Estland: Nu slår anklagelserna mot Savisaar också mot Centerpartiet

Jag har tidigare redogjort för de korruptionsanklagelser som riktas mot centerledaen Edgar Savisaar och berättat att han, medan anklagelserna mot honom utreds, också har stängts av från uppdraget som borgmästare i Tallinn.

I den partisympatiundersökning som har utförts av TNS Emor för nyhetsbyrån BNS har Keskerakonds (Centerpartiets) stöd till synes påverkats förvånansvärt lite: Stödet för Centern har fallit från 25 procent i augusti till 24 procent i september. Men det här är en månadsgenomsnittssiffra och därför något av en synvilla. Undersökningsledaren, Aivar Voog, berättar, att Centerns fall i själva verket är mycket mer drastiskt: 18-21 september var stödet för Centern fortfarande 29,2 procent, men efter den 21 september föll stödet till 21 procent. Voog tror att det framför allt är stödet bland esterna som har fallit som en sten. Men så länge Keskerakond och Savisaar har ett massivt stöd bland landets ryssar, bör stödet för Centern ligga kvar på 20-procentsnivån. I valet 2015 fick Keskerakond 27,7 procent av rösterna.

Det ledande regeringspartiet, det lätt nyliberala Reformierakond (Reformpartiet), som med 30 procent blev störst i valet, har ju sedan också rejält åkt utför i fråga om väljarpopularitet – till detta har en domstolsanklagad (nu avgången) minister och delaktighet i oegentligheter i Tallinns hamn bidragit. Men nu ökar åter uppslutningen bakom Reformpartiet: stödet för partiet var 20 procent i augusti och är nu uppe i 24 procent.

Dess omaka koalitionspartner Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokatiska partiet), som gjorde ett uselt val (15,2 procent), är nu på väg att klättra uppåt igen: SDE fick stöd av 16 procent i augusti och av 18 procent i september. Huruvida detta ökande stöd kommer från före detta centeranhängare framgår inte, men partiets avsikt med att välja den unge ryssen Jevgeni Ossinovski till ny partiledare var säkert att ta över ryska väljare från Centerpartiet.

Det tredje partiet i den estniska koalitionsregeringen, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), ett kristet, konservativt och estnationalistiskt parti, lyckas däremot inte med någon återhämtning. I valet fick IRL 13,7 procent, men stödet för partiet var i augusti 9 procent och i september 7 procent.

Under krisen för Reformierakond växte stödet för Vabaerakond (Fria partiet), borgerligt men med vissa öppningar för socialpolitiska uppgörelser med Socialdemokraterna, kraftigt jämfört med partiets resultat i valet, 8,7 procent. I takt med att Reformpartiet åter växer reduceras åter stödet för det här partiet men det är fortfarande mycket större än i valet: 17 procent både i augusti och september.

Det i valet nästan lika stora – 8,1 procent – Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa Folkpartiet) uppvisar samma formkurva som IRL: 9 procent i augusti och 7 procent i september.

Inga andra partier verkar vara på väg över femprocentsspärren. Störst bland småpartierna är Eestimaa Rohelised (Estlands Gröna) med 3 procent.

Pressgrodor

hittade via Journalisten nummer 11 2015:

”En 45-årig man fick en faktura i foten och skador i bröstryggen när han föll från en stege på sin arbetsplats på Västergatan.”

Skånska Dagbladet

* * *

Ӏt 4 personer
betala för 3”

Annons i Ljungan-Bladet

* * *

”Före detta landslagsmålvakten och allsvenska fotbollsspelaren Bengt ”Zamora” Nyholm har avlidit.
Han blev 85 år gammal.
– Han var en otroligt varm och snäll och omtänksam person, hälsar hans hustru Maud via parets dotter.
– Det är tråkigt att höra, säger IFK Norrköping-ikonen Ove Kindvall.”

EXPRESSEN.SE

Vad avgjorde utgången i norska kommunalvalet?

Ipsos MMI har gjort en undersökning av vad det var som fick norrmännen att rösta som de gjorde i lokalvalen för en tid sedan.

