Regndagar och besök i Floras trädgård

Vi har fortfarande Viggo, snart 8, och Klara, 5, på sommarviste hos morfar och mormor i Öregrund, och hela tiden försöker vi variera både program och meny.

I går kväll, lördag kväll, hade vi tänkt gå ut och äta pizza, något som barnen gillar, men vädret var inte lämpat för att sitta utomhus i någon av de många pizzarestaurangerna nere i hamnen. Så Birgitta travade i väg ensam i duggregnet och handlade hem pizza.

I morse hade det hunnit regna ganska ordentligt, vilket är mycket bra för trädgården. Duggregnandet fortsatte, men eftersom det nästan var uppehåll, beslöt vi oss för att göra en lunchpromenad med barnbarnen – alltför mycket innesittande och filmtittande kan bli enerverande i längden, om man är i deras ålder.

Så vi styrde kosan mot Café Floras trädgård, ett trevligt ställe där barnen har varit tidigare. Det drivs i ny regi i år, men Birgitta och jag hittade matiga lunchmackor att beställa in, och åt Klara fanns det pannkakor. Viggo har ett litet och kräset matval, men åt honom lyckades vi specialbeställa hårdmacka, ost på Falu rågrut. Nu visade det sig att någon av ingredienserna ändå inte föll honom på läppen, så till slut fick han sockrad kanelbulle med mjölk till lunch.

Efter måltiden stannade vi kvar en stund i caféets fina trädgård. Barnen passade på att gunga.

Därifrån var det sen inte långt till kyrkogårdsmuren, som två av oss förstås då måste balansera på.

Vi besiktigade också Ankargården, som har en snarlik lunchmeny att ta del av en annan gång.

På Rådhusgatan fanns det en glasservering: dags för efterrätt.

Och så murvandring igen som avslutning, den här gången på den före detta skolans, numera Fiskeriverkets stenmur.

Sen gick Birgitta hem med barnbarnen, medan morfar tog en lov in på Konsum för att bland annat handla spagetti.

Det gäller att välja mat med omsorg, när man har fint besök.

Fredagsbastu

Till mitt estniska kulturarv hör att bada bastu varje vecka. Vi har egen bastu, och efter svettiga fredagssysslor – Birgitta har åter igen klippt gräsmattan i dag – är det skönt att tvätta sig ren. Numera är det fredag som är bastudag, men förr, då man fortfarande arbetade också en del av lördagen, var lördagen lögardag. Det fornnordiska ordet lever kvar i isländskans namn på det stora offentliga badet i Reykjavík, Laugardalur.

Nu har vi Viggo, snart åtta, och Klara, fem, på sommarlov hos oss, och det visar sig att barnbarnen gärna vill bada bastu med morfar och mormor. Klara är, när det sen kommer till kritan, lite avvaktande inför den ångande varma luften i bastun, men Viggo går in i bastun flera gånger. Båda duschar och får sina hår tvättade av mormor.

Efter bastun grillar morfar egenhändigt gjorda hamburgare med alla tänkbara tillbehör; man får också välja mellan pommes frites och hamburgerbröd.

Men nu är det tid för Aktuellt, och sen väntar efterrättsglass och godnattsaga.

Vatten, stan är full av vatten

Så sjöng Robert Broberg om Stockholm. Men också lilla Öregrund, dit många stockholmare kommer på somrarna, är en stad full av vatten. Öregrund ligger på en halvö, så nästan vart man går skymtar man eller kommer ner till havet.

Klara, 5, och Viggo, snart 8, är på sommarlov hos morfar och mormor, och då vill de förstås gå ner till havet för att bada.

Närmast till, om man tar de officiella badplatserna, ligger då Tallparken, ett jättestort friluftsområde till vänster om infarten till Öregrund. Närmast den stora bilparkeringen ligger tennisbanorna och deras dusch- och omklädningsrum samt toaletter, och därifrån går också motionsstigar ut i terrängen. En bit åt havssidan till finns en gammal dansbana med tak och bänkar. Fortsätter man någon av de båda stigarna ner mot havet, kommer man ner till en naturlig badvik omsluten av berghällar, men kommunen har anlagt en konstgjord sandstrand och också dragit en lång träbrygga över stenarna som skiljer strandens både delar åt. Det är mycket långgrunt i den här viken, så hit kommer många barnfamiljer, också vi med Viggo och Klara. Tyvärr drar vattnet sanden ut i havet, så närmast stranden är det alltid stenigt, och bottnen i den lilla badviken är också stenig att gå på. Det här hindrar inte barnen att vada omkring, bada och flyta på olika sorters badmadrasser, men själv gick jag lite längre ut, där det var djupare, för att få mig ett svalkande dopp.

