Norge: Senterpartiet den stora vinnaren

19 januari 2017 16:44 | Politik | Inga kommentarer

Vi börjar som vanligt med stortingsvalet år 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Opinion Perducos opinionsmätning för Avisenes Nyhetsbyrå gjordes 10-16 januari och publicerades den 18 januari:

Høyre 23,3 procent (- 1,4 procentenheter)
Fremskrittspartiet 16,3 procent (+ 2,9)
Venstre 3,7 procent (- 0,4)
Kristelig Folkeparti 5,6 procent (+ 0,4)
Senterpartiet 8,3 procent (+ 1,9)
Arbeiderpartiet 34,0 procent (- 1,8)
Sosialistisk Venstreparti 3,6 procent (- 0,7)
Rødt 2,0 procent (- 0,4)
Miljøpartiet De Grønne 2,7 procent (+ 0,3)

Arbeiderpartiet ligger över sitt valresultat men visar i flera mätningar en vikande trend. Sosialistisk Venstreparti och Venstre ligger båda under spärren. MDG ligger som vanligt under spärren. Av regeringspartierna backar Høyre, medan Fremskrittspartiet blir lite större.

Särskilt intressant att notera är Senterpartiets växande stöd.

Ísland: Den nya borgerliga regeringen får stryk av väljarna. De vänstergröna gör ett jättelyft

19 januari 2017 15:29 | Politik | Inga kommentarer

Valet till Alltinget i Ísland den 29 oktober 2016 utföll så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 21 mandat, 29,0 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 11 mandat, 15,9 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 10 mandat, 14,5 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigurður Ingi Jóhannsson, 8 mandat, 11,8 procent
Viðreisin (Renässans), ett nytt borgerligt och liberalt parti, lett av Benedikt Jóhansson, 7 mandat, 10,5 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, lett av Óttarr Proppé, 4 mandat, 7,2 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, fram till och med valet lett av Oddný G Harðardóttir, 3 mandat, 5,7 procent

Efter långa förhandlingar blev det en borgerlig regering, stödd av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), Viðreisin (Renässans) och Björt framtíð (Ljus framtid). Den här regeringen har dock bara ett mandats övervikt i Alltinget.

Den senaste opinionsmätningen, gjord av MMR, speglar förmodligen islänningarnas reaktion på utfallet av regeringsförhyandlingarna:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) får i den här mätningen 26,1 procent (- 2,9 procentenheter jämfört med – OBS! – valet)
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) 24,3 procent (+ 8,4)
Píratar (Piratpartiet) 14,6 procent (+ 0,1)
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) 10,9 procent (- 0,6)
Viðreisin (Renässans) 6,9 procent (- 3,6)
Samfylkingin (Samlingsfronten) 6,4 procent (- 0,7)
Björt framtíð (Ljus framtid) 6,3 procent (- 0,9)

De tre borgerliga regeringspartierna tappar alla tre i stöd, men i den här mätningen är det Ljus framtid (och inte som i en mätning från ett annat institut Renässans) som får minst stöd.

Det ledande oppositionspartiet, de vänstergröna, ökar jättemycket, och övriga partier utanför regeringen med ett undantag klarar att behålla sin nivå från valet. Undantaget är det socialdemokratiska partiet Samfylkingin, som tappar ytterligare 0,7 procentenheter jämfört med valet.

Pressgroda

18 januari 2017 15:53 | Citat | Inga kommentarer

hittad via Journalisten nummer 1 2017:

Kökschefens tips
för sista måltiden

Rubrik i Nacka Värmdö Posten

Estland: Fortsatta fraktionsstrider i Reformpartiet

18 januari 2017 14:05 | Politik | Inga kommentarer

I det från regeringsmakten nu avpolletterade Reformierakond (Reformpartiet) fortsätter den interna kampen om makten över partiet. Hanno Pevkur lyckades vinna striden om valet av ny partiledare över den gamla partielitens kandidat Kristen Michal, men de gamla makthavarna har fortfarande starkt grepp om partiapparaten. Pevkur lyckades bara genom att få den frånvarande förre partiledaren Siim Kallas att telefonrösta få den nye partisekreteraren Reimo Nebokat plus ytterligare en partitjänsteman vald och då med 7 röster mot 6, men han misslyckades med att få Valdo Randpere – känd från sin flykt under sen sovjettid till Sverige – vald till vice ordförande.

