Estland: Högerväljare söker nya alternativ

Samtliga partier i estniska Riigikogu (Riksdagen) tappar anhängare inför det snart förestående valet. Detta enligt Emors januarimätning för tidningen Postimees.

Störst, med ett stöd av 25 procent, är fortfarande det delvis nyliberala regeringspartiet Reformierakond (Reformpartiet). Men i förra riksdagsvalet fick Reforpartiet 28,6 procent av rösterna, och i motsvarande mätning i december stöddes partiet av hela 32 procent.

Tvåa, med 22 procent, ligger Edgar Savisaars i vissa frågor lätt vänsterpopulistiska, av flertalet ryssar stödda Keskerakond (Centerpartiet). I förra mätningen stöddes partiet av 23 procent och i förra valet av 23,3 procent. Av en separat artikel framgår att Centern har tappat någon procent av sina väljare i det rysstäta östra Estland till Socialdemokraterna, men att de senares försök att vinna ryska centerväljare också i Tallinn inte har varit lika framgångsrika.

Stödet för Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) har sjunkit från 21 procent i december till 18 procent nu. Det senare är med en hårsmån lite bättre än resultatet i förra valet, 17,1 procent. Men helt uppenbart har partiets inträde i regeringen (tillsammans med Reformpartiet) inte gett de resultat väljarna att döma av tidigare mätningar väntade sig.

Fast om man bara utgår från vad de tillfrågade säger att de kan tänka sig att rösta på, ligger egentligen partisympatierna för Socialdemokraterna strax under dem för Reformpartiet. Här gör dock undersökningsföretaget bedömningen, att röstviljan hos en stor grupp socialdemokrater inte är tillräckligt stor.

Mest illa ut har emellertid kristna och socialdkonservativa och estnationalistiska Isamaa ja Res Publika Liit råkat ut. IRL, som i förra valet stöddes av 20,5 procent av väljarna, stöddes i december av 16 procent och är nu nere på 15 procent.

Vart har då de flyktande väljarna tagit vägen? Partisystemet i Estland har länge varit mycket stabilt – inga andra partier än de nämnda fyra har klarat femprocentsspärren. Men nu kan det här vara på väg att ändras.

Enligt den aktuella mätningen kan två nya partier vara på väg att forcera femprocentsspärren, Vabaerakond (Fria partiet) som noteras för 8 procent och Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa Folkpartiet) som noteras för 5 procent. Båda de här partierna är politiskt konservativa och har rimligen främst hämtat stöd från väljare, som tidigare har stött IRL och Reformpartiet.

Sen är det ju i slutändan inte givet, att de här partierna, åtminstone inte båda, forcerar femprocentsspärren. Enligt den aktuella undersökningen vet 21 procent av de tillfrågade inte, hur de kommer att bete sig på valdagen.

Plats för ett ännu mer främlingfientligt parti i Danmark?

Dansk Folkepartis anmärkningsvärda framgång – 12,3 procent i valet 2011; 22,1 procent i den opinionsmätning jag senast redovisade – har naturligtvis som huvudgrund att partiet skickligt har exploaterat motståndet mot fler flyktingar och en invandring som inte klarar snabb integration i det danska samhället. Som överallt annars har också de nyanlända fått klä skott för problem i det danska samhället.

Dansk Folkeparti har med viss skicklighet hanterat och exploaterat den här situationen, genom att möta också sociala krav hos dem som normalt är vänsterväljare.

Somliga, som har rent rasistiska eller principiellt främlingsfientliga förtecken, har då börjat leta efter ett mer hårdfört alternativ, politiskt stående klarare till höger och med en stramare invandrings- och flyktingpolitik än den som Dansk Folkeparti står för.

I en opinionsundersökning, gjord av Wilke för Jyllands-Posten, säger knappt 13 procent, att de saknar ett parti, som har en stramare invandrings- och flyktingpolitik än den som Dansk Folkeparti står för.

I det blå blocket är det hela 19,5 procent, som efterlyser ett sådant parti, och 21 procent säger, att de skulle överväga ett rösta på ett ”nationalkonservativt parti till höger om Dansk Folkeparti med stopp för invandring som huvudmålsättning”.

