Arbeiderpartiet ensamt större än högersidan i Norge

28 februari 2015 18:03 | Politik | Inga kommentarer

Enligt den partisympatimätning som InFact har gjort för VG är nu Arbeiderpartiet ensamt större än de båda partierna i den blå-blå regeringen och dess båda stödpartier i Stortinget tillsammans.

Arbeiderpartiet ökar i den här mätningen med 1,2 procentenheter till 41,8 procent, vilket är mer än 10 procentandelar mer än den röstandel partiet fick i stortingsvalet 2013, 30,8 procent.

Sosialistisk Venstreparti, som 2013 fick 4,1 procent, minskar i och för sig med 0,1 procentenheter till 3,8 procent och hamnar därmed under spärren.

Men deras kollega i den fallna regeringen, Senterpartiet, som i valet 2013 fick 5,5 procent, får i den här undersökningen 4,8 procent (- 0,7 procentenheter).

Det lilla yttervänsterpartiet Rødt stöds av 1,4 procent (+ – 0) mot 1,1 procent i valet 2013.

Och blockneutrala Miljøpartiet De Grønne skulle öka med 0,4 procentenheter till 4,2 procent och alltså klara spärren. Partiet stöddes i valet 2013 av 2,8 procent men fick genom ett bättre stöd i Oslo ett lokalt mandat där.

Det större partiet i regeringen, Høyre, får 20,8 procent (+ 1,3 procentenheter sedan förra mätningen, i november), vilket är lägre än valresultatet, 26,8 procent.

Dess kollega, det mer populistiska Fremskrittspartiet, minskar med 1,2 procentenheter till 11,2 procent, lågt jämfört med valresultatet 2013, 16,3 procent.

Regeringens båda stödpartier i Stortinget minskar också.

Kristelig Folkeparti, som Arbeiderpartiet rycker i då och då, minskar med 0,4 procentenheter till 6,0 procent, vilket senare är lite högre än partiets valresultat 2013, 5,6 procent.

Och liberala Venstre minskar med 0,3 procentenheter till 4,4 procent, vilket är lägre än partiets resultat i stortingsvalet 2013, 5,2 procent.

Försök att se vart valvinden blåser i valet i Estland 1 mars

28 februari 2015 17:18 | Politik | Inga kommentarer

Opinionsmätningsföretaget Emor försöker dagen före valet i Estland fånga vart valvinden blåser. Man visar hur valvinden ser ut att blåsa genom att redovisa de tillfrågades partipreferenser under två på varandra följande perioder, 11-18 februari respektive 23-26 februari.

Den mest tydliga förändringen är att partisympatierna för det delvis nyliberala styrande partiet Reformierakond (Reformparteit) ökar från 22,8 procent till 26,3 procent.

Det parti som ser ut att tappa anhängare till Reformpartiet är det konservativa, nu i Riigikogu (Riksdagen) inte representerade Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa Folkpartiet), som faller från 9,1 procent till 6,0 procent. Också det senare skulle, om det blev valresultatet, klara spärren, men här kan naturligtvis en sten ha kommit i rullning, möjligen med syftet att hindra att Edgar Savisaars Keskerakond (Centerpartiet) med sina många ryska väljare skulle kunna bli största parti. Konservatiivne Rahvaerakond är byggt på resterna av ett parti som efter Estlands frigörelse från Sovjetunionen samlade stora delar av kolchosarbetarna på landsbygden – det ursprungliga partiet klövs, och en stor del av det, bland annat av dess riksdagsledamöter, anslöt sig till Socialdemokraterna. Delar av återstoden kom sedan att bilda kärnan i det konservativa folkpartiet.

Den andra nykomlingen, det likaledes borgerliga Vabaerakond (Fria partiet), ser dock ut att ta sig in i Riigikogu. Under den första februariperioden stöddes partiet av 8,8 procent, under den andra (av sådana som inte redan hade röstat) av 9,7 procent.

För övriga partier är situationen tämligen stabil.

Keskerakond (Centerpartiet) noteras för 21,6 respektive 21,5 procent under de båda perioderna i februari. I förra valet fick Centern stöd av 23,3 procent.

Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) får 19,7 respektive 19,4 procent mot 17,1 procent i förra valet. Socialdemokraterna sitter i koalitionsregering tillsammans med Reformpartiet.

Och Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), som åkte ur regeringen, när Socialdemokraterna kom in, ligger still på 15,8 procent, en nivå märkbart under partiets valresultat, 20,5 procent.

Melodikrysset nummer 9 2015

28 februari 2015 12:33 | Mat & dryck, Media, Musik, Ur dagboken | 3 kommentarer

Åter igen, som vanligt utan att behöva använda väckarklocka, har jag gått upp tidigt på lördag morgon för att hinna raka mig, duscha och äta frukost (medan jag läser morgontidningarna och samtidigt lyssnar på ”Ring så spelar vi”) innan det är dags att lösa veckans melodikryss.

Veckans kryss tyckte jag inte hörde till de allra lättaste.

Fast troligen tyckte andra lyssnare/lösare att det jag hade problem med var urlätt.

Jag har i och för sig läst nästan alla smurfalbum och har också några smurffilmer för besökande barnbarn, men smurf-CD har jag inga. Alltså kunde jag inte gå till någon skivhylla för att kolla vem som sjöng ”High Life”. Saken blev inte lättare av att jag inte har några skivor med Nelly Furtado.

Jag har tidigare bekänt, att jag är ganska sparsmakad när det gäller TV-serier. Don Johnson minns jag i alla fall från ”Miami Vice” från sent 1980-tal, men ”Heart Beat”, som han väl har spelat in senare, kände jag inte till.

Mer bekant för mig är då Rihanna (Robyn Rihanna Fenty), som vi i dag hörde i ”Four Five Seconds”.

Eftersom jag, i motsats till hustrun, som just nu ofta ser skidsport i TV, inte är ett skvatt intresserad av idrott, har jag heller inte imponerats av idrottsstjärnor som spelar in skivor. Men Mats Wilander känner jag förstås till, och eftersom jag hade en bokstav av fyra i hans förnamn, var det inte omöjligt att lista ut att det var han som sjöng ”När man funnit glädjen”.

Elda för kråkorna” minns jag, om jag anstränger mig lite, från tidigt 1950-tal. Men jag har inte hört den på mycket länge, och den instrumentalversion Laxblecket gjorde av den skilde sig också, tyckte jag, från schlageroriginalet.

Annars är jag ganska pricksäker på sådant som jag antar att yngre lyssnare/lösare kan ha problem med.

Så det är klart att jag genast känner igen Ulf Peder Olrogs ”Bullfest”, som Sigge Fürst sjöng in.

Riktigt lika stort genomslag fick väl aldrig melodifestivalaren från 1963 ”Rosen och vinden” med Lily Berglund. Men henne minns jag väl som schlagerstjärna. Och Owe Thörnqvist, som skrev låten, har jag så småningom personligen blivit bekant med vid middagarna för hedersupplänningar – han och min hustru är sådana – på Uppsala slott.

Från min skoltid minns jag Charlie Normans spel i ett program man hörde på innan man gav sig i väg till skolan, ”Schooldays”.

Varför Anders Eldeman måste spela flera låtar med Svante Thuresson – ”Leva mitt liv”, ”Den sista valsen” och någon till – för att lyssnarna/läsarna skulle klara hans namn förstår jag inte riktigt. Han har ju en mycket karaktäristisk och fin röst.

Jag är verkligen ingen fiende till populärmusik, alltså inte heller av yngre märke än Thuressons. Men jag tycker att de som vill spela in skivor och sjunga inför publik gärna bör kunna just sjunga. Anna Ternheim, född 1978, är ett exempel på det senare – jag menar att hon kan sjunga. I dag hörde vi henne i ”Walking Aimlessly”.

Och nåd inför mina öron finner även Tommy Nilsson, som vi i dag hörde i ”Amelia”,

Som jag antydde ovan är idrottsliga bragder inte riktigt min grej. Så inte heller den mer aggressiva nationalism som bär upp partier som Sverigedemokraterna till höga tal i opinionsmätningarna. Men det betyder inte att jag inte ser poänger med nationell kultur och särart. I dagens allt mer multikulturella värld är det något att slå vakt om.