Det område jag hittills har talat om är ett familjebad, det naturister kallar textilbad.

Om man korsar en bäck – där finns en spång utlagd – kommer man till ett vidsträckt och vackert strandområde som är skyltat som naturistbad. Det senare brukar inte hindra de textilbadare som söker mer utrymme och avskildhet att ockupera också området närmast badviken jag nyss talade om. För egen del tycker jag nog att textilbadarna borde låta bli att lägga sig i nakenbadet – Öregrund är ju så fullt av fina badklippor att man inte måste ta nakenbadarnas område i anspråk.

Det hindrar inte att det finns en bristande respekt också på den andra kanten. Vår familj har i åratal haft vår badplats på ett berg bortom nakenbadet, på en knalle bakom ett gammalt skyttevärn, men det har funnits perioder då hustrun ogärna la sig där att sola ensam – på bergkrönet ovanför, långt från nakenbadet, dök det då regelbundet upp nakna män – alltid män – som stolt kråmande visade upp sina manliga attiraljer.

Missförstå mig inte. Även jag kan tycka att det är skönt att sola och bada naken – jag gjorde en del försök att göra det i början av vår tillvaro i Öregrund men gav så småningom upp. Dels blev jag då några gånger kontaktsökt av homosexuella män, något som jag för min del inte är attraherad av. Dels kunde jag se hur ensamma solbadande nakna damer snabbt blev omringade av till synes också solbadande nakna män, samtliga märkligt nog med huvudet vänt mot damen i fråga.

Hur det är där numera vet jag inte. Dock läser jag i ett stort reportage i Upsala Nya Tidning att antalet nakenbadare i naturistbadet i Tallparken nu är påtagligt färre än när det inrättades. Kanske går det här med nakenbadandet, vilket några hängivna naturister säger i artikeln, i vågor – men man kan ju inte utsluta att den stora mängden ”naturister”, som varken bryr sig om naturen eller solbadandet, kan ha bidragit till den minskade populariteten.

En trädgård full av blommor och barn

Det händer att jag ångrar att jag har en blogg utan bilder. Som när jag nyligen berättade om växterna i mitt restaurerade stenparti – ett par läsare efterlyste då foton. Nu kan jag erbjuda ett sådant, via länk till dotterns blogg – här finns hennes bilder från vår trädgård. Ytterligare några färska trädgårdsbilder från vår trädgård finns här.

Där finns mer att se: lejongapen vid husknuten, ringblommorna vid uteplatsen, vinrankorna i växthuset, rosor runt om i trädgården, mogna skuggmoreller, Klara på den stenlagda gången upp till huset, Viggo på en av sina hemliga stigar, riddarborgstältet och den alldeles nya barnsimbassängen längst nere på tomten.

Barnbarnen är alltså här nu. Morfar hade förberett ankomsten bland annat genom att köpa racketar plus både tennisboll och badmintonbollar, även såpbubblor på Konsum. Att föräldrarna, Kerstin och Bo, gav sig av för att resa till goda vänner i München bekymrade inte Viggo och Klara. Barnen är vana vid både morfar och mormor och vid vårt hus och vår tomt, full av omväxlande natur och hemliga rum, här i Öregrund. På måndag kommer deras mamma hit för att tillbringa sin allra sista semestervecka med barnen och oss, här i hennes eget barndomsland.

Mormor läser saga för Klara första kvällen; vi turas om att göra det varannan kväll. Viggo, snart åtta år, läser själv, Harry Potter.

Nyss åt vi frukost tillsammans. Sommaräventyren har bara börjat.

Melodikrysset nummer 28 2010

Jag befinner mig tillfälligt i den stamrenoverade lägenheten i Uppsala, där hantverkarna också har lyckats koppla ur telefoner och paja datoruppkopplingen. Sen i går har jag slitit som ett djur för att få nätuppkopplingen att fungera och hade så när gett upp. Melodikrysset har jag således löst helt utan datorhjälp.

