Danmark: Rikspolitisk mätning före kommunalvalet

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 11 september publicerade Ritzau en opinionsmätning gjord av Voxmeter:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 19,6 procent
Dansk Folkeparti 17,5 procent
Konservative Folkeparti 5,0 procent
Liberal Alliance 5,3 procent
Nye Borgerlige 0,8 procent

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,6 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 5,1 procent
Venstre 19,1 procent
Dansk Folkeparti 18,1 procent
Konservative Folkeparti 4,3 procent
Liberal Alliance 5,6 procent
Nye Borgerlige 0,8 procent

Dansk politisk diskussion präglas just nu av det förestående kommunalvalet, men det här är alltså en rikspolitisk undersökning.

Orkla säljer danska K-Salat

Norska livsmedelsjätten Orkla säljer ett av sina danska dotterbolag, K-Salat, till danska Stryhns, en del av den norska koncernen Agra AS, som gradvis har expanderat, senast genom att köpa danska Jensen’s Køkken.

Stryhns är inriktat på leverpastej. K-Salat tillverkar påläggssallader, majonnäs, remouladsås, dressingar och potatissallad och har ett hundratal anställda. Ett sammanförande av de här båda företagen verkar logiskt, och kanske vill moderbolaget Orkla ha loss pengar för förvärv av andra företag.

I Danmark äger Orkla fortsatt till exempel Beauvais (ketchup), Den Gamle Fabrik (marmelad), Glyngøre (fiskkonserver), Bähncke (senap) samt de i Sverige kända FUN, Granngården och Risifrutti.

Norge: Arbeiderpartiet fortsatt tvåa, medan dess bundsförvanter ökar

Resultat i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,3 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Försök har dock gjorts att bredda regeringen genom att i den ta in också de två mittenpartier, som regeringen har förhandlat med för att få majoritet i Stortinget för viktiga frågor som statsbudgeten. Av dessa partier har liberala Venstre sagt ja (och är på väg in i regeringen), medan Kristelig Folkeparti har sagt nej. Det här betyder att Kristelig Folkeparti, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, kan avgöra vilken politik Norge ska föra.

Kantar TNS’ undersökning för TV 2 publicerades den 14 november. I mätningen, som genomfördes 6-10 november, tillfrågades 972 personer:

Høyre 26,9 procent (- 2,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 12,7 procent (- 0,4)
Venstre 5,9 procent (+ 1,1)
Kristelig Folkeparti 3,1 procent (- 0,1)
Senterpartiet 11,5 procent (+ 2,2)
Arbeiderpartiet 25,3 procent (- 0,1)
Sosialistisk Venstreparti 7,4 procent (+ 1,0)
Rødt 1,4 procent (- 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 1,9 procent (- 1,5)

Høyre minskar men är fortsatt större än Arbeiderpartiet.

Venstre, som fick stödröster från Høyre för att säkra borgerlig majoritet, ligger här åter över spärren. Och Kristelig Folkeparti, som inte har valt sida, verkar ingen tro på – partiet har även i den här mätningen rekordlågt stöd.

MDG backar åter och ligger nu långt under spärren. SP och SV ligger över sina goda valresultat.

Suomi/Finland: Försäljning av spritjätten Altia under utredning. Skulle den ända i försäljning, bör svenska staten köpa Altia

Efter privatiseringen och styckningen av forna spritjätten Vin & Sprit, ägd av svenska staten, hamnade en del av de klassiska svenska spritmärkena (Renat, Skåne, Gammal Norrlands, Grönstedts cognac) i finska statens ägo: Altia, ett helstatligt bolag, känt bland annat för Koskenkorva och en rad fina bärlikörer, köpte Vin & Sprits svenska del (bortsett från Absolut Vodka som huvudköparen, franska Pernod Ricard, var ute efter) samt också en del av företagets danska tillverkning. Altia har också dotterbolag i Norge, Estland och Lettland.

Den sittande borgerliga regeringen i Finland föreslog privatisering av Altia och förslaget röstades igenom med rösterna 98-80. Den finländska riksdagen ville dock att man först skulle utreda frågan, bland annat hur en försäljning skulle påverka sysselsättningen i Finland.

Ser man till dagens opinionsläge, är det tveksamt om det verkligen finns någon majoritet för utförsäljning av Altia, och med tanke på att finländarna älskar nationaldrycken Koskenkorva, skulle en försäljning knappast öka den sittande regeringens popularitet.

Men skulle försäljningen ändå bli av, borde den sittande socialdemokratiskt ledda svenska regeringen köpa Altia och låta företaget bli stommen i ett pånyttfött V & S. Alltså bara i fall att – även finska staten är en lämplig ägare för ett företag i den här branschen.