Melodikrysset nummer 45 2016

12 november 2016 12:49 | Barnkultur, Musik, Politik, Teater, Ur dagboken | 6 kommentarer

Hustrun är på Socialdemokraternas distriktskongress här i Uppsala. Vi var båda inbjudna i egenskap av partiveteraner, men eftersom det är lördag, vill jag för min del inte svika mina melodikryssvänner.

Hustrun, Birgitta Dahl, har å andra sidan dubbel anledning att åka till det här evenemanget i en helt annan del av stan. Dels är hon ombedd att tala för kongressen. Dels tänker hon sälja sina just utkomna memoarer till partivänner från hela länet, många av dem bekanta sedan årtionden tillbaka. Så hon tog med sig ett par kartonger av boken, ”I rörelse. Minnen från ett innehållsrikt liv” (Premiss förlag, 2016). Ni övriga som är intresserade av hennes liv och hennes gärning bland annat som energi- och miljöminister samt talman kommer strax att kunna köpa boken i bokhandeln.

Också vi här i Uppsala har drabbats av det stora snöovädret, även om solen skiner i dag. Så åtminstone här hos oss kändes det oerhört malplacerat att i dagens melodikryss få höra Orups ”Regn hos mig”.

Fast i dag var ju Anders Eldeman inte särskilt aktuell i andra avseenden heller. Det blev bara ett par färska låtar, först och sist i krysset: ”Världen är din” med Magnus Uggla och ”Water Under the Bridge” med Adele.

Och sen ägnade han – Eldeman alltså – sig som så ofta också åt väderbesvärjelser. I dag spelade han Lars Berghagens ”En kväll i juni” med Monika Bring.

Ett par melodifestivalare blev det som så ofta.

Vi fick höra ”Samba Sambero” som Anna Book sjöng så sent som 2007.

Betydligt mer rabalder blev det om den låt Sverige sände till Eurovision Song Contest 1973, ”Sommarn som aldrig säger nej”, faktiskt en ganska originell låt med text av Lars Forssell och musik av Carl-Axel och Monica Dominique. Problem uppstod emellertid på grund av att den duo som framförde sången kallade sig Malta, så i tävlingen fick de i stället heta Nova. Men här måste Eldeman få oss att komma i håg det ursprungliga namnet, detta eftersom han ville veta, var det riktiga Malta ligger. Jo, i Medelhavet.

Detta var för övrigt inte den enda frågan i flera led. I dag skulle vi också klara att identifiera Andrew Lloyd Webbers musikal Cats och sen klara vad djuren i den understundom hörs göra, jo jama.

Katter påstås ju ha nio liv, så icke Jonas Gardell som också har slagit fast detta i sångtexten ”Mitt enda liv”.

Barnvisor brukar också leva länge, men nog tycker jag det var länge sen man ofta hörde sådana, signerade Gullan Bornemark. Och ändå är ju till exempel den som spelades i dag, ”Sudda, sudda, sudda, sudda bort din sura min” faktiskt riktigt bra.

Men allting verkar vara mer kortlivat numera.

Av revykungen Ernst Rolf fick vi i dag höra ett helt potpurri på sin tid mycket kända melodier, till exempel ”Barndomshemmet”, ”Din vår är min vår” och ”Jag är ute när gumman min är inne”, och min poäng här är att generationer svenskar sen kunde texterna och kunde sjunga de här sångerna.

Ett annat exempel på det här spelades tidigt i dagens kryss, ”Månstrålar klara”, även kallad ”Tantis serenad”.

Och jag är i rätt ålder för att minnas hur Gösta Snoddas Nordgren slog igenom i radion genom att sjunga ”Flottarkärlek”. Men han satte bandybollen rakt i mål också med andra låtar han sjöng in, till exempel den vi i dag fick höra, ”Skogsflanören”. Och nej, den är inte höjden av svensk viskonst, men jo, den talar till alldeles vanliga människor, de där som, för att en smula byta ämne, horden av politiker (även på vänsterkanten som jag själv har mitt hjärta hos) inte längre kan kommunicera med.

