Danmark: Socialdemokratiet på rekordnivå

27 december 2017 23:05 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 20 december publicerade Danmarks Radio en opinionsmätning gjord av Epinion:

Socialdemokratiet 31,1 procent
Radikale Venstre 4,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 7,9 procent
Alternativet 4,1 procent
Venstre 17,5 procent
Dansk Folkeparti 17,0 procent
Konservative Folkeparti 4,0 procent
Liberal Alliance 5,3 procent
Nye Borgerlige 3,1 procent

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 28,4 procent
Radikale Venstre 5,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,9 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 4,5 procent
Venstre 19,0 procent
Dansk Folkeparti 17,4 procent
Konservative Folkeparti 4,3 procent
Liberal Alliance 5,5 procent
Nye Borgerlige 1,8 procent

Socialdemokratiet ligger i den här mätningen på rekordnivå, så högt att man bör invänta ytterligare mätningar, innan man drar slutsatsen, att partiet nu har placerat sig på en ny, rekordhög nivå.

På den borgerliga sidan är det kanske mest intressanta att Liberal Alliance inte tycks få någon utdelning för sitt inträde i den borgerliga koalitionsregeringen. Ytterhögeralternativet Nye Borgerlige ligger här en bra bit över den danska tvåprocentsspärren, men även i det fallet bör vi invänta ytterligare mätningar för att tro på det här resultatet.

Norge: Varför kan somliga män inte hålla sexualdriften i styr?

26 december 2017 23:55 | Politik | 2 kommentarer

De flesta männen attraheras av kvinnor, och de flesta kvinnorna dras på motsvarande sätt till män. Och hittar man då rätt partner, lever man sen i bästa fall i ett livslångt förhållande, får barn och barnbarn och allt mer också av personlig gemenskap.

Jag vill inte moralisera över dem som inte klarar det här, men systematisk otrohet drabbar ju också andra, i fallet Trond Giske en sambo och en dotter.

Vem är då Trond Giske?

Trond Giske var ordförande i AUF (Arbeidernes Ungdomsfylking), den norska motsvarigheten till SSU, 1992-1996, och gjorde sig på den tiden känd som motståndare till norskt medlemskap i EEC, något som moderpartiet, Arbeiderpartiet, var för. Att Giske sen fick poster i regeringen (barn- och jämställdhetsminister, kultur- och kyrkominister, närings- och handelsminister) hade säkert också hans anti-EG-engagemang som en av flera grunder – Arbeiderpartiet bildade nämligen en koalitionsregering med Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet, båda i spetsen för den norska anti-EU-hållningen. Giske utsågs rent av till vice statsminister.

Just nu är han sjukskriven, men det är svårt att se att det finns någon väg tillbaka för honom. Det är också svårt att se någon annan förklaring till att den opinionsmässiga nedturen har fortsatt för Arbeiderpartiet än de många vittnesmålen från många kvinnor om oönskat beteende med sexuella avsikter.

Men vi börjar som vanlig med resultatet i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,3 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Försök har dock gjorts att bredda regeringen genom att i den ta in också de två mittenpartier, som regeringen har förhandlat med för att få majoritet i Stortinget för viktiga frågor som statsbudgeten. Av dessa partier har liberala Venstre sagt ja (och är på väg in i regeringen), medan Kristelig Folkeparti har sagt nej. Det här betyder att Kristelig Folkeparti, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, kan avgöra vilken politik Norge ska föra.

Ipsos MMIs undersökning för Dagbladet publicerades den 22 december. I mätningen tillfrågades 929 personer:

Høyre 26,5 procent (+ 1,5 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,7 procent (- 2,2)
Venstre 4,0 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 4,3 procent (+ 0,6)
Senterpartiet 10,1 procent (+ 1,5)
Arbeiderpartiet 26,3 procent (- 1,6)
Sosialistisk Venstreparti 8,0 procent (+ 2,3)
Rødt 1,9 procent (- 0,9)
Miljøpartiet De Grønne 1,6 procent (- 1,3)

Norstats undersökning för Vårt Land publicerades också den 22 december. 947 personer tillfrågades den 12-18 december om sina partisympatier.

