Melodikrysset nummer 35 2010

Vad som är lätt respektive svårt i Melodikrysset beror ju av vad det är för musik man lyssnar på. För min del verkar jag ha missat ”I Kissed a Girl” med Kate Perry, så där fick jag använda mig av Google, vilket gick trögt i dag, eftersom det samtidigt pågick online-backup av datorns säkerhetssystem. På samma sätt hade jag problem med en annan Kate, Kate Ryan, som vi i dag hörde i ”Ella Elle L’a”.

Fast ibland hjälper det inte att ha hört, till och med om och om igen. Jag var en hängiven fan av ”Lorry” när den gick i TV, men som så ofta när det gäller TV-serier la jag tydligen inte heller då märke till signaturmelodin. Men när jag hade fått både första bokstaven och de båda sista, kom jag förstås på vilken serie det var. Och mycket riktigt: i dag tröga Google bekräftade att signaturmelodin var ”In the Stone” med Earth, Wind & Fire”.

Resten var ganska lätt, för mig alltså.

Melodifestivalmelodierna var till exempel ovanligt lätta. Vinnaren 2007, ”The Worrying Kind” med Ola Salo och The Ark är ju en mycket bättre låt än dess obegripligt låga placering i Eurovision Song Contest skulle kunna tyda på. Och ”We Are All the Winners” med Nick Borgen, som kom tvåa i den svenska uttagningen 1991 är likaså en melodi, som är lätt att komma i håg.

Kisa Magnusson, här med ”Ugglevisan”, klarade jag på rösten.

Och ”Höga berg och djupa dalar” sjöng vi ofta under min folkskoletid i Nylands skola i dåvarande Njurunda kommun – jag bodde då i Juniskär – söder om Sundsvall.

Owe Thörnqvist och hans miljöer, här Fyristorg, är förstås välbekanta för en uppsalabo – dessutom träffar jag honom regelbundet på middagarna för hedersupplänningar – min hustru är en sådan – hos landshövdingen uppe på Uppsala slott. I dag hörde vi Owe i ”Varm korv boogie”, som skulle leda oss till ett viktigt tillbehör, senap. Tillverkningen av Uppsalas forna stolthet Slottssenap har förresten flyttats till Polen, så vi uppsalabor köper nu i stället nykomlingen Fyris senap.

En annan slitstark svensk låtmakare var Evert Taube – han är ju död, men hans sångskatt lever i hög grad. I dag fick vi höra hans ”Eldarevalsen”, och gissa vad de eldar med där: Jo, kol.

Benny Andersson, still going strong, håller väl också på att skaffa sig en plats i musikevigheten. Det var han som tillsammans med Marie Nilsson skrev den genialiska ”Lassie”, på sin tid jättehit med Ainbusk, på den tiden väl fortfarande Ainbusk Singers.

Mycket stor som schlager på sin tid var också ”Med en enkel tulipan”. Eftersom den handlar om gratulationer, ville Anders Eldeman att våra tankar därför skulle gå till något åtföljande, nämligen hurrarop.

Ytterligare en stor gammal schlager spelades i dag, ursprungligen engelsk men här känd som ”Det var på Capri vi mötte varandra”. Och Capri är en vacker och intressant ö, kan jag intyga – hustrun och jag gjorde en dagsutflykt dit under en vistelse i Sorrento på den italienska Amalfikusten här om året.

Wilhelm Peterson-Berger förknippar vi med en annan ö, Frösön. I dag hörde vi ”Till rosorna” ur hans ”Frösöblomster”, vilket skulle ge oss ordet rosor.

För egen del är jag både rosenodlare och bär en röd ros på kavajslaget.

* * *

På jakt efter något svar till allra senaste Melodikrysset? Prova då med att antingen gå direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se, eller med att klicka på Blog ovan. I båda fallen bläddrar du dig sen ner till aktuell lördag.

Apotekets barnserie: Barbapapa i stället för Fem myror

När Apoteket – det riktiga, det statliga – satsade på varor för barn, valde man inledningsvis att satsa på Fem myror-dekor. Jag gillade det, men förmodligen begärde varumärkesägarna för mycket, så Fem myror försvann från Apotekets sortiment för barn.

Nu är de här produkterna försedda med Barbapapa-dekor, inte så tokigt det heller. Jag var i dag på ett statligt apotek i Uppsala och köpte en ny uppsättnig till både Uppsala och Öregrund, i båda fallen avseddda för Viggo och Klara: barbarpapamärkt badskum, balsamspray, dusch/barntvål, handtvål med pump, schampo, sollotion, solspray, tandborstar och tandkräm.