Men sen när jag var klar med krysset försökte jag igen, och till slut lyckades jag få i gång datorn. Så nu kan jag i sedvanlig ordning lägga ut mitt melodikrysskåseri med svaren inbäddade.

Dagens kryss sändes från Fridolf Rhudins Munkfors, och mycket riktigt gällde en av frågorna ”Waxholm ettan”, som förekom i Rhudin-filmen ”Pojkarna på Storholmen”.

Ytterligare ett par frågor hade värmländsk anknytning.

Vi hörde Bosse Parnevik imitera Sven-Bertil Taube.

Och vi hörde Zarah Leander, som också har gjort film tillsammans med Fridolf Rhudin, i ”Vill ni se en stjärna”.

Försökte se stjärnor ville väl också Linus Wahlgren, när han sjöng ”Jag är en astronaut”.

Och så var himlen nära i ”Jesus Christ Superstar” av Andrew Lloyd Webber och Tim Rice. Ur den hörde vi i dag Agnetha Fältskog sjunga ”Vart ska min kärlek föra”.

Fast dagens kryss startade ju i en helt annan landsända än Värmland, i Skåne. Siw Malmkvist, bördig från det Landskrona hon sjöng om, sjöng ”Ingenting går upp mot gamla Skåne”.

Dagens barnskiva var en av Bamses dunderhitar, ”Dunderhonung”. Den har vi hört förr, då som Per Gessles ”Sommartider”. Och sen skulle vi koppla ihop Gessle med Roxette.

Somrig i anslaget är också Povel Ramels idyllåterskapande ”Sorglösa brunn”. Fast Povel skulle inte vara Povel, om han inte där hade låtit ett barn tjata ”Jag vill ha stekt svan”.

På sin höjd försommar är det i Magnus Ugglas studentsång ”24 timmar”.

En fanstastisk sommarstämning var det också i barn-TV-serien ”Den vita stenen”, som bygger på Gunnel Lindes bok med samma namn. Gunnel Linde har jag suttit bredvid en gång på en födelsedagsmiddag och då haft möjlighet att framföra, vilken lysande författare hon är. Här skulle titeln ge ordet sten.

Sen är det bara två amerikanska sångerskor kvar att redovisa.

Diana Ross och The Supremes sjöng ”Stop In the Name of Love”.

Fast mitt eget hjärta klappar ännu mer för Bette Midler. Jag har mycket av henne i mina skivhyllor, och i dag spelades en favoritlåt, ”Boogie-Woogie Bugle Boy”.

* * *

På jakt efter något svar till allra senaste Melodikrysset? Prova då med att antingen gå direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se, eller med att klicka på Blog ovan. I båda fallen bläddrar du dig sen ner till aktuell lördag.

Tid för umgänge

Sommaren är en härlig tid, med rikliga möjligheter att träffa barn och barnbarn.

Först ute på banan i år är Matti och hans Karin. De kom hit till Öregrund i går. Birgitta serverade ugnsbakad röding, och sen tittade vi allihop på kvällens rätt förvirrade Miss Marple-deckare. I dag har de tagit en långpromenad runt Öregrund, barndomens sommarland för Matti. Och så har Matti hjälpt sin gamle och hjärtsvage far med att sortera in alla mapparna med trädgårds- och veckotidningar respektive serietidningar och seriealbum till sina utvalda platser långt in på den heta och svårforcerade vinden.

Jag har lagat fisksoppa till lunch, och till middag får vi grillmat, lagad av Matti och Karin.

På lördag ska vi allihop till Rinkeby för att fira Annas flickor, Sara som blir 18 – får rösta för första gången nu i september – och Amanda som blir 16; de har födelsedag med en dags mellanrum och blir därför båda firade på den mellanliggande dagen. Jag ska sova i Uppsala natten mot lördag för att under lördag förmiddag kunna hinna med också Melodikrysset. Sen blir vi skjutsade till Rineby av Annas pappa Bengt och hans fru Inger.