Høyre 26,5 procent (+ 0,4 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,9 procent (- 2,2)
Venstre 3,4 procent (- 0,4)
Kristelig Folkeparti 3,6 procent (- 0,4)
Senterpartiet 10,6 procent (+ 1,3)
Arbeiderpartiet 26,0 procent (- 1,1)
Sosialistisk Venstreparti 8,4 procent (+ 1,4)
Rødt 2,9 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent (+ 1,1)

Melodikrysset nummer 51 2017

23 december 2017 13:40 | Barnkultur, Film, Handel, Mat & dryck, Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 7 kommentarer

Jag hör till den gamla stammen, den som av princip inte använder kontokort och aldrig handlar på nätet. Och trots mina åtti år har jag i omgångar lyckats köpa alla julklappar till Birgitta, barn och barnbarn. Till helgens familjekalas har jag kokat årets estniska julsylta. Men i går, när jag inför den beställda julstädningen hade använt praktiskt taget hela natten – jag gick och la mig halv sex på morgonen – till att slå in alla julpaket, tog orken slut. Jag klarade att tillsammans med hustrun gå upp till Torbjörns torg och köpa julgran, men när vi hade ställt den på balkongen, klarade jag inte mer. Jo, jag klarade att laga lunch också, men sen erbjöd sig Birgitta, som skulle åka till Coop och handla, att köpa även det jag ville laga till middag, och jag tog tacksamt emot erbjudandet.

Änglar, finns dom? Jo, jag känner en, och hon heter Birgitta.

När hon gav sig i väg till Coop, la jag mig på sängen och somnade, sov djupt mitt på eftermiddagen.

Det blev inte vansinnigt sent i går kväll, så jag har sovit tillräckligt inför Melodikrysset, i dag, dan före julafton, med 100 procent julmusik.

I dag spelade Anders Eldeman bara julanknuten musik i krysset.

Och inte nog med det: Några av oss som regelbundet löser Melodikrysset och skriver om det på våra bloggar fick lyssna på musik som nästan kändes som personliga hälsningar.

Vonkis, som alltid vill ha med Py Bäckman i Melodikrysset, fick sin önskan uppfylld: ”Julen är på väg” spelades.

Och Kyrkoherden bör väl också vara nöjd: Eldeman spelade ”Det är en ros utsprungen”, en också enligt mig, en gammal ateist, mycket vacker julpsalm med rötter redan i det sena 1500-talets Tyskland.

Enn Kokk känner sig hedrad av att årets julkryss inleddes med ett verk av två kockar, Werner & Werner, det vill säga Åke Cato och Sven Melander, ”Vår julskinka har rymt” från 1998, i dag dock i en version med Black Jack. Åke Cato hade jag kontakt med tills han dog – vi hade länk till varandras bloggar, och Åke rådfrågade mig ibland i musikfrågor.

Och för att fortsätta med personliga länkar: Sofia Karlsson har jag inte bara på skivor (i flera fall signerade av henne själv) – jag har också träffat henne inte bara i samband med konserter och i hennes föräldrahem – jag var en gång i världen arbetskamrat på Socialdemokratiska partistyrelsen med hennes far, Leif Karlsson. I dag hörde vi hennes i ”Julvisa i finnmarken” med text av Dan Andersson. En Dan Andersson-sångbok utgavs förresten av pocketförlaget Prisma i samma serie som mina båda sångböcker ”Upp till kamp!” och ”Joe Hills sånger”.

Det finns annars mängder av julsånger och julpsalmer som hör hemma i den klassiska julrepertoaren.

Ett exempel är ”Jul, jul, strålande jul”. Den sjöngs i dag av Loa Falkman. Text och musik skrevs 1921 av Gustaf Nordqvist och Edvard Evers.