* * *

PS Birgitta tog med sig två kartonger med sina minnen, ”I rörelse”, till distriktskongressen och fick sälja, dessutom dedikera, de allra flesta böckerna. De få som blev över fraktades vidare till partiexpeditionen för försäljning bland annat vid möten med arbetarekommunen.”

Estland: Regeringen har fallit. Förhandlingar om ny mer vänsterbetonad koalition

10 november 2016 16:09 | Politik | Kommentering avstängd

Trepartiregeringen i Estland, bestående av det delvis nyliberala Reformierakond (Reformpartiet), Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) och det kristna, socialkonservativa och estnationalistiska Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fosterlandet och Res Publika) har fallit, sedan de två sist nämnda koalitionspartierna tillsammans med bland andra det ledande oppositionspartiet Keskerakond (Centerpartiet) har röstat för misstroendeförklaring. Röstsiffrorna blev 101-63.

Estniska media utgår uppenbarligen från att det kommer att bildas en ny trepartiregering under ledning av den nye centerledaren Jüri Ratas och har på välkänt mediamaner börjat fördela ministerposterna mellan de tre partierna, men ännu återstår det förstås en del att förhandla om mellan framför allt de två mer vänsterbetonade partierna och IRL. Men för att lugna media och den estniska delen av befolkningen har man startat med att deklarera, att den västorienterade utrikes- och säkerhetspolitiken kommer att ligga fast. Skälet till det är förstås att Keskerakond, som är Estlands i opinionsmätningarna största parti, är det senare mycket tack vara sitt oerhört starka stöd bland landets ryssar.

Norge: Høyre ner mer än Arbeiderpartiet

9 november 2016 23:47 | Politik | Kommentering avstängd

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Opinion Perducos opinionsmätning för Avisenes Nyhetsbyrå gjordes den 1-7 november och publicerades den 9 november.

Høyre 24,9 procent (- 1,1 procentenheter)
Fremskrittspartiet 9,9 procent (- 3,0)
Venstre 4,5 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 5,5 procent (+ 1,8)
Senterpartiet 7,6 procent (+ 1,2)
Arbeiderpartiet 36,0 procent (- 0,6)
Sosialistisk Venstreparti 4,2 procent (+ 0,5)
Rødt 2,4 procent (+ 0,1)
Miljøpartiet De Grønne 3,3 procent (+ 1,4)

Här är Arbeiderpartiets nedgång relativt liten.

MDGs kris består men är inte lika stor som i den mätning jag senast refererade.

Ísland: Fortsatt nej till EU i opinionen

9 november 2016 23:20 | Politik | Kommentering avstängd

Som en följd av det isländska alltingsvalet kan man som ett regeringsalternativ om än med knapp majoritet se en koalition av tre borgerliga partier: jätten Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) som utgör stommen också i den i valet fallna regeringen, det hittillsvarande oppositionspartiet, liberala Björt framtíð (Ljus framtid) och det nya partiet Viðreisn (Renässans), bildat av avhoppare från Självständighetspartiet och politiskt mer mittenorienterat. Renässans bildades bland annat som ett mer EU-entusiastiskt alternativ till Självständighetspartiet, och även Ljus framtid är EU-orienterat.

Problemet för de uttalat EU-vänliga partierna är att de inte har den isländska opinionen med sig i den frågan. I en färsk undersökning säger 50,5 procent av islänningarna nej till EU-medlemskap. Bara 25,8 procent säger ja. 23,8 procent säger varken ja eller nej.

Estland: Regeringen faller

8 november 2016 13:44 | Politik | Kommentering avstängd

Tronskiftet i Keskerakond (Centerpartiet) har med all sannolikhet bidragit till att utlösa den sittande regeringen fall. Den har som deltagande parter haft det delvis nyliberala Reformierakond (Reformpartiet), Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) och Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fosterlandet och Res Publika), ett kristet, konservativt och estnationalistiskt parti, och en av de saker som har fört de här politiskt ganska olika partierna samman har varit misstron mot den självsvåldige och politiskt oberäknelige centerledaren Edgar Savisaar.

