Norge: Stödet ökar för Jonas Gahr Støre som ny norsk statsminister

17 april 2017 19:04 | Politik | Inga kommentarer

InFact har för Verdens Gang åter gjort en opinionsundersökning där den sittande statsministern Erna Solberg, Høyre, ställs mot oppositionsledaren Jonas Gahr Støre, Arbeiderpartiet, som statsminister efter nästa val.

Stödet för Støre har ökat till nu 47,2 procent (+ 1,7 sen motsvarande mätning i februari).

Stödet för Solberg har nu minskat till 36,5 procent (- 2,3 sen i februari).

16,3 procent kan inte bestämma sig.

Av särskilt intresse är hur väljare från de två mittenpartier som stöder Høyre-regeringen ställer sig.

Överraskande nog stöder 59,3 procent av Kristelig Folkepartis väljare Solberg, medan bara 13 procent föredrar Støre.

Bland Venstre-väljarna är gracerna mycket mer delade. 50,7 procent stöder Solberg men hela 44,4 procent Støre.

Glad påsk!

16 april 2017 16:47 | Barnkultur, Mat & dryck, Resor, Trädgård, Ur dagboken | Inga kommentarer

Vi anlände, först tågförsenade och sedan bussförsenade, sent i onsdags kväll till vårt sommarviste i Öregrund, och torsdagen gick sedan åt till att packa upp och göra påskfint i huset – Birgitta hittade kvistar att sätta påskprydnader i och satte ut tuppar och annat som hör påsken till på sina platser. Själv var jag på Coop och handlade, bland annat rökt och gravad fisk, massor av godis att lägga i det jättestora påskägg, som främst finns för gästande barnbarns skull, och även påskläsk.

De första påskgästerna var Anna, som hade med sig två egenbakade estniska surbröd till mig, och hennes dotter Ella. Anna åkte hem efter äggmålningen på påskafton, men Ella hade lovat stanna kvar och hjälpa Birgitta med en del tungt arbete i trädgården. Fast i går täcktes trädgården av snö igen – men den har nu till största delen tinat.

På påskafton kom vår son Matti, hans hustru Karin och så deras småflickor Ella (jo, vi har två Ellor) och Sofia. Barnen har varit här tidigare, och i alla fall storasyster Ella minns huset, till exempel var leksakerna och barnböckerna förvaras.

Påskaftonen ägnade vi åt äggmålning, på det sätt jag som barn gjorde i Estland.

På påskafton gick jag, fastän kroppen jäklas och stretar emot, ut på tomten för att hitta växtdelar att användas vid äggmålningen tillsammans med skal från gul lök, det senare huvudingrediensen i den äggmålning jag lärde mig i min barndoms Estland. Birgitta fick här om dan, när hon var på Coop och handlade, flera plastpåsar med lökskal, hopsamlade under löklådan av Marina, som för övrigt själv har estnisk mor. Bland det jag lyckades samla ihop fanns blad från miniormbunke, som inte färgar men, om man lägger dem närmast äggskalet, ger ett vackert ljusare bladmönster på påskäggen, som lökskalen ger en brunflammig färg. Liknande effekter kan man få av kronbladen till tidiga vårblommor som krokus. Här kan man experimentera, prova sig fram. Till exempel albark färgar också av sig.

Varje sådant här ägg måste man göra ett separat litet paket av med hjälp av en liten trasa som sveps om alltsammans och sen viras med sytråd runt om för att hålla ihop – använder sen flera personer samtidigt samma kokgryta, är det ett bra knep att de som gör såna här små äggpaket använder tråd i var sin färg. Birgitta och jag använder oss av var sin stor gammal kastrull, eftersom vi gör i ordning så många ägg: sex för min del i år. På dotterns (Kerstin Kokk) instagram med bilder av hennes egna estniska påskägg har hon berättat, att hon för sin del har övergått till att i stället använda aluminiumfolie som kokhölje. Hur som helst: Man kokar upp vattnet i förväg och lägger sen försiktigt ner äggpaketen. Ska den här äggfärgningsmetoden funka, måste äggen sedan få koka i tio minuter eller mer.

I år tog Birgitta – under rinnande kallt vatten – upp sina äggpaket lite tidigare än jag, och det (plus att jag använde mer lökskal) bidrog till att hennes påskägg blev ljusare än mina. Det senare vekligen inte menat som klander – hennes påskägg blev beundransvärt vackra också i år. Men frågan är om inte lilla Ella åstadkom ett par påskägg som var allra vackrast.