Så Reformpartiets enighet är knappast återställd.

Danmark: Socialdemokratiets hårda flyktingpolitik hotar att rasera det traditionella vänstersamarbetet

17 januari 2017 14:13 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 14 januari publicerades en ny mätning från Voxmeter, gjord för Ritzau.

Socialdemokratiet 27,4 procent
Radikale Venstre 5,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,4 procent
Enhedslisten 9,8 procent
Alternativet 5,1 procent
Venstre 19,0 procent
Dansk Folkeparti 16,9 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 6,5 procent
Nye Borgerlige 1,2 procent

Ritzau Index, ett snitt av de senaste opinionsmätningarna, ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 27,5 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4.5 procent
Enhedslisten 8,9 procent
Alternativet 5,8 procent
Venstre 18,5 procent
Dansk Folkeparti 16,7 procent
Konservative Folkeparti 3,7 procent
Liberal Alliance 6,6 procent
Nye Borgerlige 1,5 procent

Det nya ytterhögerpartiet Nye Borgerlige ligger, som i tidigare voxmetrmätningar, under den danska tvåprocentsspärren.

Dansk Folkepartis jämfört med valet nu låga stöd har med all säkerhet som en förklaring Socialdemokratiets uppgång, vilken som en viktig grund har en mycket stramare socialdemokratisk hållning till invandrare och flyktingar.

Den här socialdemokratiska omorienteringen får som effekt, att fempartiblocket till vänster håller på att upplösas. Vänsterliberala Radikale Venstre, som länge har varit Socialdemokratiets främsta politiska samarbetspartner, orienterar sig nu mot en friare kurs, och de båda vänsterpartierna, främst Enhedslisten, ser grunden för ett nära samarbete med Socialdemokratiet raseras. Det mer svårdefinierade mittenpartiet Alternativet ser sig heller inte längre som någon självklar del av just vänsterblocket.

Norge: Flera mindre partier ligger illa till

16 januari 2017 22:24 | Politik | Inga kommentarer

Vi börjar som vanligt med stortingsvalet år 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Respons Analyses opinionsmätning för Aftenposten gjordes 9-11 januari och publicerades den 14 januari:

Høyre 23,3 procent (- 1,6 procentenheter)
Fremskrittspartiet 15,4 procent (+ 1,2)
Venstre 4,1 procent (- 0,6)
Kristelig Folkeparti 5,0 procent (+ 0,6)
Senterpartiet 7,1 procent (- 0,4)
Arbeiderpartiet 35,3 procent (+ 1,2)
Sosialistisk Venstreparti 3,1 procent (- 1,4)
Rødt 2,6 procent (+ 0,4)
Miljøpartiet De Grønne 2,4 procent (+- 0)

Arbeiderpartiet ligger långt över sitt valresultat och Sosialistisk Venstreparti under spärren, Venstre nära spärren. MDG ligger som vanligt långt under spärren.

Julslutsmottagning på Uppsala slott

15 januari 2017 23:00 | Mat & dryck, Politik, Ur dagboken | Inga kommentarer

Vi har vid det här laget, en i taget, blivit bekanta med en lång rad landshövdingar i Uppsala län. Birgitta blev 1994 utnämnd till så kallad hedersupplänning, och dessa bjuds tillsammans med make/maka till landshövdingens årliga middag för dessa samt till andra begivenheter på Uppsala slott, som i dag på årets julslutsmottagning.

Vi hälsades välkomna av det senaste landshövdingeparet, Göran Enander och Monika Sarstad, och tog oss efter ett inledande samtal med dem in i vimlet av gäster.

Bland de första vi mötte var Hans Dalborg (hedersupplänning 2004), som vi känner både från OD och från hedersupplänningsmiddagarna (jag dessutom från gemensamt pendlande till jobb i Stockholm). Senare träffade vi ur den här kretsen också Stig Strömholm (hedersupplänning 1995), och jag hälsade innan vi gick även på Maria Strømme (utnämnd till hedersupplänning så sent som 2016).