I en rad viktiga frågor värderade väljarna Arbeiderpartiets politiska förslag markant högre än det ledande regeringspartiets, Høyres. När det gällde att skapa fler jobb blev väljarnas värdering 40-26, i fråga om hälso- och sjukvård 38-25 och i fråga om norsk ekonomi 40-29. Siffrorna avser procentsatser.

Också matchen om invandrings- och flyktingpolitiken vanns av Arbeiderpartiet. I den frågan skilde främst Fremskrittspartiet ut sig, men uppslutningen bakom partiets restriktiva hållning sjönk under loppet av valrörelsen: Tilliten till FrP i den här frågan var 22 procent i juni, hade i juli sjunkit till 20 procent och dagen efter valet gillades Fremskrittspartiets hållning av 17 procent.

Den enda fråga där väljarna – i vart fall 35 procent av dem – tror på Miljøpartiet De Grønne är miljöpolitiken.

Positioneringar inför valet på Åland

Många här i Sverige har varit på Åland och vet att det är svenskspråkigt men har kanske ändå inte kläm på öns rätt till viss självstyrelse och dess speciella status, när det gäller svenska språket. Som bastion för svenskspråkigheten i Finland är Åland ändå litet, har drygt 28.000 invånare. Dess huvudstad, Mariehamn, har drygt 11.000 invånare.

Nästa val till lagtinget på Åland och till dess kommunala församlingar hålls i oktober, och de olika partierna är därför i färd med att lägga förlag att locka väljarna med. Tidningen Nya Åland har gjort en sammanställning av förslag lagda i stadsfullmäktige i Mariehamn.

Obunden samling vill till exempel att staden ska hyra ut Mariebad till någon privat entreprenör, och Ålands framtid vill bland annat utöka parkeringstiderna på vissa centrala gator. En liberal vill göra Mariehamn till en rökfri kommun.

Socialdemokraterna vill att Mariehamn ska ta emot fler flyktingar och har också motionerat om gratis pensionärsbad, cykelstationer och en mariehamnskarta.

Estland: Centerledaren avstängd

Den korruptionsanklagade centerledaren Edgar Savisaar har drabbats av ytterligare ett bakslag: Han har under den undersökning som pågår stängts av från sin tjänst som borgmästare i Tallinn. Beslutet är rent juridisk: Han ska inte kunna undanröja bevis eller påverka andra som är i beroendeställning. Medan undersökningen pågår får han heller ingen ekonomisk ersättning för det här uppdraget, inte heller använda den tjänstebil som hör till borgmästarämbetet.

Det är höst, också i livet

Min intellektuella förmåga och verbala skaparkraft fungerar fortfarande som de ska, men kroppen blir allt mer skröplig. Jag tar mig fortfarande till Konsum och lyckas, ibland med vilopauser, därefter släpa hem varorna jag har köpt, klarar också matlagning och disk.

Men den lilla ork jag har kvar tar snabbt slut, och den räcker till exempel inte längre till för trädgårdsarbete. I trädgården upplever jag inte bara att jag inte klarar att gå ner på knä eller att hålla balansen när jag möter ojämnheter och höjdskillnader.

Jag pratade om det här med Birgitta (som ser och förstår de problem jag har) och sa då också att jag, när vi har flyttat in till stan (Uppsala) för hösten, ska försöka bättra på min kondition genom att skaffa simkort på Fyrisbadet. Fast bastun lockar ännu mer.

Norge: De rödgröna leder över borgarna

Efter förspelet till kommunalvalet börjar nu opinionsmätningarna i Norge komma in i den vanliga lunken. MMIs mätning för Dagbladet ger följande resultat:

Arbeiderpartiet 37,9 procent (- 0,4 procentenheter), 30,8 procent i stortingsvalet 2013
Sosialistisk Venstreparti 3,8 procent (- 1,0), 4,1 procent i stortingsvalet 2013
Rødt 0,6 procent (+ 0,1), 1,1 procent i stortingsvalet 2013
Senterpartiet 6,6 procent (+ 2,4), 5,5 procent i stortingsvalet 2013
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent (+ 1,5), 2,8 procent i stortingsvalet 2013
Kristelig Folkeparti 5,7 procent (+ 1,1), 5,6 procent i stortingsvalet 2013
Venstre 4,9 procent (- 0,3), 5,2 procent i stortingsvalet 2013
Høyre 23,8 procent (- 0,2), 26,8 procent i stortingsvalet 2013
Fremskrittspartiet 11,3 procent (- 1,7), 16,3 procent i stortingsvalet 2013