För egen del åt jag ett av mina ägg tillsammans med sill till middag i går, ytterligare ett till frukost i dag. Jag brukar, när jag äter de här äggen, göra ett så litet hål som möjligt i skalet och sen spara det urätna skalet – de här äggskalen är mycket vackra att ha stående som prydnad i en skål.

Dottern, Kerstin, har lärt sig det här sättet att färga/koka av sin estniska pappa och naturfärgar tillsammans med sina egna barn, Viggo och Klara, varje år påskäggen på estniskt vis. Kolla hennes instagrambilder och jag tror att ni genast förstår, att det här sättet att måla påskäggen har mycket som talar för sig.

Att ha huset fullt av barn och framför allt små barnbarn innebär restriktioner i fråga om till exempel TV-tittandet, men eftersom vi var trötta efter partikongressen i Göteborg och jag dessutom är blåslagen på ryggen efter fallet från vindsstegen gick vi och la oss tidigt på påskafton.

Vi anpassar oss efter småbarnens mat- och sovvanor, så i dag blev det våfflor med sylt och grädde redan vid tolvtiden – Birgitta gjorde en stor smet och gräddade, biträdd av stora Ella, och småbarnen åt med glupande aptit. Stora Ella har för övrigt också tagit hand om en mycket stor del av disken, som jag och Birgitta annars växelvis brukar göra.

Nu skiner solen, kanske ett tecken på att våren ändå är på väg.

Glad påsk, alla läsare!

Melodikrysset nummer 15 2017

15 april 2017 12:15 | Film, Media, Musik, Politik, Resor, Teater, Ur dagboken | 4 kommentarer

För första gången på mycket länge missade jag ett melodikryss – förra lördagen var jag per tåg på väg till Göteborg, och jag visste heller inte att sändningen av krysset på grund av de tragiska händelserna i Stockholm i stället sändes på söndag – fast inte heller då hade jag ju kunnat lösa Melodikrysset, eftersom jag då var på Socialdemokraternas partikongress. Det finns saker som är viktigare än att lösa Melodikrysset.

Dagens kryss har jag emellertid löst, nu återbördad till huset i Öregrund. Allt var inte så lätt, för mig i alla fall.

Jag har till exempel för egen del varken sett den brittiska TV-serien ”Arvingarna” eller lyssnat på dansbandet ”Arvingarna” – men jag medger att det var en kul grej att låta två helt olika frågor få samma svar, som skulle in på olika ställen i krysset.

Då var dagens filmfrågor lättare.

Agent 007 har ju Anders Eldeman närmast fnatt på. I dag fick vi höra Carly Simon i ”Nobody Doe’s It Better” ur Bond-filmen ”Älskade spion” – fast här skulle vi veta att James Bonds skapare heter Ian Fleming.

Hyggligt lätt med hjälp av sångtexten var det också att känna igen ”Springtime For Hitler”, på svenska ”Det våras för Hitler”, som vi ju förknippar med Mel Brooks.

Och ”April In Paris” förekom i en film från 1952 – jag har sett den flera gånger.

Också ”Ich bin von Kopf bis Fuss an Liebe eingestellt” sjöngs av Zarah Leander i filmen ”Blå ängeln”. I dag sjöngs den dock av Malena Ernman.

”Pappa jag vill ha en italienare” minns vi med Galenskaparna och After Shave.

Izabella Scorupco är dock inte italienare utan polack, så där hjälpte det inte att hon sjöng ”I Write You a Love Song”.

Ina, Nina och Stina”, sjungen av Mona Wessman, minns jag inte heller.

Egendomligt nog minns jag heller inte Eva Dahlgrens ”Inga tårar mer”.

Svante Thuresson har jag till och med hört live, och jag gillar honom, men i melodiminnet fanns i dag inte ”Du ser en man”, men jag mindes Burt Bacharachs oriuginal, ”This Guy’s In Love With You”, även om vi i dag hörde en instrumental version.

Sen återstår två gamla favoriter i dagens kryss.

Povel Ramel och Gunwer Bergkvist, i dag i ”Släkthuset”, var på sin tid mycket stora i svenskt scen- och musikliv.