Staten, i alla fall dess företag, ser också till de minsta. Och morfar ser till att barnbarnen får rätt produkter.

Badortsdagar i Öregrund 13-15 augusti

Ett av sommarens trevligaste evenemang i Öregrund är de så kallade badortsdagarna, i år kommande veckoslut, 13-15 augusti.

Programmet startar

Fredagen den 13 augusti

Klockan 16.00-20.00 är det öppet hus på Hembygdsgården på Västergatan.

Klockan 18.00 ges Cabaret Olrog i Societetshuset, Sjötullsgatan 3 – i programmet ingår allsång. Biljetter à 200 kronor säljs dels i Turistbyrån i hamnkontoret, dels genom Björntjänst i Uppsala, telefon 018-55 67 41.

Klockan 19.00 är det guidad vandring runt badortskvarteren. Badortsvandringen startar utanför Societetshuset.

Huvuddelen av aktiviteterna äger rum

Lördagen den 14 augusti

Runt omkring i staden är det då musikunderhållning med Småländska paviljongorkestern, Brukssextetten och ungdomsorkestern Blås ut.

Klockan 09.30-17.00 genomförs Hembygdens dag i Hembygdsgården. Där bjuds på underhållning och sker kaffeservering.

Klockan 10.00 startar en kappsegling vid Hasselbackspiren.

Klockan 10.00-17.00 är det gammaldags marknad längs Rådhusgatan.

Klockan 10.00-13.00 är det tipsrodd runt hamnen, med start vid Hasselbackspiren.

Klockan 10.00-13.00 kan man, också med start från Hasselbackspiren, prova på dunk-dunk, det vill säga att åka tändkulebåt.

Klockan 10.00-15.00 sker samtidigt veteranbåtsuppvisning vid Hasselbackspiren.

Klockan 11.00 sker den officiella invigningen av badortsdagarna med tal av Jacke Sjödin från Stora scenen.

Klockan 11.00 är det också dags för badortsdoppet, där deltagarna har tidsenliga, gammaldags baddräkter. Anmälan sker till turistbyrån, telefon 0173-305 55. Har man själv inte gammaldags baddräkt finns ett begränsat antal lämpliga badkläder att låna på turistbyrån.

Klockan 11.00-16.00 rör sig gycklare från Gävle cirkusskola på Öregrunds gator och torg.

Klockan 12.00-16.00 är det konstutställning i Rådhussalen vid Rådhusgatan med naturbilder av Andreas Hedberg på temat ”Vingslag och vågskvalp”.

Klockan 12.00 blir det Jacke Sjödin show med visor och skrönor.

Klockan 12.00-15.00 är det öppet hus i vävstugan i gamla polishuset (in på gården från Rådhusgatan, bredvid biblioteket).

Klockan 12.00-16.00 återuppstår Öregrunds hafsbadsanstalt på Strandhotellet, Styrmansgatan 9. Massage, fotbad och musik står på programmet.

Klockan 12.00-17.00 är det öppet hus på Societetshuset. Där kan man få kaffe och bröd och lyssna på Öregrunds spelgäng.

Klockan 12.00 startar en stadsvandring från Societetshusets trappa.

Klockan 12.30-15.00 har Öregrunds bibliotek vid Rådhusgatan ett omfattande program: Lubbe Nordström och Marika Stiernstedt bodde förr i Öregrund, och fokus ligger på Marikas författarskap.
Carina Jansson ställer ut ovanliga öregrundsvykort och gratulationskort från badortstiden.
Bertil Lundström visar foton från Öregrund och skärgården.
Lina Yao, Gimo, visar kinesiskt måleri.
Familjen Wickströms filmer från Öregrund 1950 visas på DVD.
Fem filmade föredragskvällar om badortstiden i Öregrund med Stig Sandelin, Torbjörn Forsman och Stig Södergren visas på DVD.
Hitta dina anor från badortstiden – släktforskardatorn är i gång.

Klockan 13.00 är det start i hamnen för skötbåtstävling.

Klockan 13.00 – presentation av bilarna klockan 13.15 – blir det kortege med veteranbilar genom Öregrund.

Klockan 13.30 berättar Bengt Nilsson från stora scenen om sin höghjuling/gammaldags velociped.

