Men vart tog godiset vägen?

Carin Wirsén (text) och Stina Wirsén (bild) gav 2013 på Bonnier Carlsen ut den både charmiga och listiga lilla bilderboken ”Trolleri med liten skär”, som 2016 återutgavs av En bok för alla.

Liten Skär trollar för sin kompis. Hon stoppar tre bollar i sin trollerihatt, och sen ska de försvinna. Men i stället blir de sex!

Sen ska hon göra samma trick med fyra karameller. Men nu händer något märkligt. Karamellerna blir bara två.

Kompisen blir besviken, kanske rent av arg.

Men bokens lilla läsare kan nog se, att liten Skär tuggar på något.

Barnbok för stockholmsbarn

”Simsalabims Sockholms ABC” kom ursprungligen ut på Bonnier Carlsen 1994, och jag förstår inte riktigt skälet till återutgivningen på En bok för alla 2016, men eftersom det senare förlaget tidigare har återutgett den redan 2009, måtte den ha sålt, åtminstone i Stockholm.

För det är på Magda Korotyńskas stockholmsbilder den här barnboken lever. I enskilda fall, som bilden som ska illustrera bokstaven U, är den för överlastad med disparata detaljer – uggla, ur, utter, u-båt – för att te sig sannolik, det senare särskilt som den är förlagd till Gröna Lund. Men i andra fall är de återgivna stockholmsvyerna vackra och igenkännbara, åtminstone för de barn som har fått besöka olika delar av sin stad. Textförfattaren, Rod Bengtsson, gör tappra försök att på vers beskriva det man ser på bilderna, och ibland lyckas det, men själv störs jag alltför ofta av att versrytmen haltar.

Danmark: Venstre fortsätter förhandla om en borgerlig regeringskoalition. Invandrings- och flyktingpolitiken skärps

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 20 november kom en ny mätning från Voxmeter, gjord för nyhetsbyrån Ritzau:

Socialdemokratiet 28,1 procent
Radikale Venstre 4,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,5 procent
Alternativet 6,5 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 15,9 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 7,8 procent
Nye Borgerlige 2,3 procent

Också här ligger Dansk Folkeparti lågt.

Det medialt mycket uppskrivna nya partiet Nye Borgerlige skulle, om det här vore ett valresultat, klara 2 procents-spärren till Folketinget.

Ritzau Index, en sammanvägning av olika mätningar, ger då följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 27,6 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 6,2 procent
Venstre 19,1 procent
Dansk Folkeparti 16,4 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 6,8 procent
Nye Borgerlige 2,8 procent

Det hårt trängda regeringspartiet, borgerliga Venstre, som ensamt regerar i minoritetsställning, har inlett förhandlingar med Konservative Folkeparti och Liberal Alliance om inträde i regeringen, men inte heller en sådan koalitionsregering skulle ju komma i närheten av någon majoritet i Folketinget. Möjligen skulle det däremot leda till att man i kommande förhandlingar om att skapa parlamentariskt flertal i olika frågor hamnade i ett mer låst läge.

Dansk Folkeparti har dock just fått igenom en rad skärpningar i invandrings- och flyktingpolitiken.

Norge: LO stöder fristående vänstertidningar

I Norge äger varken Arbeiderpartiet eller LO längre den förutvarande gruppen av A-presstidningar – dessa är numera ägda av en sparbanksstiftelse.

Men LO ägnar sig i stället åt ett nytt och okonventionellt tidningsstöd.

Några LO-förbund har gått in som delägare i vecko- och nättidningen Klassekampen, som man kan ana startad av en maoistisk gruppering på sjuttiotalet. Den har senare fått en ganska bred vänsterläsekrets, intresserad av politik, samhällsfrågor (även fackliga intressefrågor) och kultur och är såldes inte i något avseende riktad mot den klassiska arbetarrörelsens mål och ideal. Nu får Klassekampen ett ekonomiskt bidrag om 9 miljoner norska kronor från LO.

Samtidigt ger LO 10 miljoner norska kronor som stöd åt oslobaserade Dagsavisen, förr med namnet Arbeiderbladet. Den är i dag en hel lite koncern av dels papperstidningar (Dagsavisen plus lokalanpassade avläggare), dessutom nättidningar samt andra sidoverksamheter, ett slags experimentverkstad för en press anpassad till en ny tid med nya tekniska förutsättningar men med de ingående tidningarnas tidigare socialdemokratiska värderingar kvar. Redaktionen för Dagsavisen är förstås oerhört tacksam över att få ett tillskott i kassan och lovar att bland annat använda pengarna till att förbättra den fackliga bevakningen.

