Till vägs ände

24 maj 2017 20:52 | Barnkultur | Inga kommentarer

George Johansson var en gång i världen pressekreterare åt Birgitta Dahl, på den tiden då hon var miljö- och energiminister. Jag träffade honom då, men som nästan alla andra känner jag till honom främst för att han är en uppskattad barnboksförfattare.

Av hans sammanlagt ganska många böcker har ”Mulle Meck bygger en bil” just återutgivits (En bok för alla, 2017 – i original kom den ut 1993 på Berghs förlag).

Mot bakgrund av det jag inledningsvis berättar tror säkert många, att den handlar om tillkomsten av en bil, som går på något alternativt och särdeles miljövänligt bränsle, men bokens Mulle är bara en fiffig man som klarar att konstruera ett åkdon av en massa apparater, manicker, mojänger och molijoxer han har samlat på sig i sitt skrotförråd. Dessutom skruvar han fast en gammal soffa som säte bakom ratten.

Sammantaget får den unge läsaren en hygglig bild åtminstone av de huvuddelar en bil består av.

Att det blir en så charmerande bok av det här är i hög grad även illustratörens, Jens Ahlboms, förtjänst. Ahlbom fångar mästerligt Mulles minspel när han grubblar, får idéer, förvånas och kommer på lösningar. Det här förstärks ytterligare av att hans hund, boxern Buffa, hela tiden deltar i skapandeprocessen och visar upp samma minspel.

Mulle Meck och Buffa bor i ett skogsbryn, bortom en sjö, på branten av ett berg vid vägs ände.

När bilen till slut äntligen är klar, sätter sig Mulle bakom ratten och Buffa, iförd MC-glasögon, bredvid honom, och så rullar de i väg runt sjön, följer vägen bortom bergen, till vägs ände.

Limpan vill också ha korv

24 maj 2017 15:11 | Barnkultur | Inga kommentarer

Eva Lindström är en ofta prisbelönt barnboksförfattare och barnboksillustratör.

Limpan i hennes ”Limpan är sugen” (En bok för alla, 2017, i original på Alfabeta 1997) är en hund, och ”också” i min rubrik syftar på att matte äter en stor korv utan att dela med sig.

Under den kommande natten har matte svårt att somna. Det beror nog inte på att hon har ont i magen av för mycket korv utan på att hon har dåligt samvete för att hon inte delade med sig. Till slut går hon ut för att släppa in Limpan, som är kvar utomhus. Hon går ut och runt huset för att leta rätt på hunden, men under tiden smiter hunden in.

Först ser hon inte till hunden där inne heller, men när hon sen får syn på den, blir hon väldigt glad – beslutar sig genast för att steka mer korv, den här gången en var till hunden och sig själv.

Berättelsen slutar med en bild på två glada korvätare.

Det här är en fin liten bok om relationer mellan människor och djur, rent av om rättvisa.

Det ovanliga med den är att den är en ren bilderbok utan text.

Jag har för egen del inga problem med att förstå dess innebörd, och jag tror nog att jag bild för bild skulle kunna tolka den för ganska unga barnbarn.

Men jag ser också ett problem. Ganska små barn lär sig snabbt utlämnade rimord i Tove Janssons eller Elsa Beskows rimsagor, och i de mest älskade godnattsagorna kan de varenda formulering utantill – läser då någon godnattsagaläsare fel eller försöker korta berättelsen, protesterar barnet genast.

Problemet i det här avseendet med ”Limpan är sugen” är förstås att det inte finns någon skriven berättelse att läsa upp, och det kan bli ett problem när man ”läser” den här boken för en mycket ung person, som vill höra exakt samma berättelse som förra gången.

I en lek- och låtsasvärld

23 maj 2017 22:32 | Barnkultur | Inga kommentarer

Barbro Lindgrens (text) och Camilla Engmans (bild) bilderbok ”Vi leker att vi är pippifåglar” (Rabén & Sjögren, 2013) har av innehållet och de korta texterna att döma ganska små barn som målgrupp. De två barn som leker låtsaslekar uppfattar jag som pojkar, vilket också bekräftas av meningen ”Vi är bröder låssas vi”. Men Engman tecknar dem så könsneutralt, att små flickor man läser den för också kan identifiera sig med dem.

Fast utrustade med två fjädrar var, en i vardera handen, leker de att de är pippifåglar.

De två människobarnen, nu tecknade som fåglar, flyger och störtdyker, tar sig ända upp bland molnen. Därifrån vet de inte hur de ska hitta hem. Dessutom dyker det upp farliga örnar, som de måste flyga ifrån, och när en örn ändå kommer hotande nära, får den en stjärnsmäll av den ena ”fågeln”. Vilket leder till en tävling om vem som har de starkaste musklerna.