Klockan 14.00 startar ytterligare en badortsvandring från Societetshusets trappa.

Klockan 14.00 blir det familjeföreställning från scenen vid Fyrskeppet: Loranga, Masarin och Dartanjang efter Barbro Lindgren. Barn upp till åtta år gratis i betalande sällskap. Åtta-femtonåringar 50 kronor. Vuxna 80 kronor.

Klockan 15.00 sker prisutdelning i tipsrodden och skötbåtstävlingen från stora scenen.

Klockan 15.15 startar båtparad med veteranbåtar från piren. Möjlighet att åka med.

Klockan 15.30 startar dräkt- och hattparaden från turistbyrån. Kom i farmors dräkt eller morfars hatt eller sy själv! Ingen föranmälan. Alla som deltar får ett inramat diplom.

Klockan 16.30 blir det squaredanceuppvisning av Roden Square Dancers plus dragning i Badortslotteriet.

Klockan 18.00 blir det konsert i Öregrunds kyrka med Småländska paviljongorkestern.

Övriga aktiviteter under lördagen:
Ponnyridning
Konstapel på stan
Höghjulingar
Positivhalare
Försäljning av lotter
Scoutbåten Kerstin på plats
Speciellt för barn:
Klockan 09.30 på Hembygdsgården: Bygg egna styltor.
Klockan 10.00-12.00: Tema clown på Hembygdsgården. Klä ut dig till clown och kom och träffa clowner.
Klockan 12.15 vid Hembygdsgården: Lådbilsrally – ta med din egen lådbil.
Klockan 14.00 vid Fyrskeppet: Loranga. Masarin och Dartanjang – se ovan!

Söndagen den 15 augusti

klockan 11 är det friluftsgudstjänst i Hembygdsgården.

* * *

Det finns fullt upp med restauranger för besökare. Jag rekommenderar för egen del köket grill : café på Strandgatan 12 nere i hamnen. Vill du fika eller ha något lättare i dig, är trädgårdscaféet i Hotell Floras trädgård, Västergatan 20, värt ett besök.

Köket, en afton efter regn

Birgitta storstädar huset efter barnbarnens besök. Det finns åtskilligt att ta itu med: leksaker att sortera ner i sina förvaringslådor, rice crispies att dammsuga upp under matbordet och kökssoffan. Själv bidrar jag med att leta rätt på uteleksakerna, fälla ihop riddartältet och sen ställa in alltsammans i boden.

Mitt i städningen börjar det regna, men eftersom mattorna ute på vädring hänger på klädstrecken under krikonträden hinner de inte bli blöta.

Själv sätter jag på mig regnrock och fäller upp paraplyet, och så går jag till apoteket för att köpa ut medicin som har tagit eller håller på att ta slut. På hemvägen slinker jag in på Köket grill : café nere i hamnen och bokar bord till kvällen. Det här är ett mycket populärt ställe, så man bör boka bord. Vi får vårt klockan 20.00.

Då har Birgitta duschat och bytt om efter städningen, och eftersom regnet nu har upphört, behöver vi inga regnkläder. Var sitt paraply tar vi i alla fall med för säkerhets skull.

Vi hälsas välkomna av värdinnan, Kaija, och får vårt förbeställda bord på restaurangdäcket utomhus. Vi har tak över oss, om det nu åter skulle börja regna, och infravärmen höjer temperaturen till en behaglig nivå. Atmosfären är trevlig. Runt oss sitter barnfamiljer och flergenerationersfamiljer.

Somliga väljer den mycket goda och prisvärda grillbuffén, men den åt vi av sist vi var här, så vi studerar det övriga på menyn och fastnar för deras lyxburgare. Med alla sina tillbehör bildar de ett berg på tallriken, så vi är glada över att vi inte dessutom beställde förrätt. Också det här är mycket gott – riktigt tillredda hamburgare med olika slags grönsaker och bär (jo!), välsmakande sås och klyftpotatis är bra mat.

Vi dricker rött vin till.

Efterrätt vill ingen av oss ha – jag har ju dessutom min diabetes att tänka på. Men som avslutning beställer jag in var sin irish coffee.

Sen är det dags för promenad uppför Konsum-backen och hem.

* * *

I dag har vädret svängt – solen lyser åter över trädgården. Fjärilar och humlor svärmar över Birgittas kryddgård, så där ser ut som när Bo var här här om dan och fotograferade.

