Norge: Arbeiderpartiet ligger påfallande högt, MDG och liberala Venstre under spärren

26 september 2016 22:29 | Politik | Inga kommentarer

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti – det sist nämnda partiet har dock haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering.

I den ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Sentios opinionsmätning för Dagens Næringsliv gjordes den 13-18 september och publicerades den 23 september:

Høyre 22,9 procent (+ 1,3 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,7 procent (- 0,5)
Venstre 3,7 procent (- 1,0)
Kristelig Folkeparti 4,4 procent (- 0,1)
Senterpartiet 7,4 procent (- 0,1)
Arbeiderpartiet 38,4 procent (+ 1,6)
Sosialistisk Venstreparti 4,4 procent (+ 1,4)
Rødt 1,1 procent (- 0,6)
Miljøpartiet De Grønne 1,8 procent (- 1,5)

Miljøpartiet De Grønne ligger även i den här mätningen rejält under spärren. Under spärren befinner sig även liberala Venstre.

Arbeiderpartiet ligger påfallande högt.

Finland: (S) hack i häl på Centern

26 september 2016 10:09 | Politik | Inga kommentarer

I TNS Gallups senaste mätning för Helsingin Sanomat ökar Suomen Keskusta (Centerpartiet) något och är – trots att SDP nu ligger hack i häl – med 20,9 procent fortfarande Finlands största parti. Partiet ligger dock under sitt valresultat 2015, 21,1 procent.

I hälarna har det det ledande oppositionspartiet Sosialidemokraatinen puolue (Socialdemokratiska partiet), som nu ligger långt över sitt usla resultat i valet 2015, 16,9 procent. I den här mätningen ökar partiet jämfört med den förra och hamnar då på 20,2 procent.

Kokoomus (Samlingspartiet), som sitter i regeringen tillsammans med Centern och som i somras bytte partiledare (till Petteri Orpo) ligger med 17,9 procent på tredje plats, vilket är en aning upp men under valresultatet, 18,2 procent.

På fjärde plats hittar man nu sedan ett tag oppositionspartiet Vihreä Liitto (Gröna förbundet), som i valet samlade 8,5 proent men nu stöds av 12,6 procent, vilket dock är en liten nedgång.

Uppåt har det gått också för Vasemistoliitto (Vänsterförbundet), också det i opposition. Det får nu 8,6 procent mot 7,1 procent i valet, men det senaste opinionsmätningsresultatet är ändå lite sämre än det förra.

Det betyder att nu också Vänsterförbundet har gått om det tredje partiet i den sittande koalitionsregeringen, det populistiska Perussuomalaiset (Sannfinländarna). I valet fick Sannfinländarna 17,7 procent men är nu nere på 9,6 procent, också det en liten nedgång jämfört med förra mätningen i samma serie.

De återstående två partierna är båda i opposition.

Svenska Folkpartiet får 4,6 procent, aningen under resultatet i förra mätningen liksom i valet, 4,9 procent.

Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) går ned lite, till 3,3 procent, vilket är lite under valresultatet, 3,5 procent.

Estland fortfarande utan ny president

25 september 2016 18:23 | Politik | Inga kommentarer

Efter lördagens två omröstningar i den särskilt sammankallade församlingen för val av ny president har Estland fortfarande inte lyckats utse någon ny president.

Omröstningsresultaten blev, åtminstone om man ser till väljarnas preferenser i de opinionsundersökningar som genomförts, mycket avvikande – men det är ju inte genom medborgarnas direkta val president utses i Estland.

I den första av de två omröstningarna i den särskilda valförsamlingen segrade den partilöse juristen Allar Jõks, som hade fått stöd av två mindre partier, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fosterlandet och Res Publica) och Vabaerakond (Fria partiet), med 83 röster. Tvåa, med 81 röster, kom det stora borgerliga partiet Reformierakonds (Reformpartiets) kandidat Siim Kallas. På tredje plats kom Keskerakonds (Centerpartiets) Mailis Reps med 79 röster, och fyra blev den partilösa utrikesminstern Marina Kaljurand med 75 röster. Sist hamnade Mart Helme med bara 16 röster.