Nu närmar de sig marken, och då kommer nästa infall: ”Nu kommer mörkret låssas vi. VAR BOR VI? VAR BOR VI?” Dess värre börjar också bensinen ta slut, för det här är fåglar som går på bensin.

Där nere ser dom mamma och pappa – fast föräldrarna ser ju ut som tant Sveas höns – men pappan är förstås tupp. När de landar på taket på hönshuset, blir pappa tuppen så paff att han ramlar omkull rakt på en kopannkaka, det vill säga en stor blaffa koskit, och likadant går det för mamma hönan.

Slutkonklusion: ”Det gör väl ingenting, sen kan dom ju bada.”

Eesti/Estland: Nye IRL-ledaren börjar tala ur skägget

23 maj 2017 16:23 | Politik | Inga kommentarer

Nyligen valdes, med knapp majoritet, Helir-Valdor Seeder till ny partiledare för det nationalkonservativa estniska partiet Isamaa ja Res Publica Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publica).

IRL ingår i en regeringskoalition, som i övrigt består av Keskerakond (Centerpartiet) och Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet). I den här regeringen står IRL utan tvekan längst till höger.

IRL kämpar i dag med mycket låga opinionssiffror, under eller strax över 5-procentsspärren, och många undrar förstås vad partiet under sin nye ledare tänker göra för att locka till sig fler väljare.

Nu har Seeder (det estniska ordet för Ceder) gjort en del markeringar, som förmodligen väcker oro hos de båda andra regeringspartierna. Bland det han föreslår för att stärka budgeten finns neddragningar av utlovade ökningar av lönerna till regeringstjänstemännen och, lite mer opreciserat, en större återhållsamhet med offentliga utgifter. Seeder säger vidare att hans parti instämmer i näringslivets kritik mot höjda skatter och avgifter och att IRL i Riigikogu (Riksdagen) inte kan stödja sådana förslag fastän regeringen tidigare har fattat principbeslut om dem.

Samtidigt gör Socialdemokraternas partiledare Jevgeni Ossinovski, till lika minister för hälsovård och sysselsättning, på sitt partis hemsida ett stort nummer av ett principbeslut han den 14 april fick igenom i regeringen: Hälsovården tillförs 215 miljoner euro (2018 37 miljoner + 2019 49 miljoner + 2020 53 miljoner + 2021 76 miljoner. Han nämner då särskilt att de kostnader ålderspensionärerna drar på det här området helt ska finansieras över statsbudgeten.

Seeder nämner inte just den här expansionen, men man anar att det pågår en dragkamp inom regeringen.

Danmark: Socialdemokratiet och Dansk Folkeparti bildar allians i allt flera fall

22 maj 2017 14:08 | Politik | 4 kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 20 maj publicerades en mätning från Voxmeter, gjord för nyhetsbyrån Ritzau:

Socialdemokratiet 25,7 procent
Radikale Venstre 5,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 9,2 procent
Alternativet 5,1 procent
Venstre 18,4 procent
Dansk Folkeparti 19,3 procent
Konservative Folkeparti 3,9 procent
Liberal Alliance 6,3 procent
Nye Borgerlige 1,6 procent

Här ligger alltså Socialdemokratiet under sitt valresultat. På vänstersidan får Enhedslisten ett högt stöd, kanske eftersom partiet har synts mycket i media – det har haft kongress.

På den borgerliga sidan har i den här mätningen Dansk Folkeparti högre stöd än regeringsledande Venstre. Man noterar också att ultrahögerpartiet Nye Borgerlige här åter ligger under tvåprocentsspärren – i andra mätningar har man legat över den, men det är säkert svårt att korrekt mäta stödet för ett så litet parti.

Ritzaus Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,6 procent
Radikale Venstre 5,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,5 procent
Alternativet 5,6 procent
Venstre 18,7 procent
Dansk Folkeparti 18,0 procent
Konservative Folkeparti 4,2 procent
Liberal Alliance 5,9 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Värt att förmedla till svensk publik är att den traditionella blockbildningen och -sammanhållningen allt mer urholkas. Flera danska tidningar har under den senaste tiden noterat att Socialdemokratiet och högerpopulistiska Dansk Folkeparti i allt flera fall bildar allians i Folketinget – senast har de tvingat den Venstre-ledda regeringen på reträtt i en fråga.

Orkla köper danskt hudvårdsföretag

21 maj 2017 18:08 | Handel | 2 kommentarer

Det stora norska konsumentvarukonglomeratet Orklas avdelning Orkla Care har köpt 100 procent av aktierna i det danska hudvårdsföretaget Riemann Holding A/S – produkterna har namnen P 20 och Perspirex. Det här företaget, beläget i Hillerød, exporterar, trots att det alltså har sin hemmamarknad i Danmark, cirka 90 procent av sina produkter till länder i övriga Europa och är inriktat på solkräm och antiperspiranter. Omsättningen har växt med 8 procent per år under senare tid.