Johann Sebastian Bach skrev ”Juloratoriet”, ur vilket jag tror att den musik som avslutade dagens kryss var hämtad.

Wham! förknippar vi inte på samma sätt med just julmusik, men 1984 spelade de in ”Last Christmas I Gave You My Heart” som ju faktiskt har julanknytning.

Och så spelade Eldeman ”Have Yourself a Merry Little Christmas” med Melanie Marshall och med John Anderson på oboe.

UNICEF-ambassadören Robbie Williams hördes i ”Walk This Sleigh”.

Och så hörde vi Bob Geldof i ”Do They Know It’s Christmas”.

Själv tycker jag inte att någon av de senast nämnda låtarna förtjänar en plats i den klassiska julrepertoaren.

”Driving Home For Christmas” med Chris Rea 1986 håller bättre.

”Ser du stjärnan i det blå” vill jag evigt höra i julaftonens disneykavalkad – den förekom ursprungligen i filmen ”Pinocchio” (1940). Den version vi hörde i dag är OK men saknar den där magin.

Och så slutar vi med ”Rudolph the Red-Nosed Reindeer”, på svenska ”Rudolf med röda mulen”. Den sjöngs in av Alice Babs 1951, och även om det finns många andra och senare inspelningar, håller jag fortfarande hennes för att vara den bästa.

Må granens toppstjärna lysa över er, och må ni inte bli röda om mulen! En hjärtans god jul på er, allihop!

Suomi/Finland: Sittande presidenten ser ut att vinna också nästa presidentval

19 december 2017 16:34 | Politik | Inga kommentarer

Presidentval genomförs i Finloand i början av nästa år (2018), med en första omgång den 28 januari. Men det är inte säkert att det behövs någon andra omgång.

Vore det val i dag, skulle den sittande presidenten, Sauli Niinistö, nämligen få hela 70 procent av rösterna, detta enligt en färsk undersökning gjord för Helsingin Sanomat.

Tvåa i den här mätningen är Vihreä Liitos (Gröna förbundets) kandidat Pekka Haavisto, men det är bara 11 procent som tänker rösta på honom.

På delad tredjeplats, med tre procent var, ligger Laura Huhtasaari, Perussuomalaiset (Sannfinländarna), och nykomlingen i det här valet men inte i politiken Paavo Väyrönen, tidigare ledare för Suomen Keskusta (Centerpartiet) men nu uppbackad av en valmansförening.

Två procent var får Tuula Haatainen, Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet), Merja Kyllönen, Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) och Matti Vanhanen, Suomen Keskusta(Centerpartiet).

Stödet för Nils Torvalds, Svenska Folkpartiet, är mindre än en procent.

Nu ska de här sympatitalen inte ses i normala partipolitiska termer. Finländska presidentval är i mycket hög grad personval, och den valda presidenten lämnar sitt gamla politiska parti. Sköter han/hon sedan sitt ämbete väl, brukar då medborgarna också i mycket stor utsträckning ställa sig bakom honom eller henne, vilket betyder att presidenten har stor chans att bli omvald.

1.000 finländare i åldern 18-79 år har tillfrågats i den här undersökningen, beställd av Helsingin Sanomat.

Danmark: Socialdemokratiet behåller sin starka ställning

19 december 2017 14:23 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 17 december publicerade Ritzau en opinionsmätning gjord av Voxmeter:

Socialdemokratiet 27,5 procent
Radikale Venstre 4,8 procent
Socialistisk Folkeparti 5,1 procent
Enhedslisten 8,7 procent
Alternativet 4,1 procent
Venstre 19,4 procent
Dansk Folkeparti 17,7 procent
Konservative Folkeparti 4,4 procent
Liberal Alliance 5,8 procent
Nye Borgerlige 2,2 procent

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 27.6 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 5,0 procent
Enhedslisten 8,7 procent
Alternativet 4,6 procent
Venstre 19,3 procent
Dansk Folkeparti 17,4 procent
Konservative Folkeparti 4,5 procent
Liberal Alliance 5,6 procent
Nye Borgerlige 1,4 procent

Inga påtagliga nya tendenser syns i mätningar gjorda under den här perioden. Socialdemokratiet fortsätter att ligga över sitt valresultat, intressant nog när fyra av partiets ledamöter i Folketinget har delrevolterat mot partiets hårdare attityd mot kvotflyktingar.