Men det har förstås redan tidigare knakat i den politiskt heterogena koalitionsregeringen. Särskilt Socialdemokraterna har gjort offentliga utspel om egna krav, som inte finns med i koalitionsöverenskommelsen, och då blivit tillrättavisade av den reformpartistiske statsministern Taavi Rõivas.

När nu de två mindre regeringspartiernas ledare har riktat avgångskrav mot statsministern, är det självklart, att den sittande regeringen kommer att avgå – det finns redan tidigare en misstroendeförklaring mot regeringen på gång från övriga partiers sida. Frågan är hur en ny regering kommer att se ut.

Centerns nyvalde ledare, Jüri Ratas, vill med all säkerhet ha en ny, centerledd regering, och lyckas han få till stånd en sådan, kommer han också att lättare kunna hålla kvar den savisaartrogna sidan i partiet. Som lämpligaste koalitionspartner har Ratas pekat ut Socialdemokraterna, men han har också riktat en invit till IRL. Centern och Socialdemokraterna är båda överens om att Estland borde införa progressiv skatt, men i denna och andra frågor är IRL av annan mening, så helt komplikationsfritt kommer ett regeringssamarbete av det slaget inte att bli. Innan en ny regering kommer på plats – 24 november är riktmärket – kommer det förstås också att bli konsultationer med övriga partier.

Norge: Arbeiderpartiförslag om höjd fastighetsskatt gynnar borgerligheten. Miljöpartiets kris fortsätter

7 november 2016 18:09 | Politik | Kommentering avstängd

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Norfaktas opinionsmätning för Nationen och Klasskampen gjordes den 2 november och publicerades den 5 november.

Høyre 24,9 procent (+ 1,6 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,2 procent (+ 1,3)
Venstre 6,0 procent (+ 1,4)
Kristelig Folkeparti 4,9 procent (+ 0,2)
Senterpartiet 6,1 procent (+ 0,6)
Arbeiderpartiet 34,6 procent (- 3,9)
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent (- 0,1)
Rødt 1,6 procent (+ 0,1)
Miljøpartiet De Grønne 1,8 procent (- 1,1)

Arbeiderpartiets nedgång kan, om den bekräftas också av andra mätningar, ha sin förklaring i ett förslag om höjd fastighetsskatt, vilket i så fall också bör vara bakgrunden till den borgerliga uppgången.

MDGs kris verkar nu vara mer eller mindre konstant.

Estland: Palatsrevolutionen i Centerpartiet genomförd. Men vad tar sig den avsatte Edgar Savisaar till nu?

6 november 2016 16:44 | Politik | Kommentering avstängd

Vid Keskerakonds (Centerpartiets) kongress i går i Paide genomfördes den palatsrevolution mot partiledaren Edgar Savisaar de oppositionella i partiet hade planerat. Till ny partiordförande valdes Jüri Ratas, som fick 654 röster. EU-parlamentarikern Yana Toom, som backades upp av de savisaartrogna, fick 348 röster.

Partiet fick fyra vice ordförande i stället för två. Yana Toom omvaldes inte till vice ordförande, däremot Jaanus Karilaid, som tidigare har ställt upp men förlorat mot Kadri Simson i valet till ordförande i riksdagsgruppen. Ny i gruppen av vice ordförande är Mihhail Kõlvart, född i Kazakhstan men nu politiskt verksam i Tallinn – intressant i sammanhanget är kanske att Kõlvart startade sin politiska bana i Tallinn som socialdemokrat (1999-2002).

De två övriga valda är mer kända. Dels Mailis Reps, som nu senast (2016) var Centerns kandidat till posten som president. Dels Kadri Simson, nu ordförande i Centerns riksdagsgrupp. Simson kandiderade mot Savisaar redan vid partikongressen 2015. Hon fick då 47 procent av rösterna.

I de intervjuer den nye partiordföranden Jüri Ratas har hunnit ge har han gjort åtminstone en intressant politisk positionsbestämning: Keskerakond har politiskt mest gemensamt med Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) men ser också Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) som möjlig samarbetspartner. Det här måste rimligen tolkas som en invit till de nämnda partierna att överge sin nuvarande samarbetspartner i regeringen, Reformierakond (Reformpartiet), och i stället samarbeta med Centern.

