Sari Essayah ny ledare för finländska KD

Kristllilisdemokraattinen Puolue, Finlands motsvarighet till vårt KD, har valt ny partiledare: Sari Essayah, 48.

Sari är ett finskt kvinnonamn, men Essayah låter exotiskt också för finländare – hennes far kom från Marocko.

Det hindrar inte att hon motsätter sig fördelning av flyktingar inom EU. Hon motsatte sig likaledes ett tredje stödpaket till Grekland och står också för en traditionell familjepolitik. I grunden är hon ekonom. Dessutom är hon pingstvän.

Essayah var Kristdemokraternas presidentkandidat 2012 och fick då 2,5 procent av rösterna.

Sannfinländare: Skicka alla flyktingar till Åland!

Perussuomalaiset (Sannfinländarna) är som bekant varken vänner av landets svenska minoritet eller av flyktingar.

En av partiets riksdagsledamöter, Teuvo Hakkarainen, skriver på sin facebooksida, att de flyktingar som är på väg till Finland kunde skickas till Åland. Han motiverar detta med att Åland är Finlands rikaste landskap men trots detta får stora statsbidrag.

Samme Hakkarainen har tidigare föreslagit att alla homosexuella och alla somalier också skulle placeras på Åland.

Pressgrodor

hittade via Journalisten nummer 9 2015:

”Annika Östberg om
sitt liv i Ytterby kyrka”

Varför hon bor där får man veta i Kungälvsposten

* * *

”Grinande moster
på 1400-talsvrak”

Västerbottens-Kuriren

* * *

”Vill strypa stafettsköterskor”

Skövde Nyheter

* * *

”Den 51-årige man som misstänks för två dubbelmord utsågs så sent som förra året som god mat åt en dement kvinna i Västsverige.”

SR P4 Jönköping/P4 Skaraborg

* * *

”Nelly Landerud säljer ved som smör.”

Ystads Allehanda

Ísland: Populister större än vänsterpartierna tillsammans

Mandatfördelningen i Alltinget efter det senaste valet (27 april 2013):

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 19 mandat, 26,7 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, 19 mandat, 24,4 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, lett av Árni Páll Árnason, 9 mandat, 12,9 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 7 mandat, 10,9 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, lett av Guðmundur Steingrímsson, 6 mandat, 5,1 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 3 mandat, 5,1 procent

I en rad gallupmätningar har sedan Piratar (Piratpartiet) åkt upp som en komet. I en mätning i augusti stöddes det av 32,3 procent. Det är framför allt i huvudstaden Reykjavík det här populistiskt anstrukna partiet har ett mycket starkt stöd, kring 40 procent.

Tvåa låg det ena regeringspartiet, Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) med 24,0 procent.

Trea, men på en mycket lägre nivå än i valet, låg Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), som också sitter i regeringen och som nu stöds av 12,4 procent.

Socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten) ligger med 12,2 procent kvar på en nivå, mycket lägre än den partiet tidigare har haft.

Dess konkurrent om vänsterrösterna, Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), har också backat, till 8,9 procent.

Nykomlingen 2013 Björt framtíð (Ljus framtid) har inte heller lyckats och stöds nu av 5,0 procent. Som en följd av detta har partiledaren Guðmundur Steingrímsson och även gruppordföranden Róbert Marshall meddelat, att de kommer att avgå vid årsmötet den 5 september. Som tänkbar ny partiledre nämns en av partiets grundare, Heiða Kristin Helgadóttir. Partiet är dock internt splittrat.

I Alltinget är det egentligen bara två partier, dels Björt framtíð (Ljus framtid), dels socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten), som stöder isländsk anslutning till EU.

Två nya mätningar visar, att en majoritet av islänningarna fortsatt är mot isländskt EU-inträde. I Gallups mätning är 50,1 procent mot och 34,2 procent för. I MMRs senaste mätning är 50,9 procent mot och 31,8 procent för.

Danskarna mer främlingsvälkomnande än deras partier

Populistiska Dansk Folkeparti, som bärs upp av främlingsfientlighet, blev i valet tidigare i år näst största parti.

Utan tvekan har DFs framgångar fått effekt också på de övriga stora partiernas, Socialdemokratiets och Venstres invandrings- och flyktingpolitik – den har gradvis stramats åt.

