Danmark: Partirosen (s) är numera blå

6 februari 2017 22:25 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 5 februari publicerades en ny mätning från Voxmeter, gjord för nyhetsbyrån Ritzau.

Socialdemokratiet 26,7 procent
Radikale Venstre 7,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,7 procent
Alternativet 6,4 procent
Venstre 18,8 procent
Dansk Folkeparti 15,9 procent
Konservative Folkeparti 4,1 procent
Liberal Alliance 6,2 procent
Nye Borgerlige 2,7 procent

Ritzau Index, ett snitt av de senaste opinionsmätningarna, gav då följande resultat:

Socialdemokratiet 27,8 procent
Radikale Venstre 5,7 procent
Socialistisk Folkeparti 4.6 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 18,7 procent
Dansk Folkeparti 16,7 procent
Konservative Folkeparti 3,8 procent
Liberal Alliance 6,3 procent
Nye Borgerlige 1,5 procent

Ytterhögerpartiet Nye Borgerlige ligger nu, även i en Voxmeters mätning, över den danska 2 procents-spärren.

Socialdemokratiet ligger i den här mätningen inte kvar på den extremt höga notering partiet fick i förra mätningen i samma serie, men är fortfarande överlägset största parti.

Nu uppmärksammar även danska media det jag har skrivit om några gånger: Det som brukar benämnas det röda blocket är kanske inte något block. Konklusionen finns i en artikel i Information, återgiven också i andra ledande tidningar. Rubriken lyder ”Socialdemokratiet stemmer oftere med de blå end de røde”.

Det statistiska bevis man bevisar detta med är att Socialdemokratiet under folketingsåret 2015-2016 har röstat som partierna i vänsterblocket i 56 procent av fallen men som partierna i det blå blocket i 72 procent av fallen. Att det sammanlagt blir mer än 100 procent torde bero på att partikombinationerna från fall till fall ser lite olika ut. De motsättningar som finns i det egna blocket kan illustreras med att Socialdemokratiet mycket oftare hamnar på samma ståndpunkt som socialliberala Radikale Venstre än man röstar som de utrerade vänsterpartierna. Ofta blir socialdemokraterna också ense med de borgerliga regeringspartierna, relativt ofta till och med med Dansk Folkeparti. Blockpolitik i klassisk mening tillämpas i allt mindre utsträckning.

Kanske dags för den blåa partiros, som illustrerar artikeln i Information?

Norge: Arbeiderpartiet lägger fram ett offensivt valprogram

6 februari 2017 14:42 | Politik | Inga kommentarer

Vi börjar som vanligt med stortingsvalet år 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

InFact har för Verdens Gang under perioden 31 januari-2 februari gjort en opinionsundersökning som publicerades den 6 februari:

Høyre 21,0 procent (+ 0,1 procentenheter)
Fremskrittspartiet 13,2 procent (+ 1,2)
Venstre 4,4 procent (+ 1,2)
Kristelig Folkeparti 5,4 procent (+- 0)
Senterpartiet 10,2 procent (+ 1,3)
Arbeiderpartiet 33,0 procent (- 3,9)
Sosialistisk Venstreparti 4,8 procent (+ 0,1)
Rødt 2,4 procent (+ 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 3,3 procent (+ 0,1)

I den här mätningen ligger som vanligt MDG under spärren, medan både Venstre och SV ligger över den.

Arbeiderpartiets stöd är lägre än på länge – återstår att se om partiet ligger lika lågt i andra, kommande mätningar.

Det mest anmärkningsvärda är emellertid Senterpartiets höga stöd, det bästa resultatet på 20 år. Partiets budskap om en levande landsbygd tilltalar helt uppenbart också många som själva inte bor på denna landsbygd, och partiets motstånd mot regeringens centraliseringsförslag gillas likaledes av många.

Det är intressant att notera, att nu även Arbeiderpartiet har backat från krav om mer centralisering och regionala sammansammanslagningar.

Arbeiderpartiet har också lagt fram ett eget valprogram, ”Alle skal med” – de svenska socialdemokraterna lanserade 2004 ”Alla ska med” som valslogan.

Ett intressant och centralt ställningstagande i det här valprogrammet är att partiet vill slå vakt om statens ägarskap i bolag, som har en viktig roll inom områden som energi, naturresurser och strategiskt viktiga näringsgrenar, konkret företag som Statoil, Statkraft, Telenor, Kongsbergsgruppen och DNB. I fråga om Telenor kan dock uppköp, betalda med egna aktier, i andra länder komma att minska statens ägarandel.

Här är ett axplock av andra förslag i programmet, som kommer att behandlas under partiets landsmöte senare i vår:

Skatter och avgifter kommer att ökas med upp emot 15 miljarder norska kronor.

Partiet säger ja till assisterad befruktning och äggdonation. Ensamstående kvinnor ska kunna få hjälp att bli mödrar.

Frågan om hur man ska minska tillfälliga anställningar, alltså åstadkomma mer stabila jobb, ska utredas.

Minst 50 procent av de anställda inom barnomsorgen ska vara utbildade förskollärare. Också någon form av lärarantal ska införas på kommunal nivå.

Hälsovården ska byggas ut, så också åldringsvården, och man ska få snabbare hjälp vid psykisk sjukdom. Antalet sjuksystrar i skolan ska ökas.

Nybilsförsäljningen ska efter 2025 bestå av bilar utan utsläpp. Kollektivtransporterna görs mer miljövänliga och färjorna ska drivas med el. Biobränslen ska stå för 40 procent av drivmedlen senast 2030.

När det gäller oljeborrning i Lofoten/Vesterålen förordar man en konsekvensutredning beträffande Nordland 6, medan Nordland 7 och Troms 2 inte öppnas nu.

Jag har, när jag började skriva den här texten, bara tagit del av ett mediareferat i Aftenposten – kanske flyttas fokus delvis på annat i den kommande debatten.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^