Fast nu återstår förstås att se vad som händer med Centern själv: Vad tar sig de savisaartrogna, inklusive den bortstötta Yana Toom, till nu, och, framför allt, hur kommer Edgar Savisaar själv att agera? Företrädare för savisaarfalangen i Riigikogu (Riksdagen) har redan deklarerat, att Centern inte ska räkna med att de i vått och torrt kommer att rösta som den nya partiledningen vill. Och man kan ju framför allt inte veta hur Savisaar själv kommer att handla. Tänk om han startar ett nytt parti!

Melodikrysset nummer 44 2016

5 november 2016 12:54 | Barnkultur, Film, Media, Musik, Politik, Teater, Ur dagboken | 8 kommentarer

Jag har lyckats få tag på en flaska med hostmedicin av ett slag jag tidigare har haft nytta av, men den har tyvärr inte bitit. Jag hostar inte ständigt, men när jag ligger på höger sida, börjar jag ganska snart hosta. På nätterna, när jag måste gå upp och kissa, vilket jag måste ganska ofta trots att jag inte tar mina urindrivande piller på kvällen, hostar jag också under toalettbesöken. Jag genomförde lungröntgen på Ackis för inte så länge sen, och man hittade då också lite vatten men inte så mycket att det ansågs fordra någon omedelbar åtgärd. I mitten av den här månaden har jag lyckats få tid hos min husläkare, men det nämnda är inte mitt enda problem. För andra gången har jag till exempel fått kliande utslag på ryggen, något jag dock någorlunda lyckas hålla i schack genom att hälla handdesinfektionssprit bakom axlar och nacke.

Det blev förstås en hel del TV i går kväll, även om jag somnade ifrån ett par gånger. Sen, när jag hade gått till sängs, fortsatte jag att läsa hustruns, Birgitta Dahls, från tryckeriet just anlända memoarer, ”I rörelse. Minnen från ett innehållsrikt liv” (Premiss, 2016). Boken kommer snart att finnas att köpa i bokhandeln, men hustrun/författaren fick några kartonger levererade hit hem här om dan.

Dagens kryss innehöll ganska mycket musik som jag inte kan så bra. ”Never Forget You” med Zara Larsson är ett exempel bland flera.

Jag hör också mycket sällan på Nirvana, men dem klarade jag med hjälp av ledbokstäverna, inte för att jag kände igen ”Smells Like Teen Spirits”. Och jag kan tillräckligt mycket om dem för att förstå, att den efterlyste döde frontmannen hette Kurt Cobain.

Jag har sett ABBA-musikalen på Broadway och kände självfallet omedelbart igen ”Dancing Queen”. Fast den här gången hörde vi den i en för mig helt okänd uppsättning, med Sussie Eriksson, Charlotte Sandberg och Gunilla Backman. Här fick jag leta länge.

Den som sjöng titellåten i ”Goldeneye” måste rimligen vara Tina Turner. Och ytterligare en indikation på att det här var rätt film och artist är det ju, att Anders Eldeman så ofta väljer musik ur Bond-filmer som ljudillustrationer.

”Sound of Music” har jag sett på bio, så det var hyggligt lätt för mig att komma på att sången om Maria handlade om en nunna.

Och när vi nu är inne på den religiösa sektorn, kan vi ju också ta en av dagens lättaste frågor, åtminstone för oss som har lyssnat på Jan Sparring. ”Ovan där” kan jag, så irreligiös jag är.

Filmversionen av Astrid Lindgrens ”Saltkråkan” har jag sett i hur många reprisomgångar som helst – jag tycker den är roande – så jag kan miljön och figurerna ganska väl. Ändå kändes sången därifrån inte bekant, och det var till slut hjälpbokstäverna som ledde mig till rätt ställe.

Sigurd Ågrens ”Klarinettpolka” finns i många inspelningar och varianter, och i dag skulle vi minnas låttiteln trots att man i den version som spelades inte hörde någon klarinett.

Vi som är lite till åren minns också väl ”Bohus bataljon” och vet att den handlar om militärer.

Men som 79-årig man är jag verkligen inte fast bara i den sortens musik.

