Melodikrysset nummer 44 2017

Anders Eldeman sa att förra veckans kryss tydligen var svårt för många. Undra på det när det till exempel innehöll två frågesvar som måste skrivas ihop med varandra.

Själv hade jag en del svårigheter med dagens kryss, men det kan ha berott på bristande koncentrationsförmåga – en nära anförvant dog nämligen i natt. (Jag återkommer till det någon gång senare här på bloggen.)

Dessutom innehöll krysset åtminstone en fråga, som jag egentligen inte visste svaret på. Sångtiteln var möjligen ”Tänk vad skönt det är att sova”. Ett av mina problem i det här fallet är att jag aldrig har sett barn-TV-programmet ”Tippen” med Morgan Alling – det senare rimligen svaret i krysset – och Lasse Beischer.

”Segla på ett moln” tror jag inte heller jag har hört tidigare, däremot förstås Annelie (ofta också skrivet Anne-Lie) Rydé. Men Per Gessle, som har skrivit låten, har jag inga skivor med.

Och sen fanns det åter igen en dubbelfråga där de båda delarna saknade samband, Eldemans nya påfund. Själva delfrågorna var dock inte svåra. Den första melodin vi hörde, utan text, var ”Yellow Submarine”, en riktig hit med The Beatles, skriven av Paul McCartney. Den skulle ge oss svarsordet u-båt, men ska vi vara noga heter låten på svenska ”Gul, gul, gul är vår undervattningsbåt”. Den som likt mig kan Povel Ramel vet också att han en gång i världen gjorde succé med ”Far, jag kan inte få upp min kokosnöt”.

Nej, jag mindes inte, att det var Turkiet som vann Eurovision Song Contest 2003, inte heller att det var Sertab Erener som sjöng och att låten hette ”Everything That I Can”. Men med hjälp av de bokstäver jag hade fått ihop listade jag ut att vinnarlandet var Turkiet.

The Rolling Stones är förvisso bekanta för mig, men den sena plattan med ”Commit a Crime” har jag inte lyssnat på.

Också Elton John gillar jag, men jag har lite svårt för hyllningen av prinsessan Diana i ”Candles In the Wind”.

Och Indiana Jones-filmerna kan man ju nästan inte undgå, om man ser på TV. Så John Williams’ tema har jag hört ett antal gånger.

”Westside Story” – väl egentligen ”West Side Story” – känner jag förstås också till. Den är från 1957 och skrevs av Leonard Bernstein och Stephen Sondheim, filmades också ganska snart.

Vi uppsalabor, dessutom med studentbakgrund, har väl ofta, även om vi inte har band till just Sörmland-Nerikes nation, någon gång hört/sett Hornboskapen live. Men själv tyckte jag att deras version av Jules Sylvains ”Titta in i min lila kajuta” musikaliskt kändes lite avvikande. Lite bakgrund: Den förekom också i filmen ”Barbacka” (1946).

Betydligt lättare var det då att, i dag på dragspel med Calle Jularbo, känna igen ”Axel Öman” (egentligen ”Skepp som mötas”) med musik av Fred Winter och text av Valdemar Dalquist. Den börjar: ”Det var en gång en sjöman med mössan käckt på svaj”. Och nog har också den förekommit i en film, i ”På kryss med Albertina” (1938).

Och för att avsluta med det sista (och samtidigt något av det bästa) i dagens kryss: ”Hungry Heart” av och med Bruce Springsteen, även kallad The Boss. Den finns på ”The River” från 1980, en skiva som jag självfallet har.

Norge: Inget lyft för Arbeiderpartiet

Resultat i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,3 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Försök har dock gjorts att bredda regeringen genom att i den ta in också de två mittenpartier, som regeringen har förhandlat med för att få majoritet i Stortinget för viktiga frågor som statsbudgeten. Av dessa partier har liberala Venstre sagt ja (och är på väg in i regeringen), medan Kristelig Folkeparti har sagt nej. Det här betyder att Kristelig Folkeparti, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, kan avgöra vilken politik Norge ska föra.

Jag har nyligen publicerat och kommenterat de norska oktoberrmätningarna.

Norstats undersökning för NRK publicerades den 2 novtember. I mätningen, som genomfördes 25-31 oktober, tillfrågades 937 personer.

Høyre 25,9 procent (+ 0,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,5 procent (+ 0,2)
Venstre 3,7 procent (- 0,5)
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 11,7 procent (+ 1,1)
Arbeiderpartiet 26,0 procent (- 0,4)
Sosialistisk Venstreparti 7,5 procent (+- 0)
Rødt 2,4 procent (- 0,1)
Miljøpartiet De Grønne 2,7 procent (- 0,6)

Också i den här mätningen står Arbeiderpartiet och stampar: backar lite och är i princip jämnstort med Høyre. Senterpartiet ökar mest. Liberala Venstre, som vill in i den blå-blå regeringen, ligger under spärren. Och MDG närmar sig inte ens spärren.