I dag spelades i Melodikrysset instrumentalt ”Sverige”, med musik av Wilhelm Stenhammar och text av Verner von Heidenstam. Också en naturaliserad svensk med rötter i grannlandet Estland, förd hit i en flyktingvåg i andra världskrigets slutskede, kan av hela sitt hjärta känna sig hemma i rader som dessa:

Sverige, Sverige, fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden.
Nu spela källorna, där härar lysts av brand,
och dåd blev saga, men med hand vid hand
svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden.

Fall, julesnö, och susa, djupa mo!
Brinn, österstjärna genom junikvällen!
Sverige, moder! Bliv vår strid, vår ro,
du land, där våra barn en gång få bo
och våra fäder sova under kyrkohällen.

Svårt att hitta partier, som bärs på en framgångsvåg inför valet i Finland den 19 april

27 februari 2015 14:01 | Politik | Inga kommentarer

Finland har val till Eduskunta, Riksdagen, den 19 april, men det är svårt att se någon bestående trend i opinionsmätningarna.

Taloustutkimus‘ februarimätning för Yle registrerar minus för alla de tre största partierna, det största av dem i opposition, de andra två – med olika placering på den politiska höger-vänsterskalan – i regeringsställning.

Det stora och länge växande oppositionspartiet i Finland är Suomen Keskusta (Centern), som är ett borgerligt, småfolkspräglat parti med ibland vissa vänsterpopulistiska inslag i sin politik. Det här partiet fick en stjärnsmäll i 2011 års val, samlade bara 15,8 procent, och lämnade regeringen för en period av återhämtning. Återhämta sig har partiet lyckats med med besked – det har blivit Finlands överlägset största parti. Men i den här mätningen minskar partiet med 1,1 procent och landar nu på 24,9 procent, också det i och för sig en mycket hög siffra.

Näst störst – men märk gapet – är numera ett av regeringspartierna, Sosialidemokraattinen Puolue (Sociademokratiska partiet). Socialdemokraterna får i den aktuella mätningen 16,8 procent, vilket också innebär en liten tillbakagång. Fortfarande ligger partiet alltså under sitt inte särskilt lysande valresultat 2011, 19,1 procent.

Först på tredje plats, med 16,2 procent, hamnar valvinnaren i 2011 års val (20,4 procent) och regeringsbildaren Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), som också det fortsätter att tappa i stöd. Nedgången för Samlingspartiet har kommit sedan Alexander Stubb valdes till ordförande och därmed också blev statsminister, och om den sedan också präglar partiets resultat i valet senare i vår, ska det bli intressant att se, om Stubb får behålla sina poster.

Det fjärde stora partiet i Finland, högerpopulistiska Perussumalaiset (Sannfinländarna), som i valet 2011 fick samma procentandel, 19,1 procent, som Socialdemokraterna men i röster räknat blev något mindre, har haft en nedåtgående kurva, men ökar i den här mätningen med 0,6 procentenheter till 15,4 procent. Det här partiet är i opposition.

Det är numera också två partier, som från början fanns med i regeringskoalitionen men som båda har hoppat av.

Vasemistoliitto (Vänsterförbundet), som i valet 2011 fick stöd av 8,1 procent, ökar i den aktuella mätningen med 0,6 procentenheter och hamnar då på 8,8 procent.

Och Vihreä Liitto (Gröna förbundet), som i valet 2011 fick 7,3 procent, ökar med 0,5 procentenheter och landar även det på 8,8 procent.

De två återstående partierna finns kvar i koalitionsregeringen. Båda backar.

Svenska Folkpartiet, som i valet 2011 stöddes av 4,3 procent, är i den här mätningen nere på 4 procent.

Och Kristillisdemokraattit (Kristdemokraterna) är nere på låga 3,3 procent mot 4,0 procent i valet 2011.

3.420 personer ingår i den här undersökningen, genomförd 2-24 februari.