Socialdemokratiet störst i ny dansk mätning – men fortfarande stor borgerlig majoritet

I en mätning från Nordstat är Socialdemokratiet, med 23,7 procent, Danmarks största parti. Riktigt lika framgångsrikt är partiet inte i sammanvägningen av olika mätningar i Berlingske Barometer: Där får partiet 22,8 procent. Och fortfarande är det en bit kvar till resultatet i folketingsvalet 2011, 24,8 procent.

Och den sammantagna vänsterns styrka, 44,9 procent mot de borgerligas 54,2 procent, garanterar ju heller inte något vänsterstyre efter det kommande valet.

Socialdemokratiets fortsatta parhäst i regeringen, socialliberala Radikale Venstre, får i den aktuella mätningen 7,4 procent mot 7,6 procent i Barometern. Båda siffrorna ligger stadigt under partiets resultat i valet 2011, 9,5 procent.

Deras avhoppade tredje part i regeringen, Socialistisk Folkeparti, får i den här mätningen stöd av 5,3 procent, i Barometern av 6,7 procent. Båda siffrorna ligger under partiets resultat i folketingsvalet 2011, 9,2 procent.

Och att rödgröna och feministiska Enhedslisten har bättre siffror än i valet 2011, 6,7 procent, räcker inte: 8,5 procent i Nordstats mätning och 8,8 procent i Barometern.

Borgerliga Venstre är med 22,7 procent nummer två i storleksordning i Nordstats aktuella mätning men är med 23,6 procent största parti i Barometern. Det är intressant att notera, att Venstre inte kommer upp till sitt mycket höga resultat i valet 2011, 26,7 procent.

Det parti som har ställt mycket på huvudet i dansk politik är högerpopulistiska Dansk Folkeparti, som har växt påtagligt sen valet 2011, då det fick 12,3 procent. I den aktuella mätningen är partiet uppe i 22,1 procent, i Barometern i 20,6 procent.

Konservative Folkeparti, som i valet 2011 fick 4,9 procent, får i Barometern 4,3 procent men i den aktuella mätningen bara 3,9 procent.

Och Liberal Alliance, i valet 2011 5,0 procent, får i den aktuella mätningen 4,6 procent mot 4,8 procent i Barometern.

Norge: Arbeiderpartiet större än Høyre i nio av tio stora städer

En artikel från NTB om Høyres nedgång och Arbeiderpartiets uppgång i de norska opinionsundersökningarna har som facit, att Arbeiderpartiet nu är störst i nio av tio stora städer i Norge. Arbeiderpartiet skulle med dagens opinionssiffror ta över makten i Oslo, Bergen, Stavanger, Kristiansand, Tromsø och Drammen – till det kommer att Arbeiderpartiet redan nu styr i Trondheim, Fredrikstad och Sandnes. Bara i Bærum skulle, med dagens opinionssiffror, Høyre-styret överleva.

En av teserna i artikel från NTB är att Høyre nu straffas för samregerandet med Fremskrittspartiet.

Sonen och hans familj i nytt hem med bra kommunikationer också till farfar och farmor

Matti, sonen, bor med sin Karin på Söder i Stockholm, väl valt med tanke på bådas jobb.

Men sen har det kommit en liten Ella, det första av barnbarnen som kallar mig farfar och Birgitta farmor. Och lite längre fram i vår är det dags igen. Ella kommer att få ett syskon.

Mattis och Karins lägenhet på Söder är väldigt fin men inte riktigt dimensionerad för en växande barnfamilj, och den saknar, vad värre är, hiss. Så de har nu ganska länge med hjälp av annonser och besök kollat lägenheter som skulle passa och, lika viktigt i dag, som de skulle ha råd med utan att allt de tillsammans tjänade gick till bostaden.

Här om dan gick i alla fall deras plan i lås: I Älvsjö, alltså åt södertäljehållet, hittade de ett parhus som passade en växande barnfamiljs behov. Ett alldeles nybyggt hus; ingen har bott där tidigare. Och på rimligt avstånd från stationen, där det för övrigt finns en stor och välförsedd Coop-butik.