I dag ringde också Kerstin från Uppsala. Hon, Bo och barnen, Viggo och Klara, har semester och har gjort en massa roliga saker tillsammans, senast varit på Furuvik – kolla gärna bilderna på Kerstins blogg! Dess förinnan var barnen en vecka hos farfar Olle och farmor Kristina i Sollefteå, och nu är det morfars och mormors tur att få besök. Barnen kommer att lämnas här på tisdag, varefter deras pappa och mamma åker till Tyskland veckan ut för att hälsa på goda vänner. På måndag kommer Kerstin hit till Öregrund och stannar ytterligare en vecka här med barnen – det är hennes sista semestervecka, medan Bo då redam har börjat jobba igen. Bo och Kerstin gör som många andra småbarnsföräldrar: semestrar lite om lott för att ge ungarna en så lång sommarledighet som möjligt.

Morfar och mormor är beredda. Vi ska plocka fram både riddarborgen och de andra uteleksakerna, även göra badturer med ungarna. Dock saknar vi efter mordbranden här om året en uppblåsbar pool. Birgitta var i järnhandeln och tittade på den som fanns där, men den var alldeles för liten. Men vi ska försöka lösa det här till dess att barnen kommer.

Melodikrysset nummer 27 2010

Dagens melodikryss var en blandning av lätt och svårt – men vad som är det ena respektive det andra beror ju på vad det är för musik man själv lyssnar på.

Jag börjar med att redovisa svaren på de frågor jag själv tyckte var knepiga men där jag fann svaren bland annat med hjälp av Google.

Irländaren Ronan Keating finns inte i mina skivhyllor, men det var han som sjöng ”This Is Your Song”.

Den amerikanska sångerskan Melody Gardot, som sjöng ”Baby I’m a Fool”, knäckte jag med hjälp av Anders Eldemans hänvisning till Skavlan.

Erik Grönwall, i dag med ”Leave a Light On For Me”, har jag inte hört mycket av, bland annat för att jag aldrig ser på Idol.

Kent är hyggligt representerad i min skivsamling, men jag har inte senaste plattan ”En plats i solen”, den där dagens ljudillustration, ”Skisser för sommaren”, förekommer.

”Rötter” har jag aldrig sett i TV, men jag känner till serien liksom boken med samma namn av Alex Haley. Den är en viktig påminnelse om mörka inslag i USAs politiska och sociala historia.

Den försvenskade ”Tennessee-valsen” var väl inte av samma kvalitet som originalet, men Sten & Stanley känner man ju igen, även om man inte är dansbands-fan.

Resten var lugna gatan.

”Jag är ute när gumman min är inne” sjöng Ernst Rolf.

Och vad kan huvudpersonen i ”En sjöman älskar havets våg” tänkas göra när han anländer till respektive lämnar sitt fartyg? Jo, han går förstås på en landgång.

ABBA-musikalen ”Mamma Mia” har jag sett på Broadway, så det är ju inte särskilt svårt för mig att känna igen melodierna där, till exempel ”The Winner Takes It All”.

”Du ska inte tro det blir sommar” sjunger lilla Ida i ”Idas sommarvisa” med text av Astrid Lindgren och musik av Georg Riedel.

Evert Taube får väl ses som en omistlig del av den svenska sommaren, så i dag fick vi höra inte mindre än två taubevisor i krysset. Den ena var ”Havsörnsvalsen”, som här skulle ge kryssvaret örnar. Den andra var ”Sjösala vals”, där vi får höra att solen står på Orrberget.

Men just nu är sommaren så varm här i Öregrund, att det inte skulle skada trädgården, om en helt annan sångtitel besannades: ”Regnet det bara öser ner”,

Melodikrysset nummer 26 2010

Sommarvädret är så vackert att man inte borde sitta inne, men vad gör man inte för Melodikrysset?

I dag hade jag problem bara med en enda fråga, den uppjazzade versionen av en barnvisa. Trots att jag fick båda bokstäverna och förstod att svaret måste bli ”ge” kom jag först ändå inte på vad det var för visa det handlade om. Trots att jag kan Astrid Lindgrens ”Madicken” från både böcker och film, tog det ända till slutet av krysset innan polletten trillade ner: Den här visan heter ”Ge mej mera köttbullar” och sjungs av Madicken och hennes lillasyster Lisabet.

Som om det därmed inte vore nog med Astrid Lindgren fick vi i dag dessutom höra den betydligt mer lättidentifierade ”Hujedamej”, som förekommer i filmerna om Emil i Lönneberga. ”Hujedamej, sånt barn han var”, utbrister där pigan Lina.