Den restriktiva hållningen gent emot invandrare och flyktingar finns naturligtvis också bland väljarna – om detta vittnar det växande stödet för Dansk Folkeparti – men en alldeles färsk undersökning från TNS Gallup, redovisad i Berlingske den 26 augusti, visar, att danskarnas syn på asyl inte är så restriktiv som alltså även de stora partierna i landet har utgått från. Också dansk TV har visat bilder på hur desperata människor försöker ta sig över Medelhavet, och även flertalet danskar har ett hjärta för medmänniskor i nöd.

På den första frågan, ”Hvis Danskerne stemmer ja til en tilvalgsordning, bør Danmark så deltage i EUs samarbejde om fælles regler for invandring, asyl og grænsekontroll?”, svarar 50 procent ja och 34 procent nej.

Ännu mer intressanta är svaren på frågan ”Hvor enig eller uenig er du i at flygtinge, der søger om asyl i et EU-land, bør fordeles mere ligeligt mellem landene, sådan som EU-kommissionen har foreslået?”. Här svarar 37 procent enig och 36 procent overvejende enig, medan 7 procent svarar uenig och 8 procent overvejende uenig.

På den mycket aktuella frågan ”Bør indsatsen for at redde skibbrudne asylsøgere i Middelhavet droppes helt?” svarade 68 procent nej och 16 procent ja.

Antti Rinne (S): Förskräckligt att se rasismen växa i Finland

Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska Partiet) gjorde ett uselt val, och just nu dras dess ledare Antti Rinne med ännu sämre opinionsmätningsresultat.

Men Rinne bör ändå hedras för att han inte har gett vika för den växande främlingsfientligheten i Finland, som nu dessutom – i och med att Perussuomalaiset (Sannfinländarna) har tagit plats i regeringen – har fått ett språkrör också i regeringen.

– För många har det varit förskräckligt att se att det inom partiet växer en allt större kommandogrupp som uppviglar till att diskriminera finländare som har kommit från andra länder. Hatretoriken, som har pågått i åratal, har blivit kraftigare med anledning av regeringspositionen och sprider rädsla och otrygghet bland minoriteterna.

Rinne kritiserade Sannfinländarnas ordförande, utrikesminister Timo Soini för att inte ha tagit avstånd från riksdagsledamoten och partikamraten Olli Simmonens facebokinlägg och partisekreteraren Riikka Slunga-Puntsalos yttrande om att största delen av båtflyktingarna som kommer till Europa är ”levnadsstandardsurfare”.

Man ska inte förringa människors nöd, sa Rinne med adress till Soini.

Danmark: Socialdemokratiet i stark förhandlingsposition

I Danmark pågår sonderingar inför beslut om ny statsbudget. Den nya Venstre-regeringen under ledning av Lars Løkke Rasmussen är ju en minoritetsregering och behöver alltså en uppgörelse inför ett beslut i Folketinget. Den nya ledaren för Socialdemokratiet, Mette Frederiksen, har, utan att diktera villkoren, räckt ut en hand om en samarbetsuppgörelse, som omfattar flertalet viktiga politiska områden.

Folketingsvalet tidigare i år gav följande resultat:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 4,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 7,5 procent

Ritzau Index, en sammanvägning av en rad olika mätningar, ger för närvarande följande fördelning av partisympatierna:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 4,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,1 procent
Enhedslisten 8,5 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,2 procent
Dansk Folkeparti 20,6 procent
Konservative Folkeparti 3,2 procent
Liberal Alliance 7,6 procent

Den senaste mätningen, en från 26 augusti och gjord av Voxmeter för Danmarks Radio, ger följande resultat:

Socialdemokratiet 26,7 procent
Radikale Venstre 4,3 procent
Socialistisk Folkeparti 3,9 procent
Enhedslisten 9,0 procent
Alternativet 4,9 procent
Venstre 19,3 procent
Dansk Folkeparti 20,8 procent
Konservative Folkeparti 2,9 procent
Liberal Alliance 7,5 procent

Ändringarna från valet står sig alltså, även om Socialdemokratiets ställning ytterligare har stärkts en aning. Noterbart är också att vänsterkoalitionen Enhedslisten har ökat jämfört med valet, vilket väl stärker partiet i uppfattningen att inte göra några uppgörelser med den borgerliga regeringen.