Estland: Centerpartiet slukar Tallinns gröna

Keskerakond (Centerpartiet) lyckades i det nyligen genomförda kommunalvalet med minsta möjliga marginal bibehålla sitt enpartistyre i Tallinn.

Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) var berett att bilda koalition med Centern, men redan efter ett inledande samtal hoppade Centern av, sannolikt för att Socialdemokraterna ställde krav för att ställa upp, dessutom ett styre där de skulle behandlas som en likvärdig part.

Nu meddelar maktpartiet i Tallinn, att de ändå har fått en partner, Eestimaa Rohelised (Estlands gröna) – visserligen klarade de senare inte spärren, men De gröna får ändå en viceordförandepost i fullmäktige – posten kommer att innehas av Züleyxa Izmailova. Hon har en far som kommer från Azerbajdzjan och har ironiskt nog, innan hon blev ordförande för De gröna, under en period varit socialdemokrat.

Centerns syfte med det här är säkert att inkorporera Estlands gröna i de egna partiet. Många tidigare gröna finns redan där.

Suomi/Finland: Märkbara förändringar i partisympatierna

I valet 2015 till Eduskunta (Riksdagen) fördelade sig rösterna så här:

Suomen Keskusta (Centern), ett borgerligt och landsbygdsbetonat mittenparti, fick 21,1 procent.
Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), ett borgerligt högerparti, fick 18,2 procent.
Perussuomalaiset (Sannfinländarna), ett populistiskt parti, fick 17,7 procent.
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna), ett socialdemokratiskt parti, fick 16,9 procent.
Vihreä Liitto (Gröna förbundet), ett miljöparti, fick 8,5 procent.
Vasemistoliitto (Vänsterförbundet), ett vänsterparti, fick 7,1 procent.
Svenska Folkpartiet, ett borgerligt parti för den svenska minoriteten i Finland, fick 4,9 procent.
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna), ett borgerligt parti med kristna värderingar, fick 3,5 procent.

Finland har under efterkrigstiden haft breda koalitionsregeringar, ofta över blockgränsen, men det här valet ändade i en borgerlig regering med Centerns partiordförande Juha Sipilä som statsminister och bestående bara av tre partier: Centern, Samlingspartiet och det här valets raket, Sannfinländarna.

Centerledarens, till lika statsministerns kantighet har lett till att Samlingspartiet har blivit större än Centern.

Sannfinländarna, vars popularitet har rasat på grund av att partiet inte har kunnat leverera det dess väljare hoppades på, har tappat jättemycket i stöd, och när partiledaren, utrikesminister Timo Soini, meddelade att han tänkte avgå, valde partikongressen den mer högerextreme Jussi Halla-aho till ny partiledare och den nya partistyrelsen fick samma profil. Det här ledde till att Soini och övriga sannfinländska ministrar och många riksdagsledamöter beslöt sig för att lämna sitt gamla parti och först bilda en egen riksdagsgrupp, Uusi vaihtoehto (Nytt alternativ), som sen skulle ombildas till partiet Sininen tulevaisus (Blå framtid).

Socialdemokraterna, som i det senaste riksdagsvalet fick ett historiskt lågt resultat, bytte bland annat partiledare och lyckades genom profilerad oppositionsparti åter bli stort, i vissa mätningar till och med Finlands största parti.

Taloustutkimus har gjort en ny väljarundersökning, som den 2 november publicerades av Yle. Undersökningen gjordes under perioden 4-31 oktober. 2.448 personer tillfrågades, och av dessa kunde 1.473 ange partisympati.

Det här är fördelningen av partisympatierna i den aktuella mätningen; jämförelsesiffrorna gäller motsvarande mätning förra månaden:

Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet) 22,8 procent (+ 1,1 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna) 18,4 procent (+ 1,1)
Suomen Keskusta (Centern) 17,4 procent (+ 1,6)
Vihreä Liitto (Gröna förbundet) 14,0 procent (- 2,6)
Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) 9,0 procent (+ 0,7)
Perussuomalaiset (Sannfinländarna) 6,9 procent (- 3,0)
Svenska Folkpartiet 4,9 procent (+ 1,4)
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) 3,4 procent (- 0,5)
Sininen tulevaisus (Blå framtid) 1,3 procent (- 0,2)

Samlingspartiet och Socialdemokraterna ligger som tidigare på första respektive andra plats, och båda ökar lika mycket.

Centern ökar och ligger nu på tredje plats, medan Gröna förbundet åker ner på fjärde. Vänsterförbundet ligger på femte plats.

Sannfinländarna backar kraftigt, men detta kommer inte Blå framtid till godo.

Svenska Folkpartiet är större än Kristdemokraterna.