Våldsamt billigt var det ju inte, i alla fall inte med gamla tiders mått, men ändå billigare än mycket av det övriga sonen och hans hustru har varit och sett på. Och att äga en bostadsrätt på Stockholms Söder, en lägenhet som nu kan säljas, kommer ju att ta ner priset på den nya bostaden till rimliga nivåer.

Till det bästa med den här nya bostaden, sett från farfars och farmors utgångspunkt, är att det går SL-tåg mellan Älvsjö och Uppsala.

Salongskomedi som roar sin publik

Neil Simons ”Skvaller” i översättning och regi av Edward af Sillén och scenografi och kostym av Nina Fransson har nog alla utskikter till att bli en publiksuccé. Den är rolig utan att på allvar utmana vare sig den socialt väletablerade grupp den skildrar eller motsvarande publik på Uppsala Stadsteater.

Be mig inte att berätta pjäsens handling – det skulle jag inte gå i land med. (Och jag noterar att inte heller Stadsteatern gör något sådant försök i programmet.) Men de agerande är alltså värdpar och gäster på ett party (Katrin Sundberg, Ulf Eklund, Anna Carlsson, Gustav Levin, Lolo Elwin, Göran Engman, Mikaela Ramel och Aksel Morisse) plus en så småningom anländ polis (Christer Olsson). Flera av de här skådespelarna är mycket skickliga, och de missar verkligen inte att göra det maximala av de oneliners författaren, dessutom frikostigt, förser dem med, vilket resulterar i skratt och applåder i salongen. Dock haglar de här replikerna ofta så blixtsnabbt att jag, veterligen utan hörselproblem och med plats mitt i salongen, ibland har svårt att uppfatta dem.

Fast jag vill inte klaga. Även jag hade en rolig kväll.

* * *

Före föreställningen var vi i egenskap av stamgäster inbjudna till mingel med drink. Vi valde en alkoholfri som visade sig vara mycket smaklig.

På förmiddagen hade jag uppvaktat Birgitta på bröllopsdagen med en jättelik vårbukett, och vår plan var att efter teatern fira minnet av den här dagen med en bättre middag. Jag hade tänkt att vi skulle gå på relativt närbelägna Peppar, Peppar, men när jag ringde dit mitt på dan, var det fullbokat där. Så vi gjorde det enkelt för oss: gick i stället på China Garden i hörnet bredvid Stadsteatern.

Där har vi varit förut och vet att de har både japanska och kinesiska rätter, så vi öppnade med japansk Miso-soppa för att värma upp oss och fortsatte sen med var sin jätteportion ännu hetare – nu talar vi om kryddor – Szechuen-anka, ankan knaperstekt och god. Till det här drack vi en flaska alkoholfritt nyazeeländskt rödvin och förstås vatten.

Melodikrysset nummer 3 2015

På det hela taget tyckte jag att dagens melodikryss inte var våldsamt svårt: Det innehöll den där mixen av schlager, filmmusik, barnvisor och lite klassiskt som jag väntar mig av ett melodikryss.

Dock fanns det en medverkande, som jag över huvud taget aldrig har hört talas om. Ledbokstäverna antydde, att hon hette Lisa, men ingen av de Lisor jag känner till har ett efternamn på fyra bokstäver. Men sen fick man hjälp: Den här Lisan har tydligen medverkat i Idol, ett program som jag aldrig skulle komma på idén att titta på. Det och låttiteln ”Unbelievable” fick mig i alla fall att till slut via Google hitta namnet Lisa Ajax.

TV4as ”Så mycket bättre” har jag åtminstone sett lite av, dock inte den säsong då Kajsa Grytt sjöng ”It Takes a Fool To Remain Sane”, en låt man annars förknippar med Ola Salo. Fast i de här båda fallen finns det skivor i min skivsamling, och jag har också sett och hört Ola Salo på scen.

Phil Collins, som fick inleda dagens kryss med ”You Can’t Hurry Love”, var inte heller så svår att identifiera.