Värt att lägga märke till här är att Arbeiderpartiet i riksmätningarna ligger på en mycket högre nivå än i kommunala och regionala mätningar, att Sosialistisk Venstreparti åter ligger under fyraprocentsspärren, att Senterpartiet liksom i kommunalvalet går framåt också i riksmätningarna, att Miljøpartiet De Grønne i dessa nu åter ligger under fyraprocentsspärren och att regeringspartierna Høyre och Fremskrittspartiet båda backar, det första lite, det andra märkbart.

Intressant är också att Miljøpartiet De Grønne i de förhandlingar som har följt kommunalvalet inte automatiskt stöder den rödgröna sidan. I Tønsberg och Moss har MDG efter förhandlingar valt att stödja en majoritet bestående av Høyre, Venstre, Kristelig Folkeparti och Fremskrittspartiet.

Danmark: Socialdemokratiet ohotat störst

Folketingsvalet tidigare i år (18 juni) gav följande resultat:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 4,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Inga stora opinionsförändringar har skett efter valet, men Socialdemokratiet befäster sin ställning som största parti. Regeringspartiet Venstre är klart mindre än Dansk Folkeparti.

Ritzau Index, en sammanvägning av en rad olika mätningar, ger för närvarande följande fördelning av partisympatierna:

Socialdemokratiet 26,5 procent
Radikale Venstre 4,7 procent
Socialistisk Folkeparti 4,1 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 5,0 procent
Venstre 18,8 procent
Dansk Folkeparti 21,3 procent
Konservative Folkeparti 3,1 procent
Liberal Alliance 7,5 procent

Den senaste mätningen, en från 27 september och gjord av Voxmeter för Ritzau, ger följande resultat:

Socialdemokratiet 27,0 procent
Radikale Venstre 4,9 procent
Socialistisk Folkeparti 3,8 procent
Enhedslisten 8,7 procent
Alternativet 5,4 procent
Venstre 18,1 procent
Dansk Folkeparti 21,3 procent
Konservative Folkeparti 3,2 procent
Liberal Alliance 7,4 procent

Värt att lägga märka till i den här och i andra mätningar är att yttervänsterkoalitionen Enhedslisten nu är påtagligt större än det gamla vänsteralternativet, Socialistisk Folkeparti, också att Konservative Folkeparti lever ett allt mer tynande liv, medan Libeal Alliance har vuxit i storlek.

Berlingske Barometer, också det ett genomsnitt av olika instituts undersökningar, ger för närvarande följande fördelning av partisympatierna:

Socialdemokratiet 26,4 procent
Radikale Venstre 4,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,1 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 5,0 procent
Venstre 18,8 procent
Dansk Folkeparti 21,3 procent
Konservative Folkeparti 3,1 procent
Liberal Alliance 7,5 procent

En intressant politisk nyhet är att Enhedslisten har bytt spetskandidat. Partiet, som är en koalition av olika revolutionära småpartier plus miljöaktivister har ingen partiordförande i vanlig mening men har som främsta språkrör en gemensam spetskandidat, nu senast Johanne Schmidt-Nielsen. Den som nu genom medlemsomröstning har erövrat den här positionen är Pernille Skipper, som är medlem av trotskistiska Socialistisk Arbejderparti men också har varit medlem i Venstres Ungdom.