Ísland: Förlorande partiledare avgår. Svårt att bilda regering

Valet till det isländska Alltinget den 28 oktober 2017 fick följande resultat:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), 25,5 procent (- 3,75 procentenheter jämfört med förra alltingsvalet, 2016), 16 mandat (- 5)
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), 16,89 procent (- 0,99), 11 mandat (+ 1)
Samfylkingin (Samlingsfronten, det vill säga Socialdemokraterna) 12,05 procent (+ 6,31), 7 mandat (+ 4)
Miðflokkurinn (Centerpartiet) 10,87 procent (nytt parti), 7 mandat)
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) 10,71 procent (- 0,78), 8 mandat (+- 0)
Píratar (Piratpartiet) 9,20 procent (- 5,28), 6 mandat (- 4)
Flokkur fólksins (Folkets parti) 6,88 procent (+ 3,34), 4 mandat (+ 4)
Viðreisin (Renässans) 6,69 procent (- 3,79), 4 mandat (- 3)
Björt framtíð (Ljus framtid) 1,22 procent (- 5,94), 0 mandat (- 4)

Ett konkret resultat av det katastrofala valresultatet för Ljus framtid är, att partiledaren, Ottarr Proppé, avgår från sin post. Helt utplånat är partiet dock inte – partiet finns i en rad stora kommuners, bland annat Reykjavíks, fullmäktigeförsamlingar.

Men partiet har förlorat en del kända företrädare till andra partier, bland annat till Socialdemokraterna.

Sonderingar inför regeringsbildningen pågår redan. En ny regering skulle kunna bildas under ledning av Katrin Jakobsdóttir från Gröna Vänstern, ganska lätt om den omfattade bara hennes parti plus Socialdemokraterna och Piratpartiet, men en sådan regering skulle inte få majoritet i Alltinget. Tog man också med Framstegspartiet och Renässans skulle man få problem med EU-frågan, eftersom Renässans är för anslutning och vill ha folkomröstning, medan Framstegspartiet inte ens vill ha någon folkomröstning. Det nya Folkets parti är ett populistiskt parti, som har lovat mycket som man inte ens vet hur det skulle finansieras. Centerpartiet vill Framstegspartiet inte sitta i regering tillsammans med, och det politiska avståndet är ganska stort mellan vänsterpartierna och Självständighetspartiet.

Danmark: Opinionsmätningar i oktober visar ingen ny trend

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Jag har inte publicerat resultatet av danska opinionsmätningar, gjorda under oktober, men här följer fem oktobermätningar.

Den 3 oktober publicerade Børsen en opinionsmätning gjord av Greens:

Socialdemokratiet 24,4 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,9 procent
Enhedslisten 9,5 procent
Alternativet 5,7 procent
Venstre 21,1 procent
Dansk Folkeparti 16,9 procent
Konservative Folkeparti 3,5 procent
Liberal Alliance 5,0 procent
Nye Borgerlige 2,4 procent

Den 5 oktober publicerade Berlingske en opinionsmätning gjord av Gallup:

Socialdemokratiet 25,6 procent
Radikale Venstre 6,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 4,0 procent
Venstre 18,7 procent
Dansk Folkeparti 19,4 procent
Konservative Folkeparti 3,9 procent
Liberal Alliance 6,9 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Den 25 oktober publicerade Danmarks Radio en opinionsmätning gjord av Epinion:

Socialdemokratiet 26,5 procent
Radikale Venstre 5,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,0 procent
Enhedslisten 9,6 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 18,1 procent
Dansk Folkeparti 18,1 procent
Konservative Folkeparti 4,7 procent
Liberal Alliance 5,4 procent
Nye Borgerlige 2,3 procent

Den 29 oktober publicerade nyhetsbyrån Ritzau en opinionsmätning gjord av Voxmeter:

Socialdemokratiet 26,6 procent
Radikale Venstre 4,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 4,7 procent
Venstre 19,4 procent
Dansk Folkeparti 19,2 procent
Konservative Folkeparti 3,9 procent
Liberal Alliance 5,8 procent
Nye Borgerlige 1,2 procent

Den 31 oktober publicerade Altinget en opinionsmätning gjord av Norstat:

Socialdemokratiet 28,0 procent
Radikale Venstre 4,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 4,5 procent
Venstre 20,5 procent
Dansk Folkeparti 17,0 procent
Konservative Folkeparti 3,9 procent
Liberal Alliance 5,1 procent
Nye Borgerlige 2,2 procent

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,1 procent
Dansk Folkeparti 18,3 procent
Konservative Folkeparti 4,1 procent
Liberal Alliance 5,6 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Sammantaget verkar det inte ha skett några stora förändringar under den här månaden. Socialdemokratiet har gjort något enstaka dopp men behåller sin position som största parti. Venstre och Dansk Folkeparti slåss om andraplatsen, men oftast ligger Venstre aningen över. På vänstersidan behåller Enhedslisten sin position som nummer två i storlek – hur SF och Radikale Venstre klarar sig varierar en smula, medan Alternativet verkar ha svårt att hävda sig. Konservative Folkeparti och Liberal Alliance verkar inte ha haft någon större nytta av inträdet i den venstreledda regeringen. Nye Borgerlige kretsar kring tvåprocentsspärren.