Ísland: Två av regeringspartierna under spärren. Nytt parti ökar kraftigt

Valet till Alltinget i Ísland den 29 oktober 2016 utföll så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 21 mandat, 29,0 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 11 mandat, 15,9 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 10 mandat, 14,5 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigurður Ingi Jóhannsson, 8 mandat, 11,8 procent
Viðreisin (Renässans), ett nytt borgerligt och liberalt parti, lett av Benedikt Jóhansson, 7 mandat, 10,5 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, lett av Óttarr Proppé, 4 mandat, 7,2 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, fram till och med valet lett av Oddný G Harðardóttir, nu lett av Logi Már Einarsson, 3 mandat, 5,7 procent

Efter långa förhandlingar blev det en borgerlig regering, stödd av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), Viðreisin (Renässans) och Björt framtíð (Ljus framtid). Den här regeringen har dock bara ett mandats övervikt i Alltinget.

I den senaste opinionsmätningen, gjord av Gallup, fördelar sig partisympatierna så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) 26,3 procent (- 0,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) 19,5 procent (- 1,7)
Píratar (Piratpartiet) 13,1 procent (+ 0,2)
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) 10,8 procent (- 0,6)
Flokkur fólksins (Folkets parti) 10,7 procent (+ 2,2)
Samfylkingin (Samlingsfronten) 9,7 procent (+ 0,6)
Viðreisin (Renässans) 4,8 procent (- 0,5)
Björt framtíð (Ljus framtid) 2,8 procent (- 0,9)

Självständighetspartiet är i den här mätningen det enda regeringspartiparti som har en liten ökning. Renässans ligger strax under spärren, men har i två valkretsar ett så pass högt stöd, att det ändå kan få två lokala mandat i Alltinget. Det i regeringen också ingående Ljus framtid minskar så kraftigt att man kan undra, om partiet kommer att finnas kvar i nästa allting.

Folkets parti, med Inga Sæland som ledare, debuterade i förra alltingsvalet. Den här gången ställer man upp med kandidater i alla valkretsar. Folkets parti driver frågor för de människor som flera andra partier har en tendens att glömma bort efter valdagen, till exempel sjukpensionärer och fattiga. Partiet vill att alla ska garanteras en inkomst på minst 300.000 (OBS) isländska kronor i månaden och vill finansiera detta genom att bland annat höja momsen för turistbranschen och lägga ned ambassader. Folkets parti förespråkar vidare att staten ska äga och driva en bank utan samma vinstintressen som affärsbankerna har. Det här partiet klarade nyligen för första gången femprocentsspärren, och i den här mätningen ökar det för andra gången.

Samfylkingin (Socialdemokraterna) ligger högre än i valet men befinner sig fortfarande långt under partiets historiska nivå.

Hasse Ekman-film med bok av Marika Stiernstedt som förlaga

Jag har i dag i TV sett om Hasse Ekmans mycket sevärda film ”Banketten” (1948). Hasse Ekman var visserligen socialdemokrat, men hans filmer var sällan politiska – fast den här är det i högsta grad. Den som är intresserad kan läsa min tidigare publicerade recension av ”Banketten” – den finns ovan under Kulturspegeln, Film.

Att den här filmen blev så utpräglat politisk (och trots Hasse Ekmans raljanta ton så hjärtskärande) har med dess litterära förlaga att göra, Marika Stiernstedts roman från 1947, ”Banketten”. Stiernstedt var en politiskt radikal författare.

Hon bodde framför allt sommartid här i Öregrund, ägde 1944-1953 ett i dag gulrappat hus på Hamngatan, bara en kort bit från själva hamnen – en skylt med upplysning om att detta var Marika Stiernstedts hus finns på fasaden.

Norge: Høyre lika stort som Arbeiderpartiet

I en ny mätning är Høyre lika stort som Arbeiderpartiet. Och de fyra partierna på den borgerliga sidan skulle få majoritet med 87 mandat mot 82 för övriga partier

Men låt oss som vanligt starta med stortingsvalet 2013. Då blev resultatet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt – men SVs opinionsstöd är högre än i valet. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon större roll i Stortinget; dock finns det mätningar där partiet närmar sig 4 procent-spärren. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu i en del mätningar lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för de flesta av dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen, under den senaste tiden till och med långt under den. I en mätning har Høyre till och med varit större än Arbeiderpartiet.

I den mätning Kantar TNS den 29 augusti-3 september har gjort för TV 2 och som publicerades den 3 september är det ledande regeringspartiet och det ledande oppositionspartiet lika stora:

Høyre 26,1 procent (+ 1,1 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,7 procent (- 0,2)
Venstre 4,3 procent (+ 0,5)
Kristelig Folkeparti 3,8 procent (- 0,3)
Senterpartiet 11,0 procent (- 0,1)
Arbeiderpartiet 26,1 procent (- 0,1)
Sosialistisk Venstreparti 4,8 procent (- 0,5)
Rødt 3,6 procent (+ 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent(+ 0,3)

Och så ska det bli intressant att se, vilka av småpartierna som faktiskt klarar fyraprocentsspärren – men de kan ändå få något enstaka mandat, om de är tillräckligt stora i ett enskilt valdistrikt.

Liberala Venstre klarar enligt den här mätningen nu spärren, men i den gör i stället inte Kristelig Folkeparti det. Rødt och MDG har båda under fyra procent men ligger enligt den här mätningen båda nära den.

MDG är i princip blockneutralt men har i en rad kommuner valt att samarbeta med de rödgröna partierna. Aftenposten har publicerat en opinionsmätning bland MDG-väljarna om deras preferenser i fråga om samarbete med andra partier, och det visar sig då, att SV är deras förstaval, följt av AP, Venstre och Rødt. Minst populärt som samarbetspartner är Fremskrittspartiet, följt av Høyre och KrF. MDG-väljarna vill också ha Jonas Gahr Støre (AP) som statsminister.