Sommar i P1 med Sébastien Boudet
14 juli 2012 15:34 | Mat & dryck, Media, Musik, Ur dagboken | 15 kommentarerJag kommer från – och är präglad av – en annan brödkultur än den svenska hårdbröds- och framför allt limpkulturen. I Estland var basmatbrödet surt bröd, och jag minns fortfarande hur de många estniska flyktingfamiljerna som kom hit i slutet av andra världskriget förundrade sig över att svenskarna åt sött bröd – limpa – till maten. Min mamma fortsatte förstås att baka estniskt surbröd för husbehov. Hos oss stod det alltid en degbunke av trä med rester kvar av föregående surdeg i fogarna – det var det traditionella sättet att syra nya och nya satser av surdeg. I min familj förvaltas konsten att baka estniskt surbröd vidare av vår dotter Kerstin, och tack vare henne kan jag en stor del av den här sommaren äta en skiva surbröd till morgonkaffet varje dag, givetvis kokkaffe som i min barndom.
Detta apropå dagens Sommar-program med Sébastien Boudet, född och uppvuxen i Frankrike men numera hängiven surdegsbagare på Petite France i Stockholm.
Somliga fann kanske hans surbrödspredikan apart och hans jakt på rena råvaror utan tillsatser manisk, men jag är inte en i den skaran av lyssnare. Jag greps av sympati för den här mannen och hans (bak)verk.
Hans musikaliska meny spände mellan Mozart och Ted Gärdestad men skilde sig framför allt fördelaktigt från flertalet Sommar-program genom att innehålla så mycket franskt material. Charles Aznavour fick vi höra både på franska och svenska. Fast allra mest gillade jag, att Boudet spelade en låt med Georges Brassens, ”Chanson pour l’auvergnat”.
15 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Tack som vanligt för dina smakliga rader! Surdeg, limpor, vettigt mjöl är OK, men jag börjar bli innerligen trött för alla produktplaceringarna med stort p! Är jag ensam om att vara det? Tom i går en författare/psykolog men egen terapifirma; reklam, reklam, reklam för egna företag och varumärken i P1. Jag kanske börjar bli gammal och försoffad.Och det har väl varit rätt mycket sådant tidigare också. Jag lyssnar nog gärna ändå.
Sébastian Boudet spelade ju också Zaz: ”Éblouie Par La Nuit”, Camerón, Paco Lucia: ”Como El Aqua” och Mozarts ”Requiem- Lacrimosa”. Ayo´s ”Down on my knees” är ju inte heller så dum! Fast du gick ju inte längre hur som helst på knän, Enn?;)
Verkligen blandad musik, rätt kul. Den dagen Sébastian startar firman ” Petite Bröd-online-webbbutik” har han ju kundunderlaget färdigjäst:
Comment by Tar O´Ger — 2012 07 14 16:50 #
Tack för din analys, håller med! Rent mjöl, ren natur, långsamhetens lov-jäsning osv sympatiskt.
Men jag kan ändå inte riktigt gilla det här sättet att marknadsföra produkter och varumärken i 1.5 timmar!? Nu hittar alla hans bageri, böcker osv, men SR kanske vill att det är viktigt för alla svenskar att känna till. Det börjar bli frimodigt på SR, gränserna suddas ut sakteligen?
Tyckte nog också om hans musikval, blandat; jag gillade mycket Zaz: ”Éblouie Par La Nuit”; Mozarts ”Requiem Lacrimosa” ;och Ayo med låten ”Down on my knees” trots texten, eller tack vare den och rytmen. Du brukar inte gå på dina knän längre så ohejdat Enn, vill jag minnas;)
Men du skriver desto bättre; hade jag inte redan lyssnat på ”Sommar i P1″ idag, så hade jag lyssnat på grund av din analys.
Comment by Tar O´Ger — 2012 07 14 17:18 #
Till Tar O’Ger: Nu är det ju en mycket begränsad del av de svenska radiolyssnarna som kan ta sig till hans bageri och handla, så åtminstone på den punkten är reklameffekten begränsad. Däremot kan ju fler komma att köpa hans bok om surbröd.