Mina sommarflickor bland blåbär, hallon och vita smultron

På Kerstins blogg – här – hittar jag bilder av lilla Klara som iförd en av sin mammas gamla nattlinnen njuter av sommaren i vår trädgård: kliver upp på en sten för att nå upp till skuggmorellerna, spanar ut över trädgårdsvärlden från en berghäll som går i dagen i mitt stenparti.

På en annan bild – här – ser vi den somriga efterrätt Birgitta bjöd på till avskedslunchen igår. Blåbären plockades av Kerstin och hennes barn här om dagen. Hallonen är av dagens skörd i ett av våra hallonbestånd, och de vita smultronen finns på plantor som alla är ättlingar till den enda planta Birgitta en gång fick av Kerstin.

Lite av sommaren i Öregrund försöker Kerstin också få med sig hem till Uppsala. Hon och Klara plockar bigarråer i var sin plastpåse. Och av Birgitta får Kerstin några tomatplantor att sätta i den egna trädgården i Bärby hage.

Vackra nattlinnen som går i arv. Berghällar som har trampats av tre generationer flickfötter. Trädgårdens ymninghet, och i den mina sommarflickor.

Kom inte och säg att livet saknar mening.

Tomt efter barnbarnen

Så är då Viggos och Klaras sommarlovsbesök hos morfar och mormor i Öregrund slut för den här gången. En stund satt jag, medan bilen packades inför hemfärden, ensam med barnen på tvättstuge/bastutrappan. Av Klara fick jag ett körsbär. Viggo vände sig plötsligt mot morfar och sa: ”Det var roligt att vara här. Tack!” När en ung man, ännu inte riktigt åtta, säger så, tror jag inte det handlar om ren artighet.

Mormor har nyss bjudit på avslutningslunch, potatissallad på färskpottis, pressgurka och grillad fläskkotlett, och barnen har sett på Nicke Nyfiken-film medan deras föräldrar gjorde en sista loppisrunda i trakten. Kerstin gjorde en längre sådan i går, lördag, och kom hem med fynd gjorda i Norrskedika.

Kerstin har också letat fram och fotograferat saker som finns i vår ägo, värda att förevisas på hennes blogg. I ett skåp hittar hon till exempel delar av den kaffeservis som ingick i Rörstrands nationalservis. Birgitta har ärvt det här efter sin mamma, Anna Brita. Du kan se kaffekopparna här.

Den här veckan, när inte bara barnbarnen utan också Kerstin har varit här, har hon gjort en del egna utflykter med ungarna.

På den första, till Tallparken, var också mormor med, men det är förstås ungarna och miljön som står i centrum för Kerstins bilder.

På väg ner mot badviken passerar man en gammal dansbana, som hålls i gott skick trots att den inte längre brukar användas i sin gamla funktion. Men ni kan – här – få se mina barnbarn dansa där och samtidigt se den fantastiska utsikten över fjärden.

På badbilderna från familjebadet i Tallparken – här – finns förstås också barnbarnen. Men ni kan också göra er en bild av hela det stora tallparksområdet, som åt vänster på några av bilderna alltså är naturistbad.

I går på eftermiddagen gjorde Kerstin en egen utflykt med barnen, en tur som Viggo, snart åtta, och Klara, fem, tyckte var spännande: De åkte helt enkelt med gräsöfärjan och gick en liten stund i land på Gräsö. Här kan ni se barnen på färjetur.

I och med det här har ni fått ytterligare några bilder av den miljö vi lever i på somrarna, ja halva året.

Men allra viktigast för oss här i Öregrund är ändå vår egen trädgård. Birgitta är lidelsefullt intresserad av kryddodling, och till hennes ögonstenar i trädgården hör den egna kryddgården, anlagd mellan klippryggar som ger lä för vinden och bidrar till att hålla kvar både värmen och det livsnödvändiga regnvattnet. Så här års är hennes kryddland fullkomligt översållade av fjärilar. Se själva här.

Mer om livet i Öregrund

Jag fortsätter att länka till dotterns blogg med bilder av vårt lantliga liv i Öregrund.

Vädret har varit vått de senaste dagarna, bra för trädgården men inte så roligt för barnbarnen. Kerstin har dock satt regnkäder på ungarna och gått med dem ut på allmänningen bortom vår tomt, det som kallas Floraparken. En stor del av det här området, med en jättestor sten att åka kana på – här – och med lite blåbärsskog – här – var, när vi köpte vårt ställe i Öregrund, en del av vår tomt men löstes senare in av kommunen, varvid vår tomt blev häften av vad den ursprungligen var, numera alltså drygt 2.000 kvadratmeter.