Jag tycker att ni via nätet ska ta er en titt både på Klassekampen och på Dagsavisen. Båda är högst läsvärda, och norska är inte alls svårt att förstå för svenskar. Själv besöker jag deras hemsidor varje dag.

Estland: Även IRLs minstrar presenterade

Jag har tidigare presenterat de ministerposter – fem för vartdera partiet – Keskerakond (Centerpartiet) och Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) har fått i den kommande regeringen samt vilka som föreslås på dessa poster.

Nu har också Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) offentliggjort vilka fem som får deras ministerpster:
Margus Tsahkna tar posten som försvarsminister, ny för honom.
På den post han tidigare har haft, som socialförsäkringsminster, går Kaia Iva in. Hon är IRLs enda nya minister; de övriga behåller sina hittillsvarande poster:
Marko Pomerants fortsätter som miljöminister.
Urmas Reinsalu fortsätter som justitieminster.
Och Sven Sester fortsätter som finansminister.

Liisa Oviir (s), som i den här regeringsombildningen fick lämna sin plats åt Urve Palo (s), efterträder nu Palo som riksdagsledamot.

Danmark: En trängd regering förhandlar om breddning

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 13 november kom en ny mätning från Norstat, gjord för tidningen Altinget:

Socialdemokratiet 29,1 procent
Radikale Venstre 5,2 procent
Socialistisk Folkeparti 4,4 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 5,4 procent
Venstre 20,2 procent
Dansk Folkeparti 14,3 procent
Konservative Folkeparti 2,8 procent
Liberal Alliance 5,9 procent
Nye Borgerlige 2,1 procent

Här ligger Socialdemokratiet anmärkningsvärt högt, medan Dansk Folkeparti ligger anmärkningsvärt lågt.

Det medialt mycket uppskrivna nya partiet Nye Borgerlige skulle, om det här vore ett valresultat, klara 2 procents-spärren till Folketinget.

Ritzau Index, en sammanvägning av olika mätningar, ger då följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 27,4 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 6,2 procent
Venstre 19,0 procent
Dansk Folkeparti 16,5 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 6,6 procent
Nye Borgerlige 1,9 procent

I den här sammanvägningen ingår inte Megafons mätningar för Politiken, där den senaste ger följande resultat:

Socialdemokratiet 25,4 procent
Radikale Venstre 6,5 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 9,1 procent
Venstre 16,9 procent
Dansk Folkeparti 14,3 procent
Konservative Folkeparti 3,8 procent
Liberal Alliance 6,1 procent
Nye Borgerlige 4,0 procent

Det mest anmärkningsvärda med det här mätningsresultatet är utan tvekan det mycket höga stödet för högerpopulistiska Nye Borgerlige. Det hårt trängda regeringspartiet, borgerliga Venstre, som ensamt regerar i minoritetsställning, har nu inlett förhandlingar med Konservative Folkeparti och Liberal Alliance om inträde i regeringen, men inte heller en sådan koalitionsregering skulle ju komma i närheten av någon majoritet i Folketinget. Möjligen skulle det däremot leda till att man i kommande förhandlingar om att skapa parlamentariskt flertal i olika frågor hamnade i ett mer låst läge.

Norge: Skiftande resultat i tre mätningar

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Nu föreligger inte mindre än tre olika opinionsmätningar från lika många opinionsinstitut:

Sentios opinionsmätning för Dagens Næringsliv gjordes den 8-14 november och publicerades den 18 november.

Høyre 23,5 procent (- 0,6 procentenheter)
Fremskrittspartiet 10,4 procent (- 2,9)
Venstre 3,5 procent (+ 0,5)
Kristelig Folkeparti 5,9 procent (+ 1,2)
Senterpartiet 7,0 procent (+- 0)
Arbeiderpartiet 38,4 procent (+ 2,2)
Sosialistisk Venstreparti 3,8 procent (+ 0,6)
Rødt 1,3 procent (- 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 3,4 procent (+ 0,8)

I den här mätningen ligger Arbeiderpartiet mycket högt, ökar också påtagligt, medan det båda regeringspartierna, Høyre och Fremskrittspartiet, båda minskar märkbart. De senares stöd i Stortinget, Kristelig Folkeparti och Venstre ökar båda, Venstre dock inte tillräckligt mycket för att komma över spärren. SV klarar spärren men fortfarande, trots en ökning, inte Miljøpartiet De Grønne.

