Eesti/Estland: Socialdemokratisk comeback i EU-valet

31 maj 2019 21:33 | Politik | 5 kommentarer

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 3 mars 2019 klarade de estniska socialdemokraterna visserligen femprocentsspärren men blev minsta parti i Riigikogu.

Här är partiernas resultat i procent (med förändring, + eller – jämfört med förra riksdagsvalet, 2015, inom parentes), följt av antal vunna mandat i det här valet (samt förändringar i mandatutfallet inom parentes):

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, liberalt, i vissa avseenden nyliberalt parti. Ordförande Kadri Simson
28,9 procent (27,7 procent + 1,2) och 34 mandat (+ 4)

Keskerakond (Centerpartiet), ett borgerligt mittenparti, som har lett regeringen före valet. Är det parti som åtminstone tidigare har fått de flesta ryssars röster. Ordförande och statsminister: Jüri Ratas.
23,1 procent (24,8 procent – 1,7) och 26 mandat (- 1).

Eesti Konservatiivne Rahvaerakond, EKRE (Konservativa folkpartiet), ett borgerligt estnationalistiskt och ryssfientligt samt högerpopulistiskt parti, i många frågor likt de växande högerpopulistiska partierna i olika EU-länder. Ordförande och inrikesminister i den nuvarande koalitionsregeringen: Mart Helme.
17,8 procent (9,7 procent + 8,1) och 19 mandat (+ 12).

Isamaa (Fäderneslandet), ett nationalistiskt och borgerligt parti på högerkanten. Partiet sitter i den centerledda regeringen. Ordförande: Helir-Valdor Seeder, som innehar finansministerposten i den nya estniska koalitionsregeringen
11,4 procent (13,7 procent – 2,3) och 12 mandat (- 2).

Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), ett reformistiskt och demokratiskt men inte utpräglat vänsterinriktat parti, medlem av SI och sitter i EU-parlamentet. Försöker i Estland få landets ryssar att rösta (S) och har alltså en etnisk ryss, Jevgeni Ossinovski, som ordförande – partiet har ganska många ryssar som medlemmar. Även Socialdemokraterna har tidigare suttit i den centerledda koalitionsregeringen men har nu ersatts där av EKRE.
9,8 procent (15,2) procent – 5,4) och 10 mandat (- 5).

De tio socialdemokrater som lyckades få plats i Riigikogu var
Marina Kaljurand (har suttit i EU-parlamentet)
Jevgeni Ossinovski, partiordförande, har varit minister
Helmen Kütt (har varit minister)
Katri Raik (har varit minister)
Sven Mikser (tidigare partiordförande, bakgrund i Centerpartiet, har varit minister)
Riina Sikkut (har varit minister)
Helju Pikhof
Ivari Padar (var ordförande för ett landsbygdsparti som fusionerades med Socialdemokraterna, har varit minister)
Indrek Saar (har varit minister)
Kalvi Kõva (partisekreterare)
Hälften av de valda är kvinnor, hälften män.

Det nyligen genomförda valet till EU-parlamentet blev något av en comeback för de estniska socialdemokraterna, nu alltså i opposition.
Reformierakond (Reformpartiet) blev där, med 87.158 röster = 26,2 procent, visserligen största parti och fick 2 mandat.
Men Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) blev god tvåa med 77.384 röster = 23,3 procent, vilket också gav 2 mandat.
Keskerakond (Centerpartiet) fick 49.819 röster, vilket gav 14,4 procent och 1 mandat.
Först på fjärde plats, med 42.268 röster, kom Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet), som stöddes av 12,7 procent och fick 1 mandat.
Isamaa (Fäderneslandet) fick 34.189 röster. det vill säga 10,3 procent, och 1 mandat förutsatt att Storbritannien lämnar EU.

I det här fallet är utfallet av personröstningen av särskilt intresse.
Marina Kaljurand, Sotsiaaldemokraatlik Erakond, är den stora röstmagneten i det här valet. Hon fick 65.559 röster av sammanlagt 77.384 (s)-röster, det vill säga 84 procent av (s)-rösterna.
Med sig in i EU-parlamentet drog hon också partivännen Sven Mikser, som för egen maskin samlade 21.474 röster
Reformierakonds (Reformpartiets) Andrus Ansip och Urmas Paet fick 41.006 respektive 30.010 av partiets röster.
Yana Toom, Keskerakond (Centerpartiet) fick Centerns enda mandat med 27.003 personröster.
Jaak Madison, Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet) fick med 22.823 personröster också ett enda mandat.
Och som jag ovan har redovisat, kan Storbritanniens utträde ur EU eventuellt ge även Isamaa plats i EU-parlamentet.