Regniga dagar finns också vår stora och hemlighetsfulla vind att utforska. Här ser vi Klara på äventyr i vindsmörkret.

På vinden kan man också hitta saker att läsa, men Viggo hade tredje Harry Potter-boken med sig och ses här i kökssoffan i färd med att läsa ut den. Viggo har gått ut ettan men läser alltså så här tjocka böcker för egen maskin. Lusten att läsa verkar gå i arv i vår familj.

Jag läser för egen del också tidningar. Dagligen Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Upsala Nya Tidning och Aftonbladet, numera dock inte Dagens Industri som Kerstin nämner på sin blogg i anslutning till en bild av sin tidningsläsande far – bilden visar mig i en typisk pose på min säng i sovrummet. Däremot prenumererar jag numera på den veckovis utkommande ETC/UppsalaDemokraten. Lägg märke till kuddarna min hantverkskunniga hustru har broderat respektive sytt.

De senaste kvällarna har vi roat oss med att tillsammans, hela familjen, se tecknade filmer av den japanske mästaren Hayao Miyazaki. Dels ”Ponyo på klippan vid havet” en variant på temat den lilla sjöjungfrun. Dels ”Min granne Totoro” där det finns ett hus och en omgivande natur full av magi. Landskapsteckningen i de här filmerna är hisnande vacker, och historierna varierar kända sagoteman på ett nytt och överraskande sätt.

Så här har vi det i Öregrund

Vår dotter Kerstin är hos oss den här veckna, och med hjälp av de bilder hon har publicerat på sin blogg vill jag berätta, även för mina läsare, hur vi har det här i Öregrund.

Birgitta och jag turas om att laga mat varannan dag. I går bjöd Birgitta på en himmelskt god middag, grillad sik med potatis från hennes eget land. Vattnas det inte i munnen, när ni ser Kerstins bild här?

När Kerstin och hennes syskon var små och vi fortfarande bara hade rinnande kallt vatten inomhus, brukade vi varje vecka gå till den kommunala bastun för att bada. Efter avslutad bastu hörde det till att gå till Lundeborgs konditori tillsammans med barnen, som då fick en kall läsk och något gott till. Lundeborgs har sen dess genomgått skiftande, delvis sorgliga öden, men är nu kondis igen, så i går, när jag var på promenad runt stan med Kerstin och hennes barn, gick vi förstås på det här kondiset. Barnen valde glass, och vad Kerstin valde framgår av det här. Av Kerstins bilder framgår att åtminstone en del av det som fordom var det berömda Lundeborgs har bevarats.

När Kerstin var liten fanns det på konditoriets innergård bland annat en lekstuga, som var barnen Lundeborgs men som sugna besökande barn ibland tilläts slinka in i. Gamla tant Lundeborg lever fortfarande och bor, om än skraltig, i det gula huset mitt emot Konsum. På tomten där står numera den där lekstugan, som förr fanns på kondiset gård.

Före kondisbesöket hade vi tagit en lov runt stan, bland annat nere i hamnen. Här, bakom Viggo och Klara, kan man se delar av Öregrunds hamn, det som så här års är lite av centrum för livet i vår lilla sommarstad.

Med hjälp av Kerstins bilder ska ni också få ta er en titt in i vårt hem.

På en av dessa bilder finns en detalj, men en mycket karaktäristisk sådan. Som några av er vet, har Birgitta bland annat varit ordförande i styrelsen för Hemslöjdens gård Sätergläntan, och jag vill gärna visa er att hon knappast har varit det i egenskap bara av politiker. Birgitta har avsevärda talanger på det textila området, vilket torde framgå här.

Och så avslutar vi med en titt in på vår glasveranda, den som jag själv en gång ritade och fick godkänd av byggnadsnämnden. På den här bilden leker Viggo där, men kolla också den stol som finns bakom honom, en gungstol från Nicaragua, som Birgitta har köpt på plats och fraktat hem per flyg. Den låg i delar i paket, och sen har jag limmat ihop den. I fönstret bakom syns också mina nerium.

Åter mitt i barndomens sommar

Alla som har barn och med dem har återvänt till sin barndoms sommarland vet vilka känslor det väcker. Minnena vaknar till liv. Vardagliga ting och vanor får ett magiskt skimmer över sig.