Och jag minns fortfarande med glädje ”Natttuppen” i radio med den alltid hörvärde Pekka Langer. Honom minns jag också från salig AT, LO-ägda Aftontidningen, och senare som villigt blickfång i socialdemokratiska valannonser.

På den tiden klev artister frimodigt fram och tog politisk ställning.

Christian Zacharias som solist och som dirigent för Uppsala kammarorkester

14 april 2017 17:00 | Mat & dryck, Musik | Inga kommentarer

I torsdags kväll i förra veckan var jag på Uppsala kammarorkesters abonnemangskonsert i Musikens hus, men eftersom jag har varit på Socialdemokraternas partikongress i Göteborg, har jag inte hunnit skriva om det här evenemanget förrän nu.

Gästdirigent och dessutom pianist var den skicklige Christian Zacharias.

Före pausen agerade Zacharias dock bara i rollen som dirigent. Till ovanligheterna vid en konsert med kammarorkestern hörde att man växlade konsertmästare: före pausen hade Klara Hellgren den här rollen, efter pausen Nils-Erik Sparf.

Konserten inleddes med musik av den för mig okände Frank Martin (1890-1974), ”Etudes pour orchestra à cordes” (1956). Jag vet mig inte tidigare ha hört någon musik, skriven av den här schweizaren, kanske för att han primärt inte var kompositör utan fysiker och matematiker. Däremot vet jag en del om hans inspirationskällor Rudolf Steiner och antroposofin – jag har bland annat besökt den antroposofiska Steinerskolen i Oslo och har en gammal kompis, uppvuxen i antroposofisk miljö i svenska Rönninge. De konsertetyder av Frédéric Chopin som inspirerade Martin till det här verket är mig inte heller obekanta. Av de etyder i lite olika stil som spelades uppskattade jag för egen del mest ”Etude 3 pour l’expression et le ‘sostenuto'”.

Joseph Haydn (1732-1809) har vi förstås däremot på skiva. Av honom spelades ”Symfoni nummer 96 i D-dur, Miraklet” (1853). Miraklet syftar på att en ljuskrona vid uruppförandet ramlade ner, dess bättre utan att skada någon. I det här verket gillade jag främst Andante-satsen och så finalen, Vivace Assai.

Efter pausen öppnade Christian Zacharias med att solo på piano spela ”Tre fantasistycken”, komponerade 1851 av Robert Schumann (1810-1856). För egen del gillade jag främst det andra, tämligen långsamma stycket, men även det mer kraftiga och markerade avslutande stycket var hörvärt.

Även orkestern gick in i nästa Schumann-verk, ”Konzert-Allegro mit Introduktion” (1853). Den tillägnade hustrun Clara Schumann (senare dock Johannes Brahms). Det här konsertallegrot är absolut hörvärt.

Och så avslutades konserten med musik ur Antonin Dvoráks (1841-1904) ”Legender” (1881). Också här gillade mina öron främst Andantet.

* * *

Birgitta och jag anlände till Konserthuset per buss från Öregrund, men efter konserten fick vi skjuts hem till vår uppsalalägenhet i bil av Bengt och Inger – vi skulle ju vidare till Göteborg. Anna fortsatte direkt hem till sig.

Före konserten åt vi middag tillsammans på Lucullus. Jag åt även den här gången Cevapcici, en jugoslavisk rätt bestående av grovmalda köttfärsrullader med rödlök, pepperoni, gräddfil, stark paprikasås plus pressad potatis.

Danmark: Radikale Venstre på väg att överge Socialdemokratiet?

14 april 2017 13:51 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 8 april publicerades en mätning från Voxmeter, gjord för Ritzau.

Socialdemokratiet 26,4 procent
Radikale Venstre 6,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 5,0 procent
Venstre 19,8 procent
Dansk Folkeparti 17,8 procent
Konservative Folkeparti 4,7 procent
Liberal Alliance 5,0 procent
Nye Borgerlige 1,1 procent

Ritzau Index, ett snitt av de senaste opinionsmätningarna, gav då följande resultat:

Socialdemokratiet 27,1 procent
Radikale Venstre 5,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,2 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 18,7 procent
Dansk Folkeparti 17,7 procent
Konservative Folkeparti 4,4 procent
Liberal Alliance 5,6 procent
Nye Borgerlige 1,3 procent

Socialdemokratiet ligger ungefär på den nivå partiet hamnade på i valet. Men det politiska läget är osäkert, vilka partier som kommer att bilda ny regering efter nästa val likaså. Socialdemokratiets främsta allierade under nu lång tid, socialliberala Radikale Venstre, känner stark frustration över den kurs Socialdemokratiets ledare, Mette Frederiksen, har lagt för flykting- och invandringspolitiken och även den flirt hon och hennes parti har haft med Dansk Folkeparti. Radikale Venstre har, bland annat i en helsidesannons i Berlingske, gett sitt stöd åt finansministern, till lika vice ordföranden i Venstre Kristian Jensen som ny ordförande i det stora borgerliga regeringspartiet.