Rösthemlighet tillämpas, men man kan förstå att Kallas och Reps främst fick uppbackning av sina respektive partier. Kaljurands frästa stöd fanns i den socialdemokratiska gruppen. Reps har till media sagt, att Centerns partiledare Edgar Savisaar nog fick en del av de många centerpartisterna att inte rösta på henne, och för det talar, att den milt talat självsvåldige Savisaar har visat sig vara emot konkurrenter av olika slag inom partiet.

Hur som helst, vidare till andra omgången gick nu enligt reglerna de två som hade fått flest röster, Allar Jõks och Siim Kallas, och i den omröstningen vann Kallas med 138 röster mot 134 för Jõks.

Men det betyder för den skull inte, att Kallas har valts till president – för det måste man få majoriteten av valmännens röster, och ganska många av dessa tycktes inte gilla någon av de kandidater, som nu var kvar i racet. Av de 333 valsedlarna var 57 märkta med kryss och 3 ogiltiga. Ett valkuvert var tomt.

Det senare tyder på att en stor grupp av valmännen inte vill välja mellan just Kallas och Jõks – det här utfallet betyder nämligen, att frågan nu ska avgöras i Riigikogu (Riksdagen), och vilka som kommer att ställas mot varann där är en ny fråga på dagordningen; det finns nu möjlighet att lansera helt nya kandidater. Siim Kallas har i en intervju sagt, att om han inte blir vald av den särskilda valförsamlingen, lägger han av, står inte längre till förfogande – men skulle han den här gången garanteras tillräckligt stöd, är han kanske beredd att ompröva sitt ställningstagande. Mart Helme har fått så få röster, att han nu borde ha vett att kliva av kampanjen. Allar Jõks ska man naturligtvis inte räkna bort efter de framgångar han har haft, men finns det något större parti som skulle kunna tänkas stödja honom vid en omröstning i Riksdagen? Mailis Reps behöver också stöd från något annat stort parti för att kunna komma i fråga.

Får hon inget sådant stöd, vore det logiskt för Centern med dess stora medlemskader av ryssar och många ryska väljare att stödja valet av Kaljurand, och om nu Kaljurand fortsätter att kandidera och Kallas verkligen hoppar av, är det väl inte uteslutet att Reformpartiet, för att få åtminstone någon glädje av det här valet, i stället stöder Kaljurand.

Sossarnas riksdagsröster har hon tidigare, och hur det än går i fortsättningen, tror jag inte att Estlands ryssar glömmer bort, vilket parti det var, som tidigt slöt upp bakom Kaljurand.

Melodikrysset nummer 38 2016

24 september 2016 12:45 | Film, Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 3 kommentarer

Också jag har fått en rejäl släng av hustruns svåra förkylning, och följaktligen var jag lite rädd för att i mitt tillstånd behöva lösa ett rejält svårt Melodikryss, men så där våldsamt svårt var det ju inte.

Jag vet av erfarenhet, att en del andra krysslösare ibland finner frågor, som illustreras med klassisk musik, svåra, men Ludwig Van Beethovens ”Für Elise” har väl nästan alla hört någon gång.

Och även den som inte så väl känner till Jacques Offenbach och hans ”Orfeus i underjorden” kunde ju, med hjälp av de många ledbokstäver man så småningom fick, lista ut kompositörens namn.

Krysset började med en urlätt fråga. Vilka melodikrysslösare har inte någon gång hört Lasse Berghagens ”Stockholm i mitt hjärta”?

Och det slutade med ”Diana”, som har namnsdag den 29/1, där månaden förkortas till Jan.