Norge: Fremskrittspartiet i djup vågdal

26 februari 2015 23:09 | Politik | Inga kommentarer

I den senaste norska opinionsundersökningen, gjord för Dagens Næringsliv av Sentio Research, backar högerpopulistiska Fremskrittspartiet med ytterligare 0,9 procentenheter och hamnar då på rekordlåga 9,2 procent, långt under de 16,3 procent som förde partiet till regeringsmakten i valet 2013.

FrPs vice partiledare Per Sandberg försöker lasta Kristelig Folkeparti, en del av det parlamentariska underlaget för den blå-blå regeringen, för det här. Han kritiserar KrF för att vara ansvarigt för att ”ungdomar reser till Syrien och ansluter sig till terrorgrupper som massakrerar kvinnor och barn”. Hur exakt detta har påverkat Fremskrittspartiets siffror förblir en smula oklart. Däremot har KrF konstrat när det gäller parlamentariskt stöd för en del FrP-förslag, och ganska många KrF-företrädare har heller inte ställt sig avvisande till locktonerna från Arbeiderpartiet. Kristelig Folkepartis framgång i den nu aktuella mätningen är måttlig, + 0,2 procentenheter, och partiet hamnar då på 5,4 procent, aningen under sitt valresultat 2013, 5,6 procent.

Det andra mittenpartiet, liberala Venstre, som också utgör parlamentariskt underlag för den blå-blå regeringen utan att formellt tillhöra den, får i Sentio-mätningen stöd av 4,6 procent (- 0,1 procentenheter) och ligger fortsatt under sitt valresultat 2013, 5,6 procent.

Bättre går det då för det tredje mittenpartiet, Senterpartiet, det som var en del av den 2013 fallna röd-gröna regeringen. SP ökar med 1,0 procentenheter till 5,8 procent och ligger nu över sitt valresultat från 2013, 5,2 procent.

Høyre, ankaret i den blå-blå regeringen, backar med 2,0 procentenheter till 21,4 procent, och ligger nu även enligt den här undersökningen markant under valresultatet 2013, 26,8 procent.

Arbeiderpartiet, som 2013 bara fick 30,8 procent, hamnar även i den här undersökningen på sin nya nivå: backar visserligen med 0,7 procentenheter men stöds ändå av 41,4 procent.

APs och Senterpartiets tredje part i den 2013 fallna regeringen, Sosialistisk Folkeparti, ligger enligt den här undersökningen med 4,3 procent (+ 1,1 procentenheter) åter över spärren och även aningen över sitt valresultat 2013, 4,1 procent.

Och dess lilla konkurrent på vänsterkanten, Rødt, stöds i den aktuella mätningen av 1,0 procent (+- 0,0 procentenheter) mot 1,1 procent i valet 2013.

Intressant i ett svenskt perspektiv är att det i det norska fallet blockneutrala Miljøpartiet De Grønne inte riktigt lyckas. Det minskar i den här mätningen med 0,9 procentenheter och hamnar därmed, med 3,6 procent, under fyraprocentsspärren. I valet 2013 fick det 2,8 procent av rösterna men klarade på grund av ett högre stöd i huvudstaden ett lokalt mandat i Oslo.

Danmark: Rörligt i toppen av partiligan

26 februari 2015 14:32 | Politik | 5 kommentarer

Antalet partisympatimätningar är stort i Danmark och varierar när det gäller resultat mellan de olika mätningsföretagen.

I Yougovs mätning, publicerad den 22 februari, fick borgerliga Venstre 21,8 procent, men i Epinions mätning, publicerad den 23 februari, stöddes partiet av 23,7 procent. Medelstödet för partiet i Berlingske Barometer ligger därmed på 23,1 procent. Märk dock att detta ligger under partiets valresultat 2011, 26,7 procent.

Hos Yougov är stödet för högerpopulistiska Dansk Folkeparti rekordhögt, 23,0 procent. Men i Epinions mätning, publicerad dagen efter, får partiet stöd av 21,7 procent. Barometern ger partiet 21,0 procent, vilket även det är långt över partiets valresultat 2011, 12,3 procent.