InFacts mätning för kvällstidningen VG gjordes den 9-16 november och publicerades den 18 november.

Høyre 19,7 procent (- 0,2 procentenheter)
Fremskrittspartiet 12,1 procent (+ 0,6)
Venstre 4,2 procent (+ 0,6)
Kristelig Folkeparti 5,4 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 8,8 procent (+ 0,3)
Arbeiderpartiet 38,1 procent (- 0,2)
Sosialistisk Venstreparti 4,4 procent (+ 0,2)
Rødt 2,0 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent (+ 1,1)

Också i den här mätningen ligger Arbeiderpartiet mycket högt, och båda dess stöttepelare, särskilt SP, klarar sig bra, SV genom att ligga över spärren. Men det senare gör även Venstre. Även här ökar MDG men är fortfarande inte över spärren. Høyre har ett anmärkningsvärt lågt stöd, medan FrP ökar en aning, dock från en mycket låg nivå.

Ipsos MMIs mätning för Dagbladet gjordes den 14-16 november och publicerades den 19 november.

Høyre 24,8 procent (- 0,5 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,1 procent (+ 1,3)
Venstre 4,5 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 4,0 procent (- 0,7)
Senterpartiet 6,3 procent (- 0,1)
Arbeiderpartiet 35,6 procent (- 0,7)
Sosialistisk Venstreparti 3,7 procent (- 0,6)
Rødt 3,1 procent (+ 0,8)
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent (+ 0,9)

Här ligger Arbeiderpartiet lägre och SV under spärren, medan Rødt ligger anmärkningsvärt högt. Varken Høyre eller Fremskrittspartiet ligger så lågt som i de två först redovisade mätningarna, medan KrF ligger precis på spärrgränsen.

Estland: Vänster-centerkoalition bildar ny regering

Estland kommer att få den vänster-centerkoalition jag tidigare har skrivit om. De tre koalitionspartierna får fem ministerposter var.

Keskerakond (Centerpartiet) fördelar sina poster så här:

Jüri Ratas, statsminister
Kadri Simson, närings- och kommunikationsminister
Mailis Reps, utbildnings- och forskningsminister
Martin Repinski, landsbygdsminister
Mihhail Korb, regionalminister

Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) är också färdigt med sin fördelning av ministerposterna:

Jevgeni Ossinovski fortsätter som hälso- och arbetsminster
Indrek Saar fortsätter som kulturminister
Sven Mikser återvänder till posten som utrikesminister (och ersätter då Hannes Hanso)
Andres Anvelt blir inrikesminister
Urve Palo återtar posten som minister för företagande och näringsliv (och ersätter då Liisa Oviir)

Hanso går tillbaka till Riigikogu (Riksdagen), och där hoppas partiet också kunna placera Oviir.

Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) har ännu inte presenterat sina ministrar, men partiet får följande poster:
Försvarsminister
Finansminister
Socialförsäkringsminister
Miljöminister
Justitieminister

Melodikrysset nummer 46 2016

Den salva min husläkare har ordinerat mot utslagen på ryggen är kladdig och svår att smeta ut överallt, men hustrun hjälper mig. Och den verkar ha effekt.

Jag var på en ärenderunda i centrum i går och sen alldeles fysiskt slut när jag kom hem. Jag klarade att laga mat, duka och äta middag tillsammans med Birgitta, men sen somnade jag nästan genast framför TVn och vaknade först när det var dags för Skavlan.

I natt, i samband med ett toalettbesök, kände jag mig hungrig och åt en apelsin och drack också ett par glas Indian Tonic. Trots det senare hade jag bara 3,7 i blodsocker, när jag mätte i morse. Men före Melodikrysset åt jag en ordentlig frukost.

Dagens kryss tyckte jag inte var särskilt svårt.

Det enda jag hade lite problem med var frågan om vem som hördes i ”Some Other Summer”. Andra svar gav mig hela namnet Per, men det tog ändå en stunds ytterligare funderande att komma på att det här var en låt med Per Gessle och Roxette.

”Vackrare” med Anders Glenmark hade jag i och för sig inte heller hört förut, men där hjälpte mig de ledbokstäver jag fick fram till att gissa svaret redan innan ljudillustrationen hade spelats.