Nya mönster i förlagsbranschen

18 december 2017 2:36 | Barnkultur, Deckare, Media, Politik, Prosa & lyrik | 3 kommentarer

Jag läser i tidningen att Bengt Christell är död. Jag träffade honom några gånger när jag var ny på Socialdemokratiska partistyrelsen (anställd 1968), och på den tiden fanns fortfarande det av partiet ägda Tidens förlag och den av förlaget ägda Tidens bokhandel längst ner i huset på Sveavägen 68.

Tidens förlag hade problem och uppenbart klarade förlagschefen inte att lösa dem, så styrelseordförande i förlaget, grep personligen in i verksamheten, sålde bland annat rättigheterna till attraktiva böcker och attraktiva författare till andra förlag. När första delen av Tage ErlandersMinnen” 1972 skulle ges ut av Tiden, fick jag, också partivägen, en förfrågan om att hjälpa förlaget med reklam och marknadsföring, och jag ordnade allt från en jättelång utskuren EWK-karikatyr till bokhandeln av den populäre statsministern/förre partiordföranden till textutdrag i Året Runt och exklusiv intervju i TV.

Det här gick bra, var också bra för förlagets ekonomi, men förlagets problem bestod, och Bengt Christell lämnade 1973 sin tjänst som chef för Tidens förlag – några år senare, 1977, startade han ett eget, på barn- och ungdomsböcker inriktat förlag, Opal.

Jag hade gjort också andra tjänster åt Tidens förlag, och flera av de förlagsanställda verkade se mig som kommande förlagschef: jag läste stora mängder skönlitteratur, däribland lyrik och allt från klassiker till deckare, var välorienterad i barn- och ungdomslitteraturen och var, viktigt med tanke på vem som ägde förlaget, förtrogen med socialdemokratisk politik och socialistisk ideologi.

Nå, det här jobbet gick i stället till Anders Ferm – jag skulle tro att den nye partiordföranden, Olof Palme, bidrog till att Ferm fick det här jobbet. Och när det gällde utgivningen, det jag kan bedöma, skötte han det här jobbet utmärkt. Själv fick jag nya och andra erbjudanden.

Tidens förlag och dess dotterbolag Prisma köptes senare av Kooperativa Förbundet och hamnade då i KFs förlagsgrupp tillsammans med Norstedts och Rabén & Sjögren med flera inkorporerade förlag.

Den här förlagsgruppen blev Sveriges näst största, och KF byggde också upp Sveriges största bokhandelskedja Akademibokhandeln, men KF, ständigt i penningnöd, gjorde sig till slut av med alla tillverkande företag och all fackhandel för att klara sina livsmedelsbutiker.

Förlagen hamnade hos Storytel, det största ljudboksförlaget i Norden och ett antal övriga europeiska länder. Men de av Storytel ägda förlagen, utöver de nämnda också till exempel Massolit och det på ungdomsböcker inriktade B Wahlströms, fortsätter också att ge ut tryckta böcker för försäljning genom bokhandel och genom bokklubbar.

Jag har också på nätet hittat en hint om att Storytel skulle vara på väg att åter börja använda förlagsnamnet Tiden, vad jag förstår för återutgivning av utvalda titlar, som ursprungligen gavs ut på förlaget.

I så fall kan man väl försöka köpa också Opal, det förlag den nu avlidne Bengt Christell skapade i början av 1970-talet.