Socialdemokratiet, som nyss låg i ledning, ligger hos Epinion tvåa med 22,0 procent och hos Yougov på samma plats med 22,2 procent. Också i Barometern ligger partiet på andra plats med 22,7 procent, en nivå en bit under partiets valresultat 2011, 24,8 procent.

Socialdemokratiets kvarvarande regeringspartner, socialliberala Radikale Venstre, får hos Epinion bara 6,3 procent men hos Yougov 7,6 procent. Det här ger barometergenomsnittet 7,1 procent, vilket är långt under partiets valresultat 2011, 9,5 procent.

Deras avhoppade partner i regeringen, Socialistisk Folkeparti, får hos Epinion 6,3 procent och hos Yougov 5,5 procent, vilket fortfarande ger barometergenomsnittet 6,4 procent, även det ett resultat under valresultatet 2011, 9,2 procent.

Epinion ger det gröna och feministiska vänsterpartiet Enhedslisten 8,9 procent, medan partiet hos Yougov får 8,2 procent. Barometergenomsnittet ligger nu på 8,6 procent, ett resultat som är bättre än utfallet i 2011 års val, 6,7 procent.

Konservative Folkeparti är i mätningen från Epinion på samma nivå som i 2011 års val, 4,9 procent. Hos Yougov får partiet dock stöd av 5,3 procent. Barometergenomsnittet ligger på 4,6 procent.

Liberal Alliance slutligen får hos Epinion 5,7 procent och hos Yougov 5,9 procent, vilket senare också utgör barometergenomsnittet. Alla de här resultaten ligger över partiets valresultat 2011, 5,0 procent.

Phil Ochs sjunger om Joe Hill

25 februari 2015 16:17 | Musik, Politik | Inga kommentarer

Phil Ochs (1940-1976) definierade väl sig själv närmast som trotskist, men som så många andra radikala amerikanska singers-songwriters drogs han som sångare och låtskrivare till en mer allmän vänstertradition.

Bland dem han hyllade och själv skrev en sång om fanns den legendariske Joe Hill, den svensk-amerikanske anarkosyndikalisten, IWWaren, som ursprungligen hette Joel Hägglund. Joe Hill, född 1879 i Gävle, emigrerade till USA och blev där 1915 avrättad i Salt Lake City, formellt för ett rånmord han på oklara grunder anklagades för men enligt IWW och en stor skara försvarare på grund av sin fackliga agitation för IWW.

Så här löd Phil Ochs’ hyllningssång, ursprungligen utgiven på LPn ”Tape From California” (A & M records 213042, 1968):

Joe Hill

Text och musik: Phil Ochs, 1968

Joe Hill come over from Sweden shores
Looking for some work to do
And the Statue of Liberty waved him by
As Joe come a sailing through, Joe Hill
As Joe come a sailing through

Oh his clothes were coarse and his hopes were high
As he headed for the promised land
And it took a few weeks on the out-of-work streets
Before he began to understand
Before he began to understand

And Joe got hired by a Bowery bar
Sweeping up the saloon
As his rag would sail over the barroom rail
Sounded like he whistled on a tune
You could almost hear him whistling on a tune

And Joe rolled on from job to job
From the docks to the railroad line
And no matter how hungry the hand that wrote
In his letters he was always doing fine
In his letters he was always doing fine

Oh, the years went by like the sun goin’ down
Slowly turn the page and when Joe
Looked back at the sweat upon his tracks
He had nothing to show but his age
He had nothing to show but his age

So he headed out for the California shore
There things were just as bad
So he joined the Industrial Workers of the World
‘Cause the union was the only friend he had
‘Cause the union was the only friend he had

Now, the strikes were bloody and the strikes
Were black as hard as they were long
In the dark of night Joe would stay awake and write
In the morning he would raise them with a song
In the morning he would raise them with a song

And he wrote his words to the tunes of the day
To be passed along the union vine
And the strikes were led and the songs were spread
And Joe Hill was always on the line
Yes, Joe Hill was always on the line

Now, in Salt Lake City a murder was made
There was hardly a clue to find
Oh, the proof was poor but the sheriff was sure
Joe was the killer of the crime
That Joe was the killer of the crime