Estland: Än har varken anklagelserna mot Edgar Savisaar eller debatten om flyktingmottagning påverkat partisympatierna

Turbulensen kring Edgar Savisaar, partiledare för det lätt vänsterpopulistiska Keskerakond (Centerpartiet), kom efter det att den senaste opinionsundersökningen, gjord av Turu-uuringute AS för ERR, Eesti Rahvusringhääling, hade genomförts, så den kan inte ha påverkat resultatet. Enligt den här undersökningen är Keskerakond fortsatt landets största parti och får 29 procent mot 27,7 procent i valet 2015. Bakom det här höga stödet ligger dels det faktum att partiet är i opposition, dels att partiet fortfarande har stöd av majoriteten av landets ryssar.

Det ledande regeringspartiet, det nyliberalt anstrukna Reformierakond (Reformpartiet), stöds av 21 procent, vilket ger partiet en andraplats – i valet blev det faktiskt störst med 30 procent, men en domstolsanklagad minister och oegentligheter i Tallinns hamn drog ett slag ned stödet för partiet till och med långt under dagens mätningsnivå.

Dess något omaka koalitionspartner Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska Partiet), råkade i valet ut för en stjärnsmäll och hamnade på 15,2 procent. Partiledaren utmanades av den unge ryssen Jevgeni Ossinovski, som vann och valdes till ny partiledare, och han har därefter bytt ut tre av partiets fyra ministrar, bland annat själv inträtt i regeringen. Än så länge har detta inte gett förmodligen önskad utdelning i opinionen. I den aktuella undersökningen stöds partiet av 15 procent.

Tredje benet i regeringen, konservativa, kristna och estnationalistiska IRL, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), som också gjorde ett uruselt val – fick 13,7 procent – är nu nere på 9 procent.

Två nya partier gjorde i och med valet entré i det estniska parlamentet, Riigikogu.

Det största av dem, Vabaerakond (Fria partiet), som har bildats bland annat av tidigare anhängare till Reformierakond och är borgerligt men med vissa sociala böjelser, fick i valet 8,7 procent. Under Reformierakonds kris växte det här partiet kraftigt men har nu sjunkit tillbaka till ett stöd om 11 procent.

Det i valet nästan jämnstora – 8,1 procent – Konservatiivne Rahvaerakond (Konservartiva folkpartiet) har däremot aldrig lyckats i sin nya situation som parlamentsparti och hamnar i den aktuella undersökningen på 6 procent. Här har det inte hjälpt att partiet är motståndare till utökade flyktingkvoter.

Norge: Stabilt nej till EU

Jag minns fortfarande kampanjen inför den norska folkomröstningen 1994 om EU-anslutning, också hur den ändade i ett bestämt nej till EU (52,2 procent mot, 47,8 procent för). Mina partivänner i Arbeiderpartiet var för EU, men en betydande minoritet, bland annat ledande krafter i AUF, ungdomsförbundet, argumenterade mot. Ändå lyckades man hålla ihop partiet, kanske för att folkomröstningsresultatet tvingade partiet att lägga anslutningsfrågan på is. Senare gick ju Arbeiderpartiet i koalition med två av de främsta EU-motståndspartierna, Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet, och det har liksom inte blivit läge för att åter börja diskutera norskt EU-medlemskap.

Och nej-majoriteten har bestått.

Enligt en färsk undersökning, utförd av Sentio för Klassekampen och Nationen, består övervikten för nej: 70,2 procent säger nej till norskt EU-medlemskap. I motsvarande undersökning för ett år sedan sa 74 procent nej. Min egen gissning om förklaringen till den här lilla minskningen – märk att nej-majoriteten fortfarande är överväldigande – är att recessionen i norsk ekonomi kan ha fått somliga att hoppas, att EU-anslutning kanske skulle vara lösningen.

Här finns också en närmast väntad skillnad i svaren från män respektive kvinnor. 21,2 procent av männen säger ja till EU mot 15,2 procent av kvinnorna. Sammantaget är ja-anhängarna 18,2 procent.

Motståndet mot EU-anslutning är starkt inte bara i vänstern utan också i den politiska mitten – Senterpartiet är redan nämnt.

Allra störst motstånd mot norsk EU-anslutning, 93,4 procent, finns bland Kristelig Folkepartis väljare, och bland Senterpartiets, i Norge ett jordbrukar- och landsbygdsparti, väljare utgör motståndarna 91,9 procent.