Så inte heller Arja Saijonmaa – åter igen med ett antal skivor i mina skivhyllor – som vi i dag fick höra i ”Vad du än trodde, så trodde du fel”.

Som gammal radiot känner jag förstås också till Johnny Bode, faktiskt inte främst genom den genre Eldeman gjorde antydningar om. Vad låten som spelades hette undgick mig dock.

Från Johnny Bode är steget långt till Ghiacchino Rossinis ”Den tjuvaktiga skatan” – men de musikaliska kliven hör ju till det bästa med Melodikrysset.

Och så fanns det i dagens kryss också en visa, som vi fick lära oss att sjunga under min folkskoletid på 1940-talet, ”Höga berg och djupa dalar”.

Barnvisor och barnfilm (byggd på en berömd serie barnböcker) vimlade det av i dagens kryss.

Alice Tegnér förekom för säkerhets skull två gånger.

Dels avslutades dagens kryss med hennes ”Sockerbagaren”, som i dag skulle ge oss ordet ugn.

Dels spelades hennes ”Majas visa”, som utspelar sig under en årstid jag längtar efter så här års: ”Det var i maj, då göken gol”.

Jag vet inte om det var det faktum, att haj rimmar på maj, som fick Anders Eldeman att i en av dagens filmfrågor efterfråga en viss djurart. Fast det som band samman det svaret till svaret på en dubbelfråga, vars andra svar var ET, var den gemensamma kompositören till båda filmmelodierna, John Williams.

Ytterligare en filmfråga illustrerades med musik ur ”Kungen och jag”, ”Hello Young Lovers”. Den här filmade musikalen skulle ge oss ordet kung.

En höjdare både som bok – eller snarare en serie böcker, skrivna av C S Lewis – och som film – också en hel serie – är berättelsen om Narnia.

Har ni inte läst/sett Narnia-serien, har ni fortfarande en härlig upplevelse framför er.

Ur en gubbjävels liv

I går, när jag var på Apoteket, fick jag klart för mig, att recepten hade gått ut för flera av de mediciner jag hade tänkt köpa – bland dem en som tar slut om ett par dar.

Så i förmiddags gick jag igenom hela lakanet med utfärdade recept och fann att ytterligare ett par gick ut efter årsskiftet.

Författade därefter ett brev till min husläkare, där jag bad om förnyade recept, gick själv över till receptionen i den relativt närbelägna Vårdcentralen och lämnade där brevet till husläkaren i receptionen.

När det var klart, gjorde jag en extra runda ner till OK-macken på Svartbäcksgatan lite längre ner mot centrum och köpte dagens Aftonbladet.

Jag var klädd i ytterrock och keps och halsduk och grova skor, men vädret var ändå sådant att jag frös som en hund. Näsan rann, och jag fick stanna och snyta mig, allt medan jag försökte hitta bästa vägen mellan iskanor och vattenpölar.

Jag klarade mig också nästan ända hem.

Inne på Idrottsgatan, strax nedanför vårt hus, tappade jag fotfästet och föll handlöst i gatan. Förutom att det gjorde ont, hade jag också på gammelmansvis svårt att ta mig upp. Som tur var kom det en ung man med barnvagn i andra riktningen och hjälpte mig upp på benen. Jag tackade förstås men fick också en förmaning om att använda broddar.

Sen linkade jag in.

Som tur var blev det inga allvarligare men, men runt vänstra knäet, under vilket jag hade fått ett litet skrubbsår, sved det länge.

Norska Orkla blir stort även inom kemisk-tekniska varor

Svenska konsumenter är knappast i allmänhet medvetna om att en mycket stor del av de svenska märkesvaror de köper i själva verket är norska. Abba, Kalles kaviar, Felix, Bob, Ekströms, Önos, Göteborgs kex, OLW snacks – och fler kända varumärken kunde nämnas – är alla ägda av norska Orkla. (Flera av de här märkesvarorna ägdes tidigare under en period av Volvo – jo, det är sant! – och några dess förinnan av svenska Statsföretag.)