En guide till ”Psycho”

Jag har tidigare ganska utförligt skrivit om Alfred Hitchcocks ”Psycho”, ett mästerstycke i skräckgenren. Du hittar min recension ovan under Kulturspegeln, Film. Senast såg jag själv om den nu i sommar, då TV visade en hitchcockserie.

Som så ofta använde sig Hitchcock av en bokförlaga, i det här fallet Robert Blochs ”Psycho”. Själv har jag aldrig läst den, kanske för att jag har erfarenheten att Hitchcock ofta kunde göra mycket sevärd film av ganska mediokra böcker.

Nu visar dock Björn Kihlström på sin blogg, Bernur – länk finns här intill – att Blochs bok nog har sina poänger; han jämför Bloch med skräckmästare som H P Lovecraft och Stephen King.

Detta som ett tips till er som är intresserade av skräckgenren eller helt enkelt håller Alfred Hitchcock högt.

Nya danska (S)-ledaren Mette Frederiksen definierar Socialdemokratiet som ett parti till vänster om mitten

I sin första större intervju för dansk press säger den nya ledaren för danska Socialdemokratiet Mette Frederiksen om sitt parti: ”Vi ligger till vänster om mitten, det har vi i mina ögon alltid gjort.” I detta får hon stöd bland annat av partiets socialordfører, bundsförvanten Pernille Rosenkrantz-Theil. Och Herlevs borgmästare Thomas Gyldal Petersen tillägger för Politiken, att det här är en helt nödvändig signal och att ”de seneste års diskussion om Socialdemokratiet som ’centrum-centrum’ har skadet partiet”.

Fast alla deras framstående partivänner skulle kanske inte ha uttryckt sig på det sättet. Företrädaren som partiordförande, Helle Thorning-Schmidt, framhöll så sent som i valkampanjen nyligen, att partiet är ett mittenparti, och förre finansministern Bjarne Corydon hör också avgjort till mittenlägret. Förre justitieministern Morten Bødskov, som hör hemma i partiets högerflygel, rättar in sig i ledet: ”Socialdemokratiets formand lægger partiets linje, och den er jeg enig i.”

Mette Frederiksens nära allierade Pernille Rosenkrantz-Thiel citerar förre partiledaren Svend Auken, ”at på midten findes det kun døde fluer och hvide striber”.

Det här betyder dock inte att Socialdemokratiet plötsligt har blivit vänstersekteristiskt. Mette Frederiksen har gjort klart, att hon är beredd att förhandla med den borgerliga Venstre-regeringen för att få fram förnuftiga kompromisslösningar.

I en undersökning gjord av GallupForum för Berlingske anser 37 procent av de tillfrågade, att Mette Frederiksen är bäst ägnad att leda landet, medan 28 procent anser samma sak om Venstre-ledaren och statsministern Lars Løkke Rasmussen.

På frågan hur den nya regeringen hittills har klarat sina uppgifter är svaren de förväntade: Högerväljarna tycker att det har gått hyggligt, vänsterväljarna tvärt om. Betyget är högst bland Venstres väljare, 8,0, medan de socialdemokratiska väljarnas betyg blir 2,5.

De tillfrågade har också fått betygsätta de enskilda ministrarna i regeringen, och här vinner justitieministern, medan kultur- och kyrkoministern, utrikesministern och statsministern hamnar på delad andra plats.

På frågan vilka ministrar som har varit mest synliga svarar 71 procent integrationsminister Inger Støjberg, 45 procent justitieminister Søren Pind, 35 procent försvarsminister Carl Holst och 34 procent statsminister Lars Løkke Rasmussen. Ett stort antal av ministrarna kommer inte ens upp i 10 procent.

Partisympatierna i Estland kartlagda, också med hänsyn till etnicitet, bostadsort och ålder

TNS Emor har för nyhetsbyrån Emor gjort en undersökning av partisympatierna i Estland. Undersökningen har genomförts under perioden 12-19 augusti.