Norge: Inga avgörande förändringar

15 december 2017 17:26 | Politik | Inga kommentarer

Resultat i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,3 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Försök har dock gjorts att bredda regeringen genom att i den ta in också de två mittenpartier, som regeringen har förhandlat med för att få majoritet i Stortinget för viktiga frågor som statsbudgeten. Av dessa partier har liberala Venstre sagt ja (och är på väg in i regeringen), medan Kristelig Folkeparti har sagt nej. Det här betyder att Kristelig Folkeparti, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, kan avgöra vilken politik Norge ska föra.

Sentios undersökning för Dagens Næringsliv publicerades den 15 december. I mätningen, som genomfördes 5-11 december, tillfrågades 1.000 personer:

Høyre 26,5 procent (- 1,7 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,9 procent (+ 1,7)
Venstre 3,5 procent (- 0,4)
Kristelig Folkeparti 4,6 procent (+ 0,6)
Senterpartiet 10,6 procent (- 0,3)
Arbeiderpartiet 25,9 procent (+ 0,3)
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (- 0,7)
Rødt 2,6 procent (- 0,4)
Miljøpartiet De Grønne 3,7 procent (+ 0,9)

Inga avgörande förändringar har skett. De borgerliga småpartierna turas om att ligga under spärren. Høyre stöds fortfarande av fler än Arbeiderpartiet.

Två av Arbeiderpartiets tidigare partisekreterare, Martin Kolberg och Raymond Johansen, har gått ut offentligt och sagt att partiet måste hålla fast vid ett rödgrönt samarbete.

Danmark: Flest vill se Mette Frederiksen (s) som ny statsminister

15 december 2017 15:51 | Politik | Inga kommentarer

Jyllands-Posten har låtit Wilke undersöka, vem danskarna helst vill se som statsminister.

33 procent av väljarna ser helst Socialdemokratiets ledare Mette Frederiksen som ny statsminister.

25,1 procent vill att Venstre-ledaren Lars Løkke Rasmussen fortsätter vara statsminister.

Men 25,8 procent av de tillfrågade skulle vilja se någon annan som statsminister. Dansk Folkepartis ledare Kristian Thulesen Dahl förordas till exempel av 9,5 procent av väljarna.

Suomi/Finland: Den regeringsledande Centern på fjärde plats i ny mätning

13 december 2017 18:18 | Politik | Inga kommentarer

I valet 2015 till Eduskunta (Riksdagen) fördelade sig rösterna så här:

Suomen Keskusta (Centern), ett borgerligt och landsbygdsbetonat mittenparti, fick 21,1 procent.
Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), ett borgerligt högerparti, fick 18,2 procent.
Perussuomalaiset (Sannfinländarna), ett populistiskt parti, fick 17,7 procent.
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna), ett socialdemokratiskt parti, fick 16,9 procent.
Vihreä Liitto (Gröna förbundet), ett miljöparti, fick 8,5 procent.
Vasemistoliitto (Vänsterförbundet), ett vänsterparti, fick 7,1 procent.
Svenska Folkpartiet, ett borgerligt parti för den svenska minoriteten i Finland, fick 4,9 procent.
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna), ett borgerligt parti med kristna värderingar, fick 3,5 procent.

Finland har under efterkrigstiden haft breda koalitionsregeringar, ofta över blockgränsen, men det här valet ändade i en borgerlig regering med Centerns partiordförande Juha Sipilä som statsminister och bestående bara av tre partier: Centern, Samlingspartiet och det här valets raket, Sannfinländarna.

Centerledarens, till lika statsministerns kantighet har lett till att Samlingspartiet har blivit större än Centern.

Sannfinländarna, vars popularitet har rasat på grund av att partiet inte har kunnat leverera det dess väljare hoppades på, har tappat jättemycket i stöd, och när partiledaren, utrikesminister Timo Soini, meddelade att han tänkte avgå, valde partikongressen den mer högerextreme Jussi Halla-aho till ny partiledare och den nya partistyrelsen fick samma profil. Det här ledde till att Soini och övriga sannfinländska ministrar och många riksdagsledamöter beslöt sig för att lämna sitt gamla parti och först bilda en egen riksdagsgrupp, Uusi vaihtoehto (Nytt alternativ), som sen ombildades till partiet Sininen tulevaisus (Blå framtid).