Orkla har verksamhet även inom det kemisk-tekniska området (tvättmedel och liknande) men blir nu genom att förvärva ytterligare ett ursprungligen svenskt företag, Cederroth, en jätte på ett området, där det tidigare har varit verksamt genom enskilda produkter som Pierre Robèrt.

Nu fogas till det här ett helt spektrum av konsumentvaror, välkända för oss som handlar i livsmedelsaffärer och apotek: Grumme såpa och tvättmedel, Bliw flytande tvål, Stomatol tandkräm, Salvekvick plåster, Svinto tvålull, Blomstra, Samarin, Desivon, Idomin, Multiplex, Seltin, LdB, HtH – fler kunde nämnas. Grummebolagen, också tillverkare av Stomatol tandkräm, drevs en gång i världen även det av svenska Statsföretag.

Cederroths har fabriker i Sverige, Danmark, Polen och Spanien.

Norge: Arbeiderpartiet var uppe i 47,6 procent – men så kom terrorn

I den opinionsmätning som TNS Gallup har gjort för norska TV2 ligger Arbeiderpartiet på 42,8 procent, fortsatt en mycket hög nivå jämfört med resultatet i stortingsvalet 2013, 30,8 procent.

Den här mätningen gjordes mellan 5 och 9 januari, och enligt en artikel från NTB (norska TT), skedde då något mycket anmärkningsvärt med stödet för Arbeiderpartiet, en förändring som ingen riktigt har kunnat ge någon förnuftig förklaring till – partisekreteraren i Arbeiderpartiet, Raymond Johansen, slår ifrån sig och riktar i stället fokus på det höga stöd partiet ändå fick.

Men enligt vad som har sipprat ut om undersökningen såg Arbeiderpartiet i början av mätperioden ut att få sitt bästa mätresultat på 20 år, 47,6 procent, men efter terrorangreppet i Paris den 7 januari föll stödet för Arbeiderpartiet till 39,7 procent.

Ingen har kunnat ge någon rationell förklaring till det här (förutsatt alltså att det inte rör sig om något banalt mätfel). Man skulle ju kunna tänka sig, att de norska muslimernas ökade sympati för Arbeiderpartiet – tidigare tenderade de mer att stödja Sosialistisk Venstreparti – kan ha spelat en roll, men Fremskrittspartiets framgång i den här mätningen, + 0,5 procentenheter, är mycket måttlig – FrP får i den aktuella mätningen stöd av 10,6 procent, att jämföra med 16,3 procent i stortingsvalet 2013.

Dess partner i den blå-blå regeringen, Høyre, backar med hela 3 procentenheter till 20,5 procent, partiets sämsta resultat sen november 2009. Partiets resultat i valet 2013 var 26,8 procent.

De båda partier som utgör parlamentariskt underlag för den blå-blå regeringen ökar båda en aning.

Kristelig Folkeparti ökar med 0,6 procentenheter till 4,7 procent (5,6 procent i valet 2013).

Och liberala Venstre ökar med 0,9 procentenheter till 5,7 procent (5,2 procent i valet 2013).

Det tredje mittenpartiet, Senterpartiet, som har suttit i den förra regeringen tillsammans med AP och SV, ökar med hela 2,9 procentenehter och hamnar då på 7 procent, betydligt bättre än de 5,5 procent partiet fick i valet 2013.

För den tredje parten i den fallna förra rödgröna regeringen, Sosialistisk Venstreparti, går det sämre: Med ett stöd på bara 3,2 procent befinner sig partiet under fyraprocenttspärren – i valet 2011 hamnade partiet, med 4,1 procent, strax ovanför.

Miljøpartiet De Grønne, som i valet 2013 med 2,8 procent också hamnade under spärren men fick ett utjämningsmandat i Oslo och som i december var över spärrgränsen, backar nu till 3,2 procent.

Och lilla yttervänsterpartiet Rødt, som i valet fick 1,1 procent, hamnar den här gången på 1,2 procent.

Hur som helst ger även den här mätningen majoritet för en röd-grön regering: Arbeiderpartiet skulle få 78 mandat och Senterpartiet 13, vilket är sex fler än vad som skulle behövas.