Jag har tidigare berättat om Orklas expansion på livsmedelsomådet, men också Orkla Care har en vittförgrenad verksamhet i många länder, delvis tillverkade och välkända också här i Sverige.

I den här produktgruppen hittar man
Aqua Derma hudkräm
Blenda tvättmedel
Comfort tillsatser för tvättmaskin
Detina hårvårdsprodukter
Family Fresh duschtvål och schampo
Jif rengöringsmedel
Jordan tandborstar
Lano tvål och duschtvål
Maxim sportdryck och liknande produkter
Milo tvättmedel
Møllers tran kosttillskott
Nutrilett bantningsprodukter
OMO tvättmedel
Pierre Robert badkläder, underkläder, strumpor
Solidox tandkräm
Sterilan roll on
Sun maskindiskmedel
Sunsilk schampo och balsam
Zalo diskmedel

Och jag gör ändå inte anspråk på att ha åstdkommit någon fullständig produktlista.

Eesti/Estland: Centerns allmakt i Tallinn verkar vara bruten

21 maj 2017 15:29 | Politik | Inga kommentarer

I Tallinn, Estlands i särklass största stad, har Keskerakond (Centerpartiet) sen förra kommunalvalet haft egen majoritet. Ett av skälen till detta är den mycket höga andelen ryssar i huvudstaden, och största delen av ryssarna har som bekant valt att rösta på Centern, detta inte minst för att de har litat på den förre centerledaren Edgar Savisaar.

I förra lokalvalet, 2013, blev resultatet i Tallinn följande:

Keskerakond (Centerpartiet) 52,65 procent = 46 platser i fullmäktige
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 19,17 procent = 16 platser
Reformierakond (Reformpartiet) 10,59 procent = 9 platser
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 9,92 procent = 8 platser

Inga andra partier eller valkoalitioner lyckades få platser i fullmäktige. Bäst gick det för Valimisliit Vaba Tallinna Kodanik (Valkoalitionen Fri medborgare i Tallinn), som fick 4,1 procent.

Men nu är ju Savisaar avsatt av sitt parti och dessutom fysiskt allt skraltigare, och i en färsk undersökning sviktar också stödet för Centern i Tallinn. Även i övrigt har partisympatierna förändrats kraftigt:

Kantar Emor har för nyhetsbyrån BNS och tidningen Postimees under perioden 12-18 maj i Tallinn genomfört en partisympatimätning, som omfattade 950 tillfrågade i åldrarna 18-74 år:

Reformierakond (Reformpartiet) 27,5 procent (24,5 procent i april).
Keskerakond (Centerpartiet) 21,8 procent (24,8 procent i april).
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 17,8 procent (15,4 procent i april).
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 13,4 procent (14,1 procent i april).
Vabaerakond (Fria partiet) 9,9 procent (11,2 procent i april).
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 4,7 procent (5,6 procent i april).
Rohelised (De gröna) 3,7 procent (4,9 procent i april)

I en kommentar till den här undersökningen skyller Centerns partisekreterare, Jaak Aab, det dalande stödet för sitt parti på missnöje med rikspolitiken. Men den utformas ju numera av en centerledd regering, och även om också stödet för IRL faller, har ju stödet till koalitionspartnern Socialdemokraterna kraftigt ökat i huvudstaden. Reformpartiets kraftiga lyft skulle dock kunna ha den här bakgrunden.

Centerns EU-parlamentariker Yana Toom är inne på att partiets fallande stöd skulle kunna ha att göra med den bild media förmedlade av blomsterhyllningen den 9 maj av bronsstatyn av en sovjetisk soldat, men den sker ju årligen under deltagande av ledande representanter för alla de stora partierna, så det är en smula oklart varför detta skulle drabba just Centern. Däremot kan Yana Tooms egna kremlvänliga uttalanden ha fått ester att överge Centern.

Centerns tillbakagång är mest påfallande bland män, personer under 35 år och ester. Bland esterna i Tallinn har stödet för Centerpartiet på en månad fallit från 12 till 7,8 procent.

Om förändringarna i opinionen är bestående får vi se i lokalvalet i höst.

Melodikrysset nummer 20 2017

20 maj 2017 12:25 | Media, Musik, Ur dagboken | 2 kommentarer

Det var varmt och soligt ett slag i går, men även om värmen fanns kvar, blev det snart molnigt igen ovan där för att citera en gammal bönhussång, i dagens kryss spelad av en blåsorkester från Pingstkyrkan i Tibro.