Ann-Cathrine Haglund (landshövding i Uppsala län 1997-2007) med maken Finn var också där. Ann-Cathrines förflutna som moderat politiker utgör inget hinder för att hon och min politiskt radikala hustru kan föra ett långt, personligt och hjärtligt samtal.

Andra som vi träffade och pratade med står oss naturligtvis partipolitiskt och/eller värderingsmässigt närmare: Carl och Ulla-Britta Lindberg, Peter Nobel, Sten och Berit Rylander. På håll hälsade jag på landstingsrådet Börje Wennberg.

Ett par gamla bekanta ur vårt långa politiska liv träffade vi också. Lena Sommestad, som tidigare bodde här i Uppsala – hon var professor i ekonomisk historia – och representerade länet i Riksdagen är numera landshövding i Hallands län men var dess förinnan ordförande i Socialdemokratiska kvinnoförbundet och miljöminister. Hon blev känd som EMU-motståndare. Också Bengt K Å Johansson, en gång samtida med mig i Socialdemokratiska studentförbundet fast i Göteborg, hamnade i regeringen (som löne- och därefter civilminister) och blev sen även han landshövding, i Älvsborgs län. Kul att ses igen!

Hastiga hälsningar utbytte vi med långt flera, förde också samtal med några av dem. Landshövdingens vidsträckta representationsvåning var full av människor, många av dem förstås över huvud taget inte bekanta för oss. Och någon jag borde ha nämnt har jag inte fiskat upp ur minnet i skrivande stund.

Vi hade nyss ätit lunch när vi anlände, så vi nöjde oss med var sitt glas vitt alkoholfritt vin. Och sen beställde Birgitta taxi hem.

Melodikrysset nummer 2 2017

14 januari 2017 12:26 | Barnkultur, Media, Musik, Politik, Teater, Ur dagboken | 4 kommentarer

Innan det var dags för dagens kryss hjälpte jag hustrun med att på nätet hitta gårdagens ”Go´kväll”, där hon ju var gäst – se närmast föregående bloggtext. Reprisen i TV i morse hade nämligen bytts ut mot en sportsändning.

Krysset var, med något undantag, inte särskilt svårt i dag, för mig i alla fall. Undantaget var ”Leave It” med den brittiska popgruppen Yes, men när jag hade första och sista bokstäverna av tre, var det ju inte så svårt att komma på namnet på den efterlysta gruppen.

Nå, jag kan inte påstå att jag har lyssnat mycket på Eurythmics heller, i dag med ”There Must Be An Angel”.

Så fort jag hörde melodin, mindes jag den svenska texten: ”Haver ni sett Karlsson, han som lägger ner rör”. Men som jag är skapt, ville jag ju också redovisa vem som sjöng den på danska, ”Sejle op at åen”. Här missuppfattade jag först Anders Eldemans uttal, men hon heter tydligen Daimi.

Och när vi nu är inne på Danmark, passar det väl bra att redovisa, att de som vann Eurovision Song Contest år 2000 var Bröderna Olsen. På danska heter låten ”Smuk som et stjerneskud”, på engelska ”Fly On the Wings of Love”.

Från samma sammanhang har Eldeman hämtat Jan Johansens bidrag 1995, ”Another Night”, i svenskt original ”Se på mig”.

Claes Malmberg förekommer i väldigt många sammanhang. I dag hörde vi honom tillsammans med Beatrice Järås i ”Herre i sitt hus”, hämtad ur ”Les Miserables”.

Instrumentalt fick vi höra ”En bicycle gjord för två”, som skulle ge oss kryssordet tandem.

Därmed är vi inne på det inte helt purfärska materialet, och det har jag ofta hyggligt lätt för: I dag spelades ”Vi bor på landet” med Bröderna Djup, och eftersom den här låten också kallas ”Lien”, får den väl sägs handla om liar.

Gösta Linderholm har valturnerat med min hustru, men det är inte därför jag har en ganska stor samling skivor med honom. Självklart har jag också ”Brittas restaurang” på skiva.

I min privata skivsamling finns allt av The Beatles, alltså även ”Abbey Road” och ”Come Together”.

Och givetvis har jag i skivhyllorna även ”Porgy and Bess”, skriven 1935 av George och Ira Gershwin. Ur den fick vi i dag höra Bing Crosby sjunga ”I Got Plenty o’ Nottin”.