Och de melodifestivalanknutna frågorna hörde också till dagens lättaste:

Vem minns inte Lotta Engberg och ”Fyra bugg och en Coca Cola” från Melodifestivalen 1987, även om Anders Eldeman försökte konstra till det genom att spela en gotländsk version med Tommy Wahlgren?

Linda Bengtzing hör för all del inte till mina egna favoriter, men hon medverkade ju i den senaste Melodifestivalen med ”Killer Girl”.

Det som ska leva kvar i musikminnet i decennier ska nog ha något mer. Ett exempel spelades i dag, ”Aj, aj, aj – vilken röd liten ros”, signerad Jules Sylvain och Gösta Stevens, lanserad på film av Tutta Rolf och inspelad av blanda andra Ulla Billquist och, i senare tid, BAO. Och i texten hittar man följande:
”Om vaggan stått i Lund eller Granada – jada –
d’ä’ det som gör skillna’n så rasande stor,
på en falsk eller äkta spanjor.”

Många svenska visklassiker skrevs av Ruben Nilsson. I dag hörde vi ett exemepl, ”Fimpen och tändstickan”, med John Ulf Andersson och så den mycket saknade vissångerskan Margareta Kjellberg. Ofta undrar jag över varför det finns så liten återutgivning och nyproduktion av visor på skiva.

Därmed inte sagt att jag håller mig till bara svenska artister och låtar.

I dag fick vi till exempel höra Nina Hagen i ”Viva Las Vegas”.

Och Bob Marley i ”Could You Be Loved”.

Graham Greenes ”Den tredje mannen” och filmatiseringen av den med Orson Welles i den bärande rollen har jag tidigarfe skrivit om, så nog kände jag igen ”The Harry Lime Theme”, även om Eldeman i dag spelade en version långt underlägsen originalet med Anton Karas.

Återstår då som sista fråga den om vilka som skrev den svenska texten till ”Var blev ni av, ljuva drömmar?”. Jo Hasse Alfredson och Tage Danielsson.

Jag har använt den här sångens titel som titel på en hel bok, kallad just ”Var blev ni av, ljuva drömmar?” (Ordfront, 2002), och den inleds med hela sångtexten. Och eftersom den är ännu mer aktuell nu än då, gör jag det här om igen:

I Svenska Ords revy “Svea Hund på Göta Lejon”, med premiär den 9 februari 1976, sjöng Monica Zetterlund – med adress till socialdemokratin – en sång, som andades sviken kärlek:

VAR BLEV NI AV, LJUVA DRÖMMAR?

Svensk text: Tage Danielsson & Hans Alfredson, 1976
Originaltext och musik: Gloria Sklerov & Henry Lloyd (”Where Did They Go?”)

Svara, du med röda stjärnan på din vårkavaj:
alla tåg som går mot lyckans land på första maj
– svara på en fråga från en vän som tappat tron:
när är dom framme vid sin slutstation?

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,
ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.

Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn.
Om du har en dollar får du rum i hennes famn.
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
– så synd att hennes huvud var ett hål!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd.
Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt,
fascismens korpraler? Jo, dom sitter där dom satt.

Vi som satts att leva i besvikelsens epok
– ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på – trots allt!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,
ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sej, så han är nog inte riktigt död…

“Var blev ni av, ljuva drömmar?” utgavs sen på LPn “Ur Svenska Ords arkiv” (1981) och därefter på Monica Zetterlunds CD “O vad en liten gumma kan gno. Monica sjunger Hasse & Tage”. Låten finns också på CD i Monica Zetterlund-boxen “Ett lingonris som satts i cocktailglas, Volym sex, 1959-1976, Underbart är kort. Live och revy” (1995).

Jag har varit med om att ge ut en hel bok med den här låten som utgångspunkt, laboremusboken “Var blev ni av, ljuva drömmar?” (red Enn Kokk, Klas Gustavsson och Stig-Björn Ljunggren, Ordfront, 2002). Den handlar om sextio- och sjuttiotalsvänsterns röda idéer – och vad det sedan blev av dem.