Joe raised his hands but they shot him down
He had nothing but guilt to give
It’s a doctor I need and they left him to bleed
He made it ’cause he had the will to live
Yes, he made it ’cause he had the will to live

Then the trial was held in a building of wood
And there the killer would be named
And the days weighed more than the cold copper ore
‘Cause he feared that he was being framed
‘Cause he found out that he was being framed

Oh, strange are the ways of western law
Strange are the ways of fate
For the government crawled to the mine owner’s call
That the judge was appointed by the state
Yes, the judge was appointed by the state

Oh, Utah justice can be had but not for a union man
And Joe was warned by summer early morn
That there’d be one less singer in the land
There’d be one less singer in the land

Now, William Spry was Governor Spry
And a life was his to hold
On the last appeal, fell a governor’s tear
”May the Lord have mercy on your soul
May the Lord have mercy on your soul”

Even President Wilson held up the day
But even he would fail
For nobody heard the soul searching words
Of the soul in the Salt Lake City jail
Of the soul in the Salt Lake City jail

For 36 years he lived out his days
And he more than played his part
For his songs that he made, he was carefully paid
With a rifle bullet buried in his heart
With a rifle bullet buried in his heart

Yes, they lined Joe Hill up against the wall
Blindfold over his eyes
It’s the life of a rebel that he chose to live
It’s the death of a rebel that he died
It’s the death of a rebel that he died

Now, some say Joe was guilty as charged
And some say he wasn’t even there
And I guess nobody will ever know
‘Cause the court records all disappeared
‘Cause the court records all disappeared

Say wherever you go in this fair land in every union hall
In the dusty dark these words are marked
In between all the cracks upon the wall
In between all the cracks upon the wall

It’s the very last line that Joe Hill wrote
When he knew that his days were through
”Boys, this is my last and final will
Good luck to all of you, good luck to all of you”

A & M har också gett ut den här sången på en dubbel-CD, Phil Ochs ”American Troubadour” (540 728-2, 1997, distribution PolyGram).

När jag 1969 gav ut min ”Joe Hills sånger” (Prisma), använde jag mig av Jacob Branting som översättare, och han spelade också en aktiv roll när jag 1967 fick uppdraget att för Aftonbladets kultursidor skriva en lång, introducerande text om Phil Ochs.

Därför är det föga förvånande att man bland ”Phil Ochs sånger översatta av Jacob Branting” (Författarcentrum, 1971) finner just hans svenska tolkning av Phil Ochs’ sång om Joe Hill:

Joe Hill

Svensk text: Jacob Branting, 1971
Amerikansk originaltext och musik: Phil Ochs, 1968 (”Joe Hill”)

Joe Hill kom över från Sveriges kust
efter arbete letade han
och Frihetsgudinnan hon vinkade
när Joe Hill kom seglande iland

Han var illa klädd men var full av hopp
när han for till löftenas land,
och han gick några veckor som arbetslös
innan han såg ett sammanhang.

Och Joe fick arbete på en saloon
där han städade dagen lång.
När hans torktrasa for över stolar och bord
lät det som han visslat på en sång.

- – -

Det blev inte bättre när han gett sig av
och kom till Kalifornien
så han blev medlem i IWW
för hans enda vän var fackföreningen.

Och varenda strejk var blodig och svår
lika hård som den var lång,
och Joe var med varje natt när man stred
och var morgon fick han upp dem med en sång.

Han skrev sina texter för fackföreningsbruk
till den låt som just då var populär,
och strejkerna växte och sångerna spreds
så Joe Hill var mycket till besvär.

I Salt Lake City begicks ett mord
och om ledträdar var det smått,
och fast utan bevis var sheriffen viss
om att Joe hade mordet begått.

Joe gav sig genast men han sköts ner
för han var ju skyldig ändå.
Fast han bad om hjälp fick han ligga i sitt blod
men hans livsvilja rådde dom ej på.

Sen hölls rättegång i ett slutet rum
för att utpeka mördaren,
och tiden vägde tyngre än de kalla bojorna
för han kände hur fällan slog igen,
för han kände hur fällan slog igen.

