socialdemokrati ner till bottenligan för havererade socialdemokratiska partier.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^