I övrigt fanns det väl egentligen inget som jag inte kunde.

”Hälsa dem därhemma” minns jag själv i Bertil Boos insjungning, men varifrån kom originalet egentligen? Här skulle vi svara med en land-förkortning, och möjligen chansade somliga krysslösare på UK. Men svaret ska vara DK = Danmark – Eldeman sa faktiskt att den var nordisk. Den här låten heter i original ”Hils fra mig der hjemme” och skrevs av Edith Worsing och Lundvig Brandstrup.

Andra melodikrysslösare kan ibland ha problem med i olika mening klassisk musik, men själv kände jag genast igen ”Sverige” av Wilhelm Stenhammar och Verner von Heidenstam.

Annars vimlade krysset i dag av lite äldre schlager.

Fred Winters och Waldemar Dahlquists slagdänga om Axel Öman, ”Skepp som mötas”, fick vi i dag höra instrumentalt, men den har jag ju hört hur många gånger som helst.

Och jag hör också till en generation som ofta i radion hörde Sven Arefeldt sjunga ”I en roddbåt till Kina” – i original heter den ”Slow Boat to China”. Ja, ska man ta sig fram på det sättet, får man verkligen ro!

Alma Cogan har med stor framgång sjungit in två av de låtar som förekom i dagens kryss. Dels ”The Tennesse Waltz”. Dels ”The Birds and the Bees”, vilket senare skulle leda oss fram till svarsordet svärmar.

Pat Boone minns jag från slutet av min tid i gymnasiet och i lumpen. Så fort jag fick höra ”Loveletters in the Sand” mindes jag honom.

Ingen av dagens barnanknutna frågor var heller svår.

Krysset började med en av Bamses dunderhits, ”Nalle-Maja”, som till förlaga har Nanne Grönvalls ”Håll om mig”.

Och strax därefter spelades ”Bibbidi-Bobbidi-Boo” ur Walt Disney’s ”Askungen”, som naturligtvis finns i vår filmsamling. Fast i dag fick vi höra den i insjungning av Louis Armstrong, som var mycket stor under mitt 1950-tal – bland annat lärde jag mig dansa till en av hans låtar.

Sist kvar att redovisa i dag är då ”Till min syster” av Dan Andersson, här i en ljuvlig insjungning av Sofia Karlsson, Lena Willemark och Sara Isaksson. De båda förstnämnda har jag båda hört live vid konserter, och eftersom jag en gång i världen var arbetskamrat med Sofias pappa Leif, har jag också träffat Sofia, bland annat vid en av Leifs jämna födelsedagar. Av Dan Andersson har jag allt han har publicerat, mycket också av det som har spelats in på skiva. Jag var tidigare i år en av de medverkande vid ett Dan Andersson-seminarium i Göteborg.

Estland: Opinioninstitut försöker mäta hur väljarna reagerar på regeringskrisen

Estlands regering har ju fallit, och förhandlingarna om en ny, mer center-vänsterbetonad regering är ännu inte slutförda. Likväl försöker opinionsinstituten fånga hur väljarna reagerar. En ny mätning har publicerats. Men låt oss starta med att återge resultatet i valet 2015, det som fortfarande bestämmer maktförhållandet i Riigikogu (Riksdagen):

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i viss avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,7 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna har valt att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Turu-uuringute AS har för ERR den 2-15 november genomfört en partisympatimätning, som fångar in den förra regeringens fall och delar av förhandlingarna om ny regering, bestående av Centern, Socialdemokraterna och IRL men förstås inte utgången av förhandlingarna och en ny regerings program och ministeruppsättning:

Keskerakond (Centerpartiet) är nu störst, ökar med 3 procentenheter till 29 procent.
Reformierakond (Reformpartiet) ligger tvåa, minskar med 4 procentenheter till 21 procent.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) ökar visserligen med 1 procentenhet men stöds då ändå bara av 13 procent.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) ökar med två procentenheter och hamnar då, med 12 procent, bara snäppet efter Socialdemokraterna.
Vabaerakond (Fria partiet) ligger still på förra månadens resultat, 9 procent.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) ökar med 2 procentenheter till 9 procent.

Det här ger ett sammanlagt stöd om 51 procent till de tre partier, som nu förhandlar om att tillsammans bilda regering. Övriga partier i Riksdagen stöds av sammanlagt 42 procent.