För Socialdemokraterna förestår nu val av ny partiordförande.

Röstmagneten Marina Kaljurand, som är karriärdiplomat, satsar alltså på EU, och just nu finns det tre partiordförandekandidater, alla ur den yngre generationen:

Lauri Läänemets, född 1983 i Tallinn, partimedlem sen 2011, nu ordförande i Järvamaa, medlem av partistyrelsen.

Riina Sikkut, född 1983 i Vinni, partimedlem sen 2018, sitter i Riigikogu, vice ordförande i riksdagsgruppen.

Indrek Saar, född 1977 i Kuressaare, partimedlem sen 1998, vice ordförande i partiet (en av fyra), sitter i Riigikogu.

Slutligen ska det bli intressant att se om stjärnskottet Marina Kaljurand, som har halvrysk bakgrund, har lockat en större mängd av Estlands ryssar att i EU-valet rösta på (S). Och om det i så fall består.

5 kommentarer

  1. Hej Enn!
    Behöver störa dig med en för mig brännande aktuell språk- och musikfråga, som jag tror att du kan svara på. Min fråga är om man kan använda notskriften/nottecken som används i musiken för att ta ut melodier – om man kan göra det med språk och ord också. Alla olika språk, dialekter, ord etc har ju sin ’melodi’ (intonation=varierande grundtonsfrekvens, prosodi = tonhöjd/tonfall, rytm osv).– Som jag skrev i Fb och i min blogg idag, så borde man – enligt min ovetenskapliga men logiska föreställning – kunna göra det! Och det kanske görs! Men jag har i en aktuell diskussion om detta blivit helt ’nollad’…. Vill ändå tro och tänka, att det vore ju möjligt att göra – och det kanske rentav görs så!! —- Tacksam för ditt svar t ex till min blogg: http://www.viiuriis.bloggo.nu

    Comment by viiu riis — 2019 06 01 17:06 #

  2. Till Viiu Riis: Olika språk har så många olikheter, att nog bara grunddragen blir synliga i notskrift. Jag vill inte hävda att jag har full egen kunskap om det här, men eftersom jag har en del skivor på för oss mycket avlägsna språk, förstår jag inte riktigt hur man skulle bära sig åt för att få till exempel en svensk att så att säga hamna rätt.

    Comment by Enn Kokk — 2019 06 01 23:22 #

  3. Tack, Enn – för ditt svar! Jag vill ju gärna hålla fast vid föreställningen (och logiken) att uttal av såväl talade satser som ord kan illustreras med ”notskrift” (av något slag) – framförallt för att alla språk ju har en melodi. – Jag hör av mig om jag skulle få någon närmare bekräftelse på det från något experthåll…

    Comment by viiu riis — 2019 06 02 20:12 #

  4. Hej Enn, med tanke på att du påtalade den halvryska bakgrunden för en politiker – hur är, enligt din uppfattning, relationen idag mellan den ryska och estniska befolkningen i landet? Sker det en långsam assimilering eller är/blir det två parallellsamhällen? Betraktas etno-ryssarna fortfarande som ev femtekolonnare?
    PS! Glädjande att du verkar ha ”kvicknat till”. Trots att jag är drygt 10 år yngre än du kan jag ju se den ”utstakade vägen” framför mig och vet vad den innebär. Brukar svara min dotter när hon frågar hur jag mår: ”Jag är som den svenska kärnkraften. Under långsam avveckling”.

    Comment by Thomas Åkerblad — 2019 06 05 0:29 #

  5. Till Thomas Åkerblad: De estniska sossarna har klarat att acceptera, att en del av Estlands befolkning i dag består av ryssar och halvryssar, och de hyggligt integrerade välkomnas som estniska medborgare. Men det vinns alltså ett aktivt främlingsfientligt parti, och den bamle ryssmagneten Edgar Savisaars parti är för maktens skull då beredda att samarbeta även med detta parti.

    Comment by Enn Kokk — 2019 07 05 22:55 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^