Till det ska läggas att mittenpartiet Alternativet inte har någon självklar tillhörighet till just vänstersidan och att det utpräglade vänsterpartiet Enhedslisten stöder en socialdemokratiskt ledd regering bara när partiet får tillräckligt mycket i utdelning av sin egen politik.

Norge: Skakigt för Arbeiderpartiet men partiet skulle tillsammans med Senterpartiet kunna ta över regeringsmakten

13 april 2017 23:25 | Politik | Inga kommentarer

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig nu sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Tre nya mätningar föreligger.

Den första av dem gjordes av Respons Analyse den 3-5 april för Aftenposten, Bergens Tidende och Adresseavisen och publicerades den 6 april.

Høyre 23,6 procent (- 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,2 procent (+ 1,8)
Venstre 3,6 procent (- 0,1)
Kristelig Folkeparti 5,7 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 11,5 procent (+ 0,8)
Arbeiderpartiet 30,5 procent (- 1,5)
Sosialistisk Venstreparti 5,4 procent (+ 0,8)
Rødt 2,3 procent (- 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 2,6 procent (- 0,9)

Den andra mätningen gjordes av Norfakta den 4-5 april och publicerades i Nationen och Klassekampen den 10 april.

Høyre 23,0 procent (- 1,5 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,3 procent (+ 1,7)
Venstre 3,6 procent (+ 0,3)
Kristelig Folkeparti 3,8 procent (- 0,4)
Senterpartiet 10,7 procent (+ 1,8)
Arbeiderpartiet 32,2 procent (- 2,2)
Sosialistisk Venstreparti 3,8 procent (- 0,4)
Rødt 2,7 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent (+ 0,3)

Den tredje mätningen gjordes av InFact 6-10 april och publicerades av Verdens Gang den 13 april.

Høyre 19,3 procent (- 1,5 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 12,9 procent (+ 1,8)
Venstre 3,7 procent (- 1,4)
Kristelig Folkeparti 6,0 procent (+ 1,1)
Senterpartiet 13,5 procent (+ 2,5)
Arbeiderpartiet 31,7 procent (- 3,9)
Sosialistisk Venstreparti 4,9 procent (+ 0,5)
Rødt 2,5 procent (+ 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 3,0 procent (- 0,1)

Jag har i norska media egentligen inte sett någon förklaring till Arbeiderpartiets nedgång. Jag hörde partiledaren, Jonas Gahr Støre, hålla ett i alla avseenden lysande anförande på de svenska Socialdemokraternas kongress i Göteborg, så jag har uppriktigt svårt att se orsaken till Arbeiderpartiets stora nedgång i opinionsmätningarna.

De båda partierna i den blå-blå norska regeringen verkar då och då byta en del väljare med varann, och just nu är det Fremskrittspartiet som har vind i seglen.

Senterpartiet, det mittenparti som håller sig på den vänstra sidan, klarar sig bra, även om partiets framgångar inte är så stora som de har varit i några mätningar.

De övriga mittenpartierna, framför allt liberala Venstre, lever farligt, medan SV på vänstersidan ibland ligger aningen under, ibland en liten bit över sprärren.

För Miljøpartiet De Grønne är läget som vanligt dystert.

Suomi/Finland: Samlingspartiet störst i kommunalvalet – (S) tvåa och Centern trea. Sannfinländarnas stöd rasade

13 april 2017 22:14 | Politik | Inga kommentarer

Den 9 april var det kommunalval i Finland. Jag var då på den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg, men fick där ändå höra att det gick uselt för populistpartiet Sannfinländarna, också jämfört med förra kommunalvalet – för att inte tala om partiets mycket höga siffra i förra riksdagsvalet.