Svaren varierar. Thomas Östros ifrågasätter, om vi verkligen har satts att leva i “besvikelsens epok”, medan Hans O Sjöström menar, att vi i själva verket har utsatts för en bakvänd revolution, alltså en kontrarevolution. Den före detta medlemmen i KFML(r) Stig-Björn Ljunggren “tror alltjämt att det är rätt att göra uppror men tvivlar på ett kommande paradis”.

Mitt eget kapitel, inledningskapitlet “Vart tog den där elden vägen?”, slutar så här:

“Så ge inte upp. Ge aldrig upp!

Som det står i den underbara och vemodiga sången, som inleder den här boken:

Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på, trots allt.”

Danmark: Nytt högerparti på väg in i Folketinget

23 september 2016 17:34 | Politik | 1 kommentar

Ett nytt högerparti, Nye Borgerlige, håller på att etableras i Danmark. Partiet har fått ihop tillräckligt många namnunderskrifter för registrering, och nu har också Megafon i en opinionsundersökning för Politiken och TV2 mätt dess popularitet, 4,9 procent, vilket mer än väl räcker för att föra in det i Folketinget.

Så här ser resultatet av den undersökningen ut:

Socialdemokratiet 25,4 procent (26,3 procent i valet 2015)
Radikale Venstre 5,5 procent (4,6 procent)
Socialistisk Folkeparti 4,8 procent (4,2 procent)
Enhedslisten 7,4 procent (7,8 procent)
Alternativet 6,9 procent (4,8 procent)
Venstre 16,4 procent (19,5 procent)
Dansk Folkeparti 17,7 procent (21,1 procent)
Konservative Folkeparti 3,0 procent (3,4 procent)
Liberal Alliance 7,5 procent (6,8 procent)
Nye Borgerlige 4,9 procent (-)

Minst skadat av de borgerliga partierna är Konservative Folkeparti, som partiledaren i det nya partiet, Pernille Vermund, kommer ifrån. Men det nya partiet skulle med ett valresultat av det här slaget få nio mandat och bli större än både Konservative och SF i Folketinget. Venstre och Liberal Alliance förlorar tre mandat vardera, medan Dansk Folkeparti kommer undan med en förlust bara på ett mandat. Men som synes är Dansk Folkeparti enligt den här undersökningen nere på ett för partiet ovanligt lågt stöd.

Vad är det då hos Nye Borgerlige som lockar dess väljare?

Partiet vill knyta rätten till offentligt försörjning till danskt medborgarskap, ha lägre skatter och en stramare invandrings- och flyktingpolitik samt högre straff samt ha större ekonomisk olikhet mellan dem som arbetar och inte arbetar.

Det är fortfarande vänstermajoritet i Danmark, men numera vet vi ju inte om det spelar någon roll. Socialdemokratiets ledare vill gärna ta över som statsminister, men det ryktas om att hon i vissa bärande frågor vill ha en uppgörelse med Venstre och Dansk Folkeparti som grund.

Estland: Nu leder Marina Kaljurand i racet mot presidentposten

20 september 2016 23:56 | Politik | Inga kommentarer

Ska Estland få sin första kvinnliga president, dessutom en president med ryska rötter?

Den valförsamling som nu samlas för att utse ny president, består dels av de 101 ledamöterna i Riigikogu (Riksdagen), dels 234 representanter för kommunerna, oftast bara en för varje kommunal församling, så dessa måste fatta beslut om vem man ska skicka.

Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) stödde i den första omröstningen, som hölls i riksdagen, sin förutvarande ordförande, numera talmannen Eiki Nestor, men han har nu meddelat sitt parti, att han inte längre är kandidat. Partiet har haft partiråd om vem man då ska stödja, och enligt samstämmiga uppgifter i estniska media, fanns det stor majoritet för att då i stället stödja den partilösa avhoppade utrikesministern Marina Kaljurand. Kaljurand måste ju i slutändan få stöd också av representanter för andra partier och för den stora gruppen av icke partianslutna ombud.