Till mina personliga favoriter hör Stefan Sundström, som vi i dag hörde i ”Nog”.

Just ”Woman’s World” från 2013 med Cher har jag inte hört förut, men jag gillar henne avgjort.

I mål i dag går vi med Evert Taubes ”Dansen på Sunnanö”, som ju handlar om Rönnerdahl. Det ska visst finnas ett annat ”Sunnanö” än det ”Sunnanö” vi sommarboende i Öregrund förknippar med den här taubetiteln, men hustrun spelade den i alla fall i sitt Sommar-program för ett antal år sen. För övrigt är hon just nu i vårt sommarhus i Öregrund för att göra i ordning trädgården inför vintern. Jag med min skruttiga hälsa valde att stanna kvar i lägenheten i Uppsala. Men vi har telefonkontakt ett par gånger om dan.

Estland: Edgar Savisaar kandiderar inte till ordförandeposten i Centerpartiet och deltar inte i partikongressen under veckohelgen

4 november 2016 16:04 | Politik | Kommentering avstängd

Partiordföranden i Keskerakond (Centerpartiet) Edgar Savisaar, en nestor i estnisk politik allt sedan folkfronts- och frigörelsetiden, meddelar, att han inte längre kandiderar till ordförandeposten i sitt parti. Han tänker inte ens närvara vid partikongressen, som inleds i morgon i Paide.

Savisaar är ju en politiskt mycket erfaren man, och bakom det här ligger säkert bedömningen, att han skulle komma att förlora omröstningen mot utmanaren, Jüri Ratas. Nomineringarna från partiorganisationerna indikerar att Ratas har ett brett stöd, och han backas också upp av de kvinnliga partiföreträdare, som tidigare har trotsat Savisaars ganska enväldiga sätt att styra partiet.

Men Savisaar har förstås också personer och grupper som står på hans sida, och en av dem, EU-parlamentarikern Yana Toom, har nu tagit på sig rollen som den som företräder Savisaar-linjen, och hon kandiderar följaktligen också till posten som partiledare.

Savisaar har på nätet meddelat sin avsikt att inte kandidera och delta, och även om hans text präglas av vädjanden om sammanhållning, rymmer den samtidigt ganska hårda omdömen om hans utmanare och antagonister.

Ett centerparti under ny ledning kommer sannolikt att göra det möjligt för partiet att ingå i regeringskoalitioner, med vilka partier återstår att se. Men hur kommer Savisaars trots allt många anhängare i partiet att agera? Och kommer partiets många ryska väljare, många av dem centerväljare just för att de har litat på Savisaar, att reagera?

Finland: Socialdemokraterna nu största parti

3 november 2016 14:26 | Politik | 2 kommentarer

I en alldeles färsk opinionsmätning, gjord av Gallup för Yle, är Socialdemokraterna nu största parti.

Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet), som är det ledande oppositionspartiet, stöds nu av 21,7 procent. Det är en rejäl upphämtning sen valet 2015, då partiet bara fick 16,9 procent.

Regeringens ledande parti, Suomen Keskusta (Centern), får i den här mätningen 20,9 procent. I valet 2015 fick partiet stöd av 21,1 procent.

Centerns främsta stöttepelare i regeringen, Kokoomus (Samlingspartiet), får nu 17,7 procent. I valet 2015 fick partiet stöd av 18,2 procent.

Det tredje benet i den borgerliga koalitionsregeringen, Perussuomalaiset (Sannfinländarna), är kvar på rekordlåg nivå, 9,7 procent. I valet 2015 stöddes partiet av 17,7 procent av väljarna.

Övriga partier är samtliga i opposition.

Vihreä Liitto (Gröna förbundet) får i den här mätningen 11,8 procent. I valet 2015 fick partiet 8,5 procent.

Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) stöds av 7,9 procent, lite mer än det partiet fick i valet 2015, 7,1 procent.

Svenska Folkpartiet får 4,7 procent. I valet fick partiet stöd av 4,9 procent.

Och Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) får 3,0 procent. Det senaste valresultatet var 3,5 procent.

« Föregående sidaNästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^