I sanning förunderlig är västerns lag
och underlig är ödets lott,
för regeringen var svag för gruvbolag
och domaren sin tjänst av staten fått.

I 36 år fick han leva sitt liv.
Ej ringa hans gärning var,
för sångerna han skrev fick han nogsamt betalt
när hans hjärta fick en kula i förvar.

Ja, Joe Hill blev uppställd mot en mur,
hans ögon band man för.
Han valde att leva som en rebell
och han dör rebellens död när han dör.

Nu säjer en del att han dömdes med rätt
och en del att det omöjligt var han,
och hur det var blir nog aldrig klart
för alla domstolsakterna försvann.

Och vart man far i vårt vackra land
i varje fackföreningssal
i det dammiga dunklet står dessa ord
på väggen i en flagnande lokal…

Hans sista rader när han fått besked
att det var slut med Joe Hill:
Mitt testamente, pojkar, blir kort.
Jag önskar er alla lycka till.

Läget inför valet ljusare för estniska socialdemokraterna

24 februari 2015 16:35 | Politik | Inga kommentarer

Jag har tidigare (den 9 februari) redovisat en estnisk opinionsundersökning från Turuuuringute AS, där läget såg ganska dystert ut för de estniska socialdemokraterna, och där framför allt det populistiska Centerpartiet såg ut att gå mot en stor seger.

Nu redovisar tidningen Postimees en undersökning, gjord av TNS Emor, där läget inför valet till Riigikogu (Riksdagen) 1 mars är mycket jämnare.

I knapp ledning, 23 procent mot 25 procent i januari (i samma undersökningsserie), ligger i den här undersökningen det nyliberalt anstrukna ledande regeringspartiet Reformierakond (Reformpartiet). Det är ett sämre resultat än i förra valet, då partiet stöddes av 28,6 procent.

Men ledningen över oppositionspartiet Keskerakond (Centerpartiet) ligger inom felmarginalen. I den här undersökningsserien får Edgar Savisaars av de flesta av landets ryssar stödda Keskerakond 22 procent både i februari och i januari. Det här är ett resultat aningen under det i förra valet, 23,3 procent.

I den undersökning jag inledningsvis refererade till verkade Socialdemokraterna, Sotsiaaldemokraatlik Erakond, vara i fritt fall – men den nu aktuella undersökningen kan tolkas som att partiet efter en viss nedgång är på väg uppåt igen. I februarimätningen får partiet 20 procent mot 18 procent i januari. Båda siffrorna ligger över partiets resultat i förra valet, 17,1 procent. Dock hade nog partiet, som numera befinner sig i regeringsställning tillsammans med Reformpartiet, ändå väntat sig ännu bättre siffror: I partiets riksdagsgrupp finns ju numera också avhoppade centerpartister.

Den estniska riksdagens fjärde parti, det kristna, socialkonservativa och estnationalistiska Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), befinner sig dock enligt den här undersökningen inte hack i häl på Socialdemokraterna. IRL stöds nu av 14 procent mot 15 procent i januari. Partiet ligger alltså långt under sitt valresultat förra gången, 20,5 procent.

Estlands Gröna, Rohelised, får 2 procent både i januari och i februari och ser inte ut att nu heller komma tillbaka till den estniska Riksdagen, som har femprocntsspärr.

Men två andra, borgerliga partier ser ut att kunna klara spärren.

Vabaerakond (Fria partiet), som i januarimätningen stöddes av 8 procent, stöds nu av 9 procent.

Och lika mycket får den här gången Konservatiivne Rahvapartei (Konservativa Folkpartiet), som i januari hade stöd av 5 procent.

Danmark: Ordningen i toppen återställd

24 februari 2015 12:36 | Politik | Inga kommentarer

Framgången för Dansk Folkeparti och den motsvarande nedgången för Socialdemokratiet i den mätning från Nordstat jag nyligen redovisade kan ha varit tillfällig – betingad av reaktioner på dödsskjutningarna i Danmark – eller helt enkelt en felräkning, men de bekräftas inte i Voxmeters senaste mätning.