Vi som är lite till åren komna har under våra småskole- och folkskoleår också fått lära oss att sjunga ”Sommarvandring”, den som börjar ”Röda stugor tåga vi förbi”.

Sin ålderdomlighet till trots, med pluralskrivning av verb och allt, hör den hemma i det sommartema som fanns även i dagens melodikryss.

Vi hörde bland annat Östen Warnerbring drömma om sommaren med dig, ”En sommardröm i vitt”.

Och när Birger Sjöberg besjöng Frida i ”Den första gång jag såg dig”, här tolkad av Ernst Hugo Järegård, skedde ju detta en sommardag. Jo, jag har varit i Vänersborg i juni. På centerstämma. Som journalist.

Dagens allra första fråga har jag ett slags förhållande till som socialdemokrat. Ja, inte till själva låten, ”Stad i ljus”, känd från Melodifestivalen 1987. Men han som sjöng, Tommy Körberg, gjorde tillsammans med Monica Nielsen också en hörvärd arbetarrörelsesångplatta, ”…med hjärtat fyllt av trots”. Och Py Bäckman, som skrev ”Stad i ljus”, skickade tillsammans med Dan Hylander en av de största och vackraste kransarna till Olof Palmes begravning.

I årets melodifestival var en av de hyggligare bidragen ”Underbart” med Kalle Moraeus.

Ofta har jag svårt att komma i håg gamla melodifestivallåtar, men ”Upp o hoppa” från 2008 minns jag faktiskt spontant, kanske på grund av Frida Murenius’ frejdiga sångstil och kroppsspråk.

Vad jag kommer i håg, har jag aldrig sett TV-serien ”Cops”, vars signaturmelodi skulle leda oss till reggaebandet Inner Circle, som jag klarade utan större besvär. Jag gillar reggae, har faktiskt också varit en vecka på Jamaica.

Däremot var jag en hängiven TV-tittare, när ”Snobbar som jobbar” sändes. I den spelade Roger Moore och Tony Curtis ett par med rätt olika rollkaraktärer.

Kul med TV-serier som inte får en att med Magnus Uggla sjunga ”Jag mår illa”!

Sedan återstår det att redovisa ett par av dagens godbitar.

Jan Johansson gjorde underbar jazz på svenska av ”De sålde sina hemman”, som ju handlar om människor som står i begrepp att emigrera.

Och så hörde vi ett stycke mästerlig dragspelsjazz, Erik Franks ”Novelty Accordion”. När jag hör den, känner jag efterklanger av ett Sverige vi borde slå vakt om, ett land med folkparker och lövade dansbanor.

Skön sommar på er!

* * *

På jakt efter något svar till allra senaste Melodikrysset? Prova då med att antingen gå direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se, eller med att klicka på Blog ovan. I båda fallen bläddrar du dig sen ner till aktuell lördag.

En brygga mellan tre generationer

På min dotter Kerstins blogg – här – finns bilder av den sagoläsning jag och Birgitta kväll efter kväll ägnade oss åt, när våra barn var små.

Under Kulturspegeln, Barnkultur, ovan – här – har jag publicerat en recension av den bok vi läser på bilderna ur fotoalbumet, Margaret Wise Browns (text) och Garth Williams’ ”Skeppshunden”.

Det är en underbar bok, värd att minnas. Till historien hör att den på slutet innehåller en text, ”Skeppshundens sång”, som jag var tvungen att hitta på en lite oregelbunden valsmelodi till, när jag läste den för barnen, Kerstin och Matti. Kerstin lärde sig att sjunga den med min melodi – fast hon visste ju inte när hon var liten att det var hennes pappa som hade hittat på den – och mindes den sen efter alla dessa år, när hon själv hade fått en liten pojke att läsa den för. Och Viggo, som sonen heter, lärde sig också att sjunga sången om Skeppshunden Skruff till morfars sjömansvals-melodi.

Och om ni undrar: Jo, jag kan också fortfarande, vid 73 års ålder, sjunga den.

Melodikrysset nummer 25 2010

I går var Birgitta och jag vid Hembygdsgården i Öregrund för att i sedvanlig ordning titta på dansen kring midsommarstången. Vädret var gynnsamt, och det kom väldigt mycket folk – till det här årliga evenemanget dras ständigt nya generationer.