Vi köpte vårt ställe här i Öregrund 1969, samma år som vår dotter Kerstin föddes. Hon har alltså tillbringat alla barndomens somrar här, senare år för år sett huset få fler bekvämligheter och trädgården få nya träd och växter och allt fler nya rum.

För henne är det, när hon kommer tillbaka hit för en sommarvecka tillsammans med inte bara sina föräldrar utan framför allt två egna barn, den ljuvliga återupprepningen som är målet. Så jag blir föga förvånad när hon genast ber sin pappa att laga wienerschnitzel till middag, inte heller att de upptäcktsfärder hon vill göra alla går längs minnets stigar på vår egen tomt. På sin blogg har hon publicerat bilder och redovisat vad hon har gjort – här.

En annan av hennes bloggtexter med många bilder skildrar en trädgård som nästan har något hemlighetsfullt över sig. Man kan se sådant som estnisk malva, stormhatt och fackelblomster, Birgittas kryddträdgård med de för årstiden typiska fjärilarna, krusbär och vinbär och en rad av trädgårdens olika rum. På en bild lyfter hon fram de mogna bären på bigarråträdet.

En av bilderna föreställer allmänningen, den så kallade Floraparken, utanför vår tallgrind. Det här förstärker ytterligare bilden av en vild och hemlighetsfull trädgård. Visst finns det bergknallar och en talldunge och vilt växande krikonträd på vår tomt – men den är, vilket kanske inte riktigt framgår, också full av ljusare partier.

Hur som helst: välkomna att, med hjälp av Kerstins bilder, ta en titt på vår trädgård,

Ibland är varm korv det bästa som finns

I går kom Kerstin och Bo hem från München, och Kerstin fortsatte, efter att ha duschat och bytt om hemma, vidare till oss i Öregrund. Barnen sprang timmar i förväg gång på gång ner till grinden för att kolla efter mamma.

Men bussen med Kerstin anlände till Öregrund först kvart i elva. Nå, det är sommarlov, och det fanns knappast utsikter att få barnen att somna innan de hade fått träffa sin mamma. Jag fick i alla fall lov att läsa godnattsaga för Klara medan vi väntade.

Kerstin hade per twitter meddelat att hon inte hade hunnit äta middag och att hon hoppades att hennes pappa – som förr i världen, när hon var liten – skulle möta med te och mackor. Nu blev det inte hennes pappa utan hennes mamma som effektuerade den där önskningen: te och varma mackor väntade i köket, när Kerstin äntligen var här.

Dess förinnan hade vi hela gänget gått och mött henne vid bussen, Birgitta försedd med cykelkärra att dra Kerstins bagage på. Barnen var alldeles till sig av förtjusning, när deras mamma klev av bussen, höll henne sen i var sin hand hela vägen hem.

Presenter hade mamma med sig också, visade det sig, lego och – ännu intressantare – John Blund-dockor med klassiskt östtyskt utseende känt från TV.

Det tog en stund innan nattens frid sänkte sig över vår lantliga boning.

Jag har tidigare noterat att Viggo är en mycket sparsmakad typ när det gäller maten. Mycket ratar han helt; annat smakar han på – bara för att konstatera att det där inte var hans grej. Ibland räcker det att det som erbjuds inte ser ut som något han känner till. Både Viggo och Klara gillar Seven Up och Sprite, men när morfar i går försökte bjuda på Vasa fruktsoda, ville Viggo först inte ha – det hade han inte smakat på förut. Men lillsyrran, Klara, tog ett glas och konstaterade förtjust att det ju smakade precis som Sprite och Seven Up, och då fick morfar även Viggo att provsmaka. Och det smakade ju bra! Så nu finns även fruktsoda på dricklistan.

I dag är det morfars tur att laga maten, och han hade gett sig den på att hitta på något till lunch som föll även den kräsne Viggo på läppen. Så en stor förpackning Sibylla varm korv inhandlades på Konsum och till den för säkerhets skull två sorters korvbröd, både vanliga och fullkorn.

Det var tur att morfar hade köpt hem vanliga korvbröd, för det var inte bara Viggo som föredrog dem. Och under över alla under: Viggo mumsade i sig hela två kokta korvar med bröd.

Nyss kom hans mamma och meddelade att han dessutom också hade ätit ett päron.

Nu ska den unge mannen väl stå sig till middagen, när morfar ska bjuda på wienerschnitzel. Fast i just Viggos fall blir det utan konstiga tillbehör som citron, kapris och ansjovisfiléer.