Den kan jag allt sedan mina unga år, men annars spelades det i Melodikrysset i dag rätt mycket, som jag inte spontant kunde.

Det här började redan med första frågan. Kevin Borg känner jag i och för sig till, men jag kunde inte identifiera honom med hjälp av den låt som spelades, ”Needing You”, som han sjöng som Maltas bidrag till Eurovision Song Contest.

TV-serien ”Nord och Syd” har jag väl kanske sett någon bit av, men inte har den fäst sig i mitt minne.

Och Justin Bieber, i dag med ”I’m the One”, är kanske heller inte mitt bord.

Det vi fick höra ur Franz Lehárs ”Glada änkan” kände jag åtminstone igen, men vad kallas det här stycket? Jo, tydligen ”Änkevalsen”.

Robert Wells stökade till Duke Ellingtons ”Caravan”, men efter lite tvekan kände jag igen låten. Och i karavaner brukar ju kameler ingå.

Att det var Sara Varga som i Melodifestivlen (tillsammans med Juha Mulari) sjöng ”Du får inte ändra på mig” var inte så svårt, men hennes efternamn, som jag tyckte mig minnas att Eldeman hade frågat efter, gick ju inte in på anvisad plats. Men sen hittade jag en svårtydd anteckning om att namnet dolde en djursort, och då blev ju svaret förstås varg.

Resten av krysset beredde mig inga besvär.

Eldeman försökte i och för sig villa bort oss genom att låta en dansk sångare sjunga ”Se Silkeborg og siden dø”, men som gammalt Olrog-fan kan jag förstås den svenska texten: ”Se Sundbyberg och sedan dö, möt våren i Södertälje”.

Thorstein Bergman har jag fordom både träffat, hört och haft ett visst samarbete med, så visst känner jag igen hans fina ”Om du nånsin kommer fram till Samarkand”.

Och att känna igen Evert Taubes ”Min älskling, du är som en ros” även om den görs instrumentalt är ingen match – jag har allt av Taube på skiva, och det här är ju dessutom en mycket spelad låt.

Birger Sjöberg är mig likaledes välbekant, så även hans ”På dansbanan”, som i dag sjöngs av Östen Warnerbring och Lill-Babs.

Karl Gerhard minns jag från forna tiders radio men också som bidragsgivare till gamla Folket i Bild, vars ombud jag var, och från någon FiB-turné. ”Nu ska vi vara snälla” skrev han för en revy på Folkan 1936, och melodin komponerades av en annan melodikryssbekant, Jules Sylvain.

Ja, det var det hele, gott folk.

Norge: Rødt på väg in i Stortinget?

19 maj 2017 23:05 | Politik | 4 kommentarer

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

I Opinion Perducos mätning under perioden 9-15 maj för Avisenes Nyhetsbyrå den 19 maj lever liberala Venstre ett farligt liv. Men minst lika intressant är att Rødt nu i ytterligare en mätning ligger nära spärren och är större än MDG. Arbeiderpartiets stöd är anmärkningsvärt lågt, medan Senterpartiet åter igen ökar. Høyre och Fremskrittspartiet verkar, som flera gånger tidigare, mest byta väljare med varann.

Høyre 21,8 procent (- 3,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 15,1 procent (+ 2,0)
Venstre 2,9 procent (- 1,4)
Kristelig Folkeparti 5,5 procent (+ 1,3)
Senterpartiet 12,1 procent (+ 0,8)
Arbeiderpartiet 29,4 procent (- 1,1)
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent (- 0,7)
Rødt 3,8 procent (+ 1,8)
Miljøpartiet De Grønne 3,1 procent (+ 0,6)

Danmark: Dansk Folkeparti tappar till Nye Borgerlige?

19 maj 2017 22:39 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 15 maj publicerades en mätning från Wilke, gjord för Jyllands-Posten:

Socialdemokratiet 27,2 procent
Radikale Venstre 5,2 procent
Socialistisk Folkeparti 5,0 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 5,9 procent
Venstre 18,8 procent
Dansk Folkeparti 15,9 procent
Konservative Folkeparti 5,1 procent
Liberal Alliance 5,6 procent
Nye Borgerlige 3,2 procent

I den här mätningen är Dansk Folkepartis stöd anmärkningsvärt lågt, medan ytterhögerpartiet Nye Borgerlige är uppe i hela 3,2 procent.

Ritzau Index, ett snitt av de senaste opinionsmätningarna, gav då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 5,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 5,7 procent
Venstre 18,9 procent
Dansk Folkeparti 17,8 procent
Konservative Folkeparti 4,2 procent
Liberal Alliance 5,9 procent
Nye Borgerlige 1,6 procent

« Föregående sidaNästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^