Uppslutningen bakom Socialdemokratiet, 23,7 procent, ger partiet en förstaplats. Därmed skulle partiet också vara ganska nära sitt eget resultat i 2011 års folketingsgval, 24,8 procent.

I sammanvägningen av resultat i mätningar från olika institut, Berlingske Barometer, ligger partiet på samma tal som det borgerliga oppositionspartiet Venstre, 23,4 procent. Men i den aktuella mätningen ligger nu Venstre åter tvåa med 23,5 procent, en notering klart under partiets stöd i 2011 års val, 26,7 procent.

Det mest intressanta i Voxmeters senaste mätning är emellertid, att högerpopulistiska Dansk Folkeparti bara får 18,3 procent mot 20,1 procent i Berlingske Barometer. Men naturligtvis är också 18,3 procent avsevärt mer än de 12,3 procent partiet fick i valet 2011.

Socialdemokratiets kvarvarande partner i regeringen, socialliberala Radikale Venstre, stöds i den här mätningen av 7,7 procent mot 7,2 procent i Barometern. Partiet ligger numera alltså på en lite lägre nivå än i 2011 års val, 9,5 procent.

Deras tidigare stöd också i regeringen, Socialistisk Folkeparti, får i den aktuella mätningen 7,1 procent mot 6,7 procent i Barometern men hela 9,2 procent i valet 2011.

Och SFs medtävlare om vänsterrösterna, gröna och feministiska Enhedslisten, får hos Voxmeter 8,8 procent mot 8,6 procent i Barometern. Båda siffrorna ligger över partiets resultat 2011, 6,7 procent.

Ingen ljusning syns för Konservative Folkeparti, som i både den aktuella mätningen och i Voxmeters genomsnitt hamnar på 4,2 procent, resultat under partiets mediokra valresultat 2011, 4,9 procent.

Bättre går det då för Liberal Alliance, som i valet 2011 fick 5,0 procent. I den aktuella mätningen stöds partiet av 6,1 procent, i Barometern av 5,8 procent.

Födelsedagskalas är trevliga också bortsett från presenterna

23 februari 2015 12:10 | Barnkultur, Mat & dryck, Ur dagboken | Inga kommentarer

Hustrun och dottern hade sinsemellan delat upp förberedelserna för sonens födelsedagsmiddag. Birgittas höns med ris och curry plus sallad tilltalade inte bara födelsedagsbarnet, som hade önskat sig det här. Vad jag kunde se av de andras reaktioner runt middagsbordet, var också Kerstins egenkomponerade tårta en succé. För min del får jag, eftersom jag är diabetiker, inte äta sådant, men det omtänksamma födelsedagsbarnet överlämnade en påse med två sockerfria – mycket goda – småbakelser.

Senare på kvällen, när födelsedagsbarnet och hans familj hade åkt hem, blev det min tur att göra en insats, att diska.

Anna och hennes flickor kunde inte komma på den här festen – de är förkylda, och det var nog klokt att inte ta risken att smitta ner Mattis – födelsedagsbarnets – fru Karin, som ganska snart ska föda deras andra barn.

Med sig hade de sin snart treåriga solstråle Ella, som numera snabbt känner sig hemma också hos farfar och farmor. När det blev dags att hämta kyckling med tillbehör i köket, puffade hon fram farfar före sig i kön, angelägen om att också han skulle få mat.

Ella lekte annars mycket med de lite äldre kusinerna Klara och Viggo, barn till faster Kerstin, och fick också låna en del begärliga leksaker av Klara. Medan vi delade ut presenter till pappa Matti, föredrog hon därför att sitta och leka på golvet i rummet intill. När vi var klara med presentutdelningen till Matti, gick jag ut till Ella och gav också henne ett paket från farfar och farmor, en bok av Barbro Lindgren och Eva Eriksson.

När det har blivit varmt ute igen ser jag fram mot att få besök av Ella med mamma och pappa och lillasyster i vårt sommarhus i Öregrund.

Och så måste ju jag och Birgitta åka och hälsa på dem i det hus de har köpt men ännu inte har flyttat in i i Älvsjö.

Nästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^