Estniska radion har gjort en undersökning av stödet för de olika kandidaterna, och här leder, om än knappt, Marina Kaljurand med 69 röster. Tätt i hälarna har hon Siim Kallas med stöd från 68 delegater. Centerns Mailis Reps stöds av 61 delegater, Allar Jõks av 58 och Mart Helme av tio delegater. I den första röstningsomgången kommer alla förstås att rösta på sin favoritkandidat, men sedan blir det en omröstning där de två kandidater som har fått flest röster ställs mot varann. Hur det går då kan ingen säkert veta, men om Kaljurand men inte Centerns Reps är en av de två kvarvarande kandidaterna, kan man nog gissa, att centerns många delegater, eftersom partiet har stöd av flest ryssar, väljer att stödja Kaljurand.

* * *

Även om 62 procent av medborgarna skulle vilja ha direktval av president i Estland, har landet alltså i stället ett indirekt och ganska krångligt valsystem.

Och när TNS Emor gör en undersökning om medborgarnas preferenser i valet av ny president, blir stödet för Marina Kaljurand mycket större än för någon annan kandidat. 43,5 procent skulle vilja se henne som landets nya president. Siim Kallas, som i den särskilda valförsamlingen låg snäppet bakom henne, samlar i gallupen bara 18 procent och Mailis Reps 12. Mart Helme kommer upp i 9 procent och Allar Jõks ligger sist med bara 6 procent.

* * *

Och i en undersökning från Turu-uuringute AS får Kaljurand, om man lägger ihop dem som väljer henne i första hand med dem som har henne som andrahandslaternativ stöd av 54 procent. Det är ett stöd större än alla andra kandidaters tillsammans.

Några andra intressanta undersökningsresultat:

Tvåa ligger Reformpartiets kandidat Siim Kallas med 27 procent, och trea Centerns Mailis Reps med 7 procent. Allar Jõks pch Mart Helme stöds vardera av 6 procent.

Märk att Kaljurand leder även bland Reformpartiets väljare, får stöd av 49 procent, medan Kallas stöds av 33 procent. 56 procent av (s)-väljarna stöder Kaljurand.

Födelsedagsfirande med problem

20 september 2016 22:54 | Deckare, Mat & dryck, Prosa & lyrik, Ur dagboken | Inga kommentarer

Birgitta fyller 79 i dag. Hon blev morgonuppvaktad av mig och av Anna, som hade kommit hit med anledning av födelsedagen. Matti och hela hans familj har uppvaktat per telefon, och Kerstin har redan tidigare i samband med ett besök överlämnat en ny grill som present. I kväll ringde Birgittas bror Gunnar.

Sist jag var inne i Uppsala, var jag inne på Akademibokhandeln/Lundeq och köpte ganska många böcker att ge till Birgitta i födelsedagspresent: svenska böcker som hon har önskat sig eller som har fått mycket bra omdömen på de stora kultursidorna, en del översättningar från andra språk och så en deckare. Och så har jag varit på Granngården i Östhammar och köpt en massa blomsterlökar – dessutom har hon fått en slant att köpa levande rabattväxter för på Eds trädgård, också i Östhammar.

I går handlade jag ingredienser till en smörgåstårta, ett födelsedagsmåste i vår familj, och så gick jag upp halv sju för att göra den, och jo, det blev en ganska mäktig skapelse. Eftersom Anna var här, föreslog jag, att hon skulle gå ut i trädgården och plocka årets födelsedagsbukett, och den blev stor, vild och fin. Den fick stå mitt på köksbordet, som jag under tiden hade dukat.

Sen tågade vi in till Birgitta, jag, Anna och hennes hund Sudden, och Anna och jag sjöng, som seden bjuder i vår familj, ”Röda små smultron”. Och så fick Birgitta sina paket i sängen.