Midsommaren och sommaren över huvud taget präglade också en stor del av dagens melodikryss.

Det började med att Gullan Bornemark och hennes barn sjöng om att ”Det är så härligt att gå i solen”, och ganska snart fick vi också höra ”Gunga i en hammock” – som här skulle ge pluralen hammockar – som SweDanes, det vill säga Alice Babs, Svend Asmussen och Ulrik Neumann, sjöng in 1961.

”Sommar’n som aldrig säger nej” hördes med Malta i Melodifestivalen 1973, men i dag fick vi höra en färskare inspelning med Magnus Carlsson, Wille Crafoord och Monica Dominique.

Solsken fanns det också i ”You Are My Sunshine”, fast den handlar väl mer om kärlek än solsken.

Mer himlakroppar: Vi hörde Molly Sandéns bidrag i Melodifestivalen 2009, ”Så vill stjärnorna”. Fast egentligen handlar det väl här mer om himlakropparnas förment astrologiska sidor.

Kärlek, för det var ju det det handlade om, fanns som tema också i Sofia Källgrens ”My Love”.

Ett strå vassare som låt är, enligt min mening, då Lena Phs och Orups ”Hals över huvud”.

Fast ska vi gradera, är jag ännu mer förtjust i ”Sakta vi gå genom stan” med Monica Zetterlund. Den fina svenska texten skrevs av Beppe Wolgers. Fast i dag hörde vi ju originaltexten, ”Walking My Baby Back Home”, med Nat King Cole.

”Rialajazzen spelas väl inte så ofta numera, men vi har faktiskt hört den tidigare i Melodikrysset. Riala ligger, som Anders Eldeman berättade, i dag inom Norrtälje kommun, men jag kan tillägga, att ”Rialajazzen” skrevs av Helge Lindberg och Fritz Gustaf Sundelöf. Sundelöf gav på 1970-talet ut ett par sångböcker på Prisma, som också var mitt förlag (för ”Joe Hills sånger” och ”Upp till kamp!”). Där gav Sundelöf ut en bok med svenska schlager men också en med klassiska arbetarrörelsesånger – jag fick förlagets uppdrag att ur tre knökfulla pärmar med avskrifter vaska fram det bästa och mest sångbara för hans bok i den genren.

Povel Ramel är en artist som har följt mig allt ifrån barndomens midsommarfester på Sågplan i Juniskär över knäppupptältet på läroverksplan i Sundsvall till ett sent framträdande i hans liv på Reginateatern i Uppsala. I dag fick vi höra ett av de mest bisarra bidragen av hans hand till svensk viskonst, ”Garry Gråsugga”, som ingår i samlingen ”Djur i dur” – gå upp under Kulturspegeln, Musik, och läs mera!

Stefan Demert är en artist som, när det gäller humorn, har en viss släktskap med Povel Ramel, så det är klart att hans ”SJ, SJ, gamle vän” också den återfinns i min skivsamling.

Näst sist i dag tar vi den fråga jag höll på att stupa på. Det klassiska paret i en flera gånger filmad historia, vilka kunde det vara? Hennes förnamn efterfrågades. Jag kände inte igen filmmelodin, har vad jag vet inte sett den film den var hämtad från – men sen när jag hade första bokstaven och de två sista av sammanlagt fem, blev det uppenbart, vilket klassiskt men olyckligt kärlekspar det här handlade om: Romeo och Julia.

Men kan någon berätta vilken av de många filmatiseringarna det här var hämtat från, skulle jag uppskatta detta.

Kärleken har, både i midsommartid och i andra sammanhang, sina komplikationer, så också skönheten. Om detta handlar Nils Ferlins klassiker ”När skönheten kom till byn”, väl värd att ta del av både som text och i Lille Bror Söderlundhs tonsättning.

Er alla mina läsare runt landet, i era sommarhagar eller var ni nu befinner er, önskar jag en ljuvlig midsommar!

* * *

På jakt efter något svar i allra senaste Melodikrysset? Prova då med att antingen gå direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se, eller med att klicka på Blog ovan. I båda fallen bläddrar du dig sen ner till aktuell lördag.