Och sen är det bara Alice Tegnérs ”Ekorrn satt i granen” kvar att redovisa. Fast den där ekorren skulle flerfaldigas till ekorrar.

Ja, det var väl allt för i dag.

Birgitta Dahl i TVs Go’kväll

13 januari 2017 12:27 | Mat & dryck, Media, Politik, Ur dagboken | 5 kommentarer

Birgitta steg upp svintidigt på fredagsmorgonen för att ta tåget till Umeå. Därifrån sändes, med Pekka Heino som programledare, i TV 1 i fredags mellan 18.45 och 19.30 (med repris samma natt och repris på söndag morgon) TV-programmet ”Go’kväll”, där hon fick bjuda fyra gäster på middag.

Med sig hade hon också några personliga saker, bland dem ett foto från vårt sommarhus i Öregrund, en middag för min gamla tjejliga från partiexpeditionen på Sveavägen 68 i Stockholm (Lotta Gröning, Mona Hillman, Gisela Lindstrand och Eva Marcusdotter), men det var inte de som var den här kvällens gäster. Fotot använde redaktionen för att imitera det dukade köksbordet i vårt hus i Öregrund. Däremot fick Birgitta visa upp prov på sitt hantverkskunnande, en bok från unga dar och en del annat. Det blev ett både lättsamt och sakkunnigt program, det senare inte minst när det gällde de fyra gäster hon hade valt som tänkta middagsgäster: konstnären, författaren och vännen från Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening, en resa till Vietnam med mera Helga Henschen, författaren och (liksom Birgitta) miljökämpen (”Plundring, svält, förgiftning”) Hans Palmstierna, Birgittas efterträdare som miljöminister, Anna Lindh (som Birgitta stöttade från Annas unga år), och det befriade och äntligen demokratiska Sydafrikas ledare Nelson Mandela. I Mandelas fall kunde Birgitta visa upp en sydafrikansk docka hon hade fått i gåva av honom – till honom hade hon själv gett en docka i samedräkt; valet av likartade gåvor var en ren slump.

Programmet gav samtidigt en mångsidig bild av Birgitta Dahl själv, under årtionden i centrum av svensk politik som riksdagsledamot, energi- och miljöminister och slutligen Riksdagens talman. Bland det hon främst framhöll var vikten av respekt också för politiska motståndare.

Norge: Två nya mätningar dementerar att Arbeiderpartiet skulle ha tappat dramatiskt i stöd

12 januari 2017 21:24 | Politik | Inga kommentarer

Vi börjar som vanligt med stortingsvalet år 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Jag publicerade här om dagen en opinionsundersökning, vars främsta kännetecken var en kraftig tillbakagång för Arbeiderpartiet. Jag ville se detta bekräftat innan jag trodde på resultatet, och min tveksamhet visade sig vara mycket befogad. Två färska mätningar visar helt andra resultat.

Kantar Norstats opinionsmätning för Norsk Rikskringkasting gjordes 3-9 januari och publicerades den 11 januari:

Høyre 24,5 procent (- 1,5 procentenheter)
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,3)
Venstre 3,9 procent (- 0,2)
Kristelig Folkeparti 5,1 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 6,1 procent (- 2,4)
Arbeiderpartiet 32,7 procent (- 1,1)
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent (- 0,9)
Rødt 1,5 procent (+ 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 2,4 procent (+ 0,7)

Här ligger alltså Venstre under fyraprocentsspärren och Miljøpartiet De Grønne som vanligt lågt.

InFacts mätning för Verdens Gang gjordes 5-9 januari och publicerades också den 11 januari:

Høyre 20,9 procent (+ 1,0 procentenheter)
Fremskrittspartiet 12,0 procent (+- 0)
Venstre 3,2 procent (- 1,3)
Kristelig Folkeparti 5,4 procent (+ 0,5)
Senterpartiet 8,9 procent (+ 2,4)
Arbeiderpartiet 36,9 procent (+- 0)
Sosialistisk Venstreparti 4,7 procent (- 0,1)
Rødt 2,2 procent (- 0,4)
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (- 0,3)

Slutsatserna om Venstre och MDG är desamma. Det den här undersökningen möjligen bekräftar i den tidigare, mer tveksamma undersökningen är att Senterpartiet klarar sig bra.

Nästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^