Jag har publicerat resultaten i två olika opinionsundersökningar inför kommunalvalet, där den ena pekade mot Socialdemokraterna som valvinnare med Centerpartiet på andra plats, den andra med samma partier i ledningen fast i omvänd ordning.

Valresultatet är dock att Samlingspartiet blev största parti. Socialdemokraterna kom tvåa och Centern trea.

Valresultatert blev det här:

Kokoomus (Samlingspartiet) 20,7 procent (- 1,2 procentenheter jämfört med förra kommunalvalet)
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet) 19,4 procent (- 0,2)
Suomen Keskusta (Centern) 17,5 procent (- 1,1)
Vihreä Liitto (Gröna förbundet) 12,4 procent (+ 3,9)
Perussuomalaiset (Sannfinländarna) 8,8 procent (- 3,5)
Vasemitoliitto (Vänsterförbundet) 8,8 procent (+ 0,8 – att partiet trots samma procentandel placeras efter Sannfinländarna beror på att det har fått något färre röster)
Svenska Folkpartiet 4,9 procent (+ 0,2)
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) 4,1 procent (+ 0,4)

Valdeltagandet var bara 58,8 procent.

Inget Melodikryss i dag – på väg till partikongress (s) i Göteborg

8 april 2017 6:10 | Politik, Ur dagboken | Inga kommentarer

Och i Göteborg kommer hustrun och jag att vara större delen av veckan. Efter vad som har hänt i Stockholm känns det särskilt meningsfullt att upprätthålla demokratin.

”Internationalen” har sjungits inom socialdemokratin långt innan kommunistpartiernas tillkomst, Viktor Barth-Kron

7 april 2017 17:30 | Media, Musik, Politik | 3 kommentarer

Dagens Nyheter blir allt mer borgerlig och inte bara på ledarsidan – även i valet av kolumnister finns en tydlig trend åt det hållet.

Men också bland tidningens fast anställda kolumnister kan man se denna högerböjelse. Det tydligaste exemplet på detta är Viktor Barth-Kron, som skriver om högt och lågt i svensk politik. Läs själva dagens kolumn, ”Sveriges böjligaste parti laddar om” (gissa vilket) i DN dagen före den socialdemokratiska partikongressen.

Jag ska inte ge mig in i en polemik mot olika saker som finns i den här texten, men jag vill åtminstone polemisera mot en ren felaktighet. Barth-Kron kallar ”Internationalen” för ”den kommunistiska kamp- och fredssången”, men texten skrevs av Eugen Pottier i samband med Pariskommunens fall 1871, alltså långt före kommunistpartiernas bildande. Dess förinnan var ”Internationalen” en samlande kampsång i hela arbetarrörelsen. Henrik Menander, som 1902 gjorde den svenska översättningen, var köpenhamnskorrespondent för socialdemokratins flaggskepp i Skåne, Arbetet, och valdes även till LOs andre vice ordförande. Menander har också skrivit texten till de svenska socialdemokraternas andra stora kampsång, ”Arbetets söner”.

Att kommunistpartierna sedan, när de bildades, också delvis använde de sånger som sjöngs i den tidiga arbetarrörelsen, ändrar inte det faktum, att de här sångerna sedan gammalt var självklara kamp- och samlingssånger för de större och tidigare bildade socialdemokratiska partierna.

Danmark: På stället marsch

5 april 2017 23:25 | Politik | 10 kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 21 mars publicerades en mätning från Epinion, gjord för Danmarks Radio.

Socialdemokratiet 27,0 procent
Radikale Venstre 5,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,8 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 5,9 procent
Venstre 18,6 procent
Dansk Folkeparti 18,4 procent
Konservative Folkeparti 4,3 procent
Liberal Alliance 5,5 procent
Nye Borgerlige 0,5 procent

Den här mätningen har resultat som ligger mycket nära dem i en mätning gjord av ett annat institut. Det enda riktigt intressanta med den här mätningen är Nye Borgerliges anmärkningsvärt låga siffra.

Ritzau Index, ett snitt av de senaste opinionsmätningarna, gav då följande resultat:

Socialdemokratiet 27,4 procent
Radikale Venstre 5,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,8 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 5,7 procent
Venstre 18,3 procent
Dansk Folkeparti 17,7 procent
Konservative Folkeparti 4,3 procent
Liberal Alliance 5,9 procent
Nye Borgerlige 1,3 procent

« Föregående sidaNästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^