Störst är fortsatt det lätt vänsterpopulistiska Keskerakond (Centerpartiet), som stöds av 25 procent (- 1 procentenhet jämfört med förra mätningen). Partiet fick 27,7 procent av rösterna i valet 2015. Partiet befinner sig i opposition.

Det nyliberalt anstrukna regeringsledande Reformierakond (Reformpartiet) är med 20 procent (+ 2 procentenheter) efter en kännbar nedgång nu åter näst största parti. I valet 2015 stöddes det av hela 30 procent. Nedgång respektive återhämtning kan åtminstone delvis förklaras med att man har bytt utrikesminister: den av faderns tveksamma affärer nersolkade Keit Pentus-Rosimannus byttes ut mot den mycket rutinerade Marina Kaljurand.

Ner på tredje plats halkar då Vabaerakond (Fria partiet), som får 17 procent (- 2 procentenheter). Partiet fick 8,7 procent i valet, men har gradvis ökat, bland annat på Reformpartiets bekostnad. Vabaerakond är borgerligt men ganska pragmatiskt, således inte heller främmande för att samarbeta med vänsterpartier.

Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) råkade i valet ut för en smäll och fick då stöd av bara 15,2 procent. I den här mätningen ligger partiet kvar på 16 procent. Partiet har bytt ordförande, från Sven Mikser (som sitter kvar som försvarsminister) till ryssen Jevgeni Ossinovski, före detta minister som sitter kvar i Riigikogu (Riksdagen) och i sin nya position som partiledare försöker föra förhandlingar med regeringsledande Reformpartiet och regeringspartnern IRL om att få större genomslag för socialdemokratisk politik i regeringsprogrammet.

Det finns många socialdemokrater som vill att deras parti ska lämna koalitionen, men på den punkten är partiopinionen delad: 40 procent vill att partiet ska sitta kvar i koalitionen, medan 45 procent tycker att man ska lämna den.

IRL, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), är ett konservativt, kristet och estnationalistiskt parti, som med 13,7 procent i valet råkade ut för en ännu större smäll än SDE. IRLs stöd har visserligen ökat med en procentenhet sen föregående mätning, men partiet ligger kvar på 9 procent.

På 9 procent ligger också Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa Folkpartiet), vilket är oförändrat. I valet stöddes partiet av 8,1 procent.

Undersökningen har också försökt kartlägga hur faktorer som etnicitet och ålder påverkar partivalet.

Keskerakond har ett enastående stöd bland icke-ester (till största delen ryssar): 75,8 procent. Tvåa bland ryssarna kom Sotsiaaldemokraatlik Erakond med 9,6 procent.

Bland esterna väljer 23,7 procent Reformierakond, 19,9 procent Vabaerakond och 17,5 procent Sotsiaaldemokraatlik Erakond, medan bara 12,4 procent väljer Keskerakond.

I huvudstaden Tallinn, där det bor många ryssar, stöds Keskerakond av 33,6 procent. Reformierakond får där 17,7 procent, Vabaerakond 15,8 procent och Sotsiaaaldemokraatlik Erakond 14,5 procent. I områdena i öster är Socialdemokraternas stöd högre, 19,4 procent.

I gruppen 18-24-åringar är stödet för Keskerakond 25,2 procent. I det här åldersskiktet är Sotsiaaldemokraatlik Erakond tvåa med 24,1 procent.

Också i åldersgruppen 25-34 år leder Keskerakond med 25,8 procent, följt av Reformierakond med 16,8 procent och SDE med 16,1 procent.

Den enda gruppen där Vabaerakond med 24,5 procent är på första plats är åldersgruppen 35-49 år. Tvåa med vartdera 22 procent ligger Keskerakond och Reformierakond. Efter dem kommer SDE med 13,9 procent.

I gruppen 50-65 år är Keskerakond störst med 22,6 procent. Sen följer Reformierakond med 20,6 procent samt SDE och Vabaerakond med vartdera 10,6 procent.

I den äldsta gruppen, 66-74 år, är stödet för Keskerakond störst med 33,3 procent. Refomierakond får här 24,9 procent, SDE bara 8,8 procent.

Till de intressanta resultaten hör också att Keskerakond är största parti på samtliga tre utbildningsnivåer.