Socialdemokraterna, som i det senaste riksdagsvalet fick ett historiskt lågt resultat, bytte bland annat partiledare och lyckades genom profilerad oppositionspolitik åter bli stort, i vissa mätningar till och med Finlands största parti.

I de senaste opinionsmätningarna har en ny storleksordning befästs, så även i den mätning Kantar TNS under perioden 14 november-10 december har gjort för Helsingin Sanomat.

Samlingspartiet är även i den här mätningen största parti, med Socialdemokraterna på andra plats. De gröna är större än regeringsledande Centern. Och Vänsterförbundet ligger snäppet över de numera rasiststyrda Sannfinländarna som stöds av 8,7 procent, medan Soinis ST också i den här mätningen bara får 1,6 procent. Nedan återges fördelningen av partisympatierna i den aktuella mätningen.

Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet) 22,2 procent (+ jämfört med förra mätningen i samma serie)
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna) 19,0 procent (+- 0)
Vihreä Liitto (Gröna förbundet) 15,4 procent (-)
Suomen Keskusta (Centern) 14,8 procent (-)
Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) 9,3 procent (+)
Perussuomalaiset (Sannfinländarna) 8,0 procent (-)
Svenska Folkpartiet 4,4 procent (+- 0)
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) 3,3 procent (+- 0)
Sininen tulevaisus (Blå framtid) 1,6 procent (+- 0)

Det här betyder att de tre partierna< i regeringen, där ett av dem nu alltså är Blå framtid, tillsammans stöds av 38,6 procent. Plus- respektive minustecknen ovan markerar i allmänhet små förändringar – den här nya storleksordningen har i det stora hela gällt sedan i somras.

2.356 personer har intervjuats.

Danmark: Socialdemokratiet fortsätter att ligga över sitt valresultat

12 december 2017 21:25 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 1 december publicerade Danmarks Radio en opinionsmätning gjord av Epinion:

Socialdemokratiet 28,1 procent
Radikale Venstre 4,3 procent
Socialistisk Folkeparti 5,1 procent
Enhedslisten 8,5 procent
Alternativet 5,2 procent
Venstre 20,1 procent
Dansk Folkeparti 16,0 procent
Konservative Folkeparti 4,7 procent
Liberal Alliance 5,5 procent
Nye Borgerlige 1,9 procent

Den 7 december publicerade Berlingske en mätning gjord av Gallup:

Socialdemokratiet 29,0 procent
Radikale Venstre 5,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 6,7 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,4 procent
Dansk Folkeparti 17,5 procent
Konservative Folkeparti 4,9 procent
Liberal Alliance 4,4 procent
Nye Borgerlige 2,3 procent

Den 9 december publicerade Ritzau en opinionsmätning gjord av Voxmeter:

Socialdemokratiet 27,8 procent
Radikale Venstre 5,4 procent
Socialistisk Folkeparti 5,6 procent
Enhedslisten 8,9 procent
Alternativet 4,6 procent
Venstre 19,1 procent
Dansk Folkeparti 16,9 procent
Konservative Folkeparti 4,0 procent
Liberal Alliance 5,8 procent
Nye Borgerlige 0,7 procent

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 27.7 procent
Radikale Venstre 5,2 procent
Socialistisk Folkeparti 4,9 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 4,7 procent
Venstre 19,3 procent
Dansk Folkeparti 17,4 procent
Konservative Folkeparti 4,5 procent
Liberal Alliance 5,5 procent
Nye Borgerlige 1,5 procent

Inga påtagliga nya tendenser syns i flera mätningar gjorda under den här perioden. Socialdemokratiet fortsätter att ligga över sitt valresultat.

« Föregående sidaNästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^