Konversationen fick vi ransonera, eftersom Birgitta, som hade varit ganska rostig i halsen redan kvällen före, nu knappt kunde tala. Så Anna lovade att, när Birgitta hade ätit frukost och klätt på sig, skjutsa henne till ortens läkare för besiktning och åtgärd. Så skedde också – jag var under tiden hundvakt – och när de så småningom kom tillbaka, fick jag veta, att det här kanske var en följd av den lunginflammation Birgitta nyligen hade, och eftersom det inte gick att konstatera, om det här var på väg att utvecklas till något farligt igen – hon hade till exempel ingen feber – fick hon order att komma tillbaka i morgon igen.

I eftermiddags åkte Anna hem, och jag lagade födelsedagsmiddag för två: pepparlax och ugnsgratinerad potatis plus rädisor.

Det blev en ganska tyst middag, och sen har vi haft en tyst kväll. Men vi har förstås sett på TV.

Koskekorva får en ny stor försäljningskanal i Storbritannien

20 september 2016 21:21 | Mat & dryck | 3 kommentarer

Finska statliga Altia blir allt större, också utanför Norden och Baltikum där företaget har tillverkning och sina viktigaste försäljningskanaler. I det allra senaste fallet inte genom uppköp utan genom att ha fått ett försäljningsavtal med Marks & Spencer i Storbritannien, som ska börja saluföra Koskenkorva Vodka.

Koskenkorva har, för övrigt med svensk hjälp av Niclas Engsäll från byrån Grow, snofsat till flaskor och etiketter, och det plus deras vodkautbud gör, att Altia nu vinner terräng på vodkamarknaden. Utöver grundvodkan, en kornvodka med liten ton av säd, finns på den svenska marknaden (Altia har ett eget säljbolag här) Koskenkorva Blueberry Juniper, Koskenkorva Green Apple, Koskenkorva Lemon Lime, Koskenkorva Minttu, Koskenkorva Nordic Berries, Koskenkorva Salmiakki, Koskenkorva Sauna Barrel, och Koskenkorva Vanilla.

Danmark: Socialdemokratiet fortsatt över sitt valresultat

19 september 2016 22:18 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Voxmeters senaste mätning, för Ritzau den 18 september, ger följande resultat:

Socialdemokratiet 27,3 procent
Radikale Venstre 4,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 9,3 procent
Alternativet 6,0 procent
Venstre 18,1 procent
Dansk Folkeparti 19,3 procent
Konservative Folkeparti 2,8 procent
Liberal Alliance 7,2 procent

Socialdemokratiet ligger också i den här mätningen en procentenhet över sitt valresultat.

Ritzau Index, en sammanvägning av ett antal färska opinionsmätningar, gjord av nyhetsbyrån Ritzau, ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 5,9 procent
Venstre 17,7 procent
Dansk Folkeparti 19,9 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 7,5 procent

Norge: Miljøpartiet De Grønne fortfarande under spärren

19 september 2016 19:00 | Politik | Inga kommentarer

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti – det sist nämnda partiet har dock haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering.

I den ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Respons Analyses opinionsmätning för Aftenposten och Bergens Tidende gjordes den 12-14 september och publicerades den 17 september:

Høyre 24,7 procent (+- 0,0 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,9 procent (+ 1,2)
Venstre 5,2 procent (+ 0,5)
Kristelig Folkeparti 5,2 procent (+- 0,0)
Senterpartiet 5,7 procent (+ 0,2)
Arbeiderpartiet 33,7 procent (- 2,4)
Sosialistisk Venstreparti 3,6 procent (- 0,6)
Rødt 1,4 procent (+ 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 3,8 procent (+ 1,2)

Också den här undersökningen skiljer sig beträffande ett stort antal partiers resultat från resultaten av den mätning i en annan serie som jag nyligen publicerade. Miljøpartiet De Grønne ligger dock även i den här mätningen under spärren men befinner sig i vart fall ganska nära den. Vi får invänta resultat från fler mätningar.

Nästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^