Fast den här effekten är också svår att undvika. Säkert är det så att till exempel skönlitterära författare som får chansen att göra ett Sommar-program i och med detta får en chans att värva nya läsare – och vad ska egentligen en surbrödsbagare tala om om inte just surbröd?
Comment by Enn Kokk — 2012 07 14 17:42 #
Jag älskar också surbröd och har tre olika kulturer i gång, så missförstå mig rätt, snälla.
Det slog mig bara i dag att företagare får gratis reklam av SR, det är inte fy skam för dem.Och vi vet ju inte om Sébastien också startar webb-butik, eller hur( typ Spotify, Gudrun Sjödén osv)Och i stor-Stockholm och Mälardalen bor det 2 miljoner människor, så han får nog utvidga sin rörelse, bageriet ligger inte i Hagfors! Och skulle det göra det, så skulle man ju kunna sälja via nätet osv. Förresten: man kan lära sig att baka kanelbullar med surdeg på Sébastiens blogg, http://www.brodpassion.se! Gott må ni tro, med vetesurdeg eller blandning av råg- och vetesurdeg!
Undrar om Kerstin har testat att baka kanelbullar så,ännu? Och allting är business nuförtiden; men du verkar vara sur på mig för gamla rutans skull, ännu!?
Comment by Tar O´Ger — 2012 07 14 19:03 #
Till Tar O’Ger: Jag är ingen långsint person, men när det gäller den där sista antydningen, förstår jag inte ens vad den handlar om.
Comment by Enn Kokk — 2012 07 14 20:08 #
Hej Enn,
Stanislaw Jerzy Lec dog 1966 (och ej 1968 som du råkar påstå). Om Lec levde ända fram till 1968 skulle hans livsgärning se något annorlunda ut. Hans kvicka litterära känselspröt ger ett tydligt bevis på det.
Vännenligen
Vladimir Oravsky
Comment by Vladimir Oravsky — 2012 07 15 11:38 #
Till Vladimir Oravsky: I min text om Lec – se under Kulturspegeln, Prosa & lyrik – står det att han dog 1966. Var har du hittat 1968?
Comment by Enn Kokk — 2012 07 15 21:33 #
Till Enn: Jag kollar ofta först hos dig, om jag vill veta någonting; nu passade jag på att läsa om Lec under Kulturspegeln, på din blogg.Du har skrivit rätt hans födelse- och dödsårtalen i början men på nästsista raden skriver du 1968.Ville vara litet hjälpsam och få litet kunskap på köpet
Comment by Tar O´Ger — 2012 07 15 22:17 #
Hej alla! Hoppas att det är ok om jag lägger mig i kommentar tråden… Det handlar ju om mig:)
För info har jag såld mitt bageri Petite France för lite mer än 1 år sedan och har inte några planer att öppna ngn webbutik!
Det är altid ngt…
Jag är bland de endaste som faktiskt inte ha någonting att sälja men ändå en hel del att berätta! Ni kan notera att jag så inte en enda ord om min bok som släpptes i år i mars och det endaste jag uppmuddrade lyssnarna att göra var att ta ett titt på min blogg, som är helt reklamfri. Varför? För att kunna ge en chans till alla att kunna få sitt röst hört!
Med pengarna från försäljningen av mitt bageri, har jag senaste året jobbat gratis och bjudit kurser i landet alla konditori/bageri skolor… Jag har inga sponsorer och inga stora bolag bakom mig förutom kärleken för min underbara yrke och min egen yrkesstolthet!
Ni förstår väl att det gör ont när man kan bli misstolkat i sitt budskap på det sättet…
Kul att ni däremot gillade min musikval
Bästa hälsningar
Sebastien Boudet
Comment by Sebastien BOUDET — 2012 07 15 23:03 #
Till Sébastien: Jag vill be om ursäkt, att jag råkade tänka på företagsreklam just när jag lyssnade på ditt program!! Jag vill tacka dig för programmet, kanelbullarna på surdeg!! och arbetet för både brödkulturen och rena mjölet i Sverige!!Dina berättelser var intressanta, jag tror att jag hörde varje ord!? Det hör inte till vanligheter, så ditt program var ovanligt bra på alla sätt!/ Tar O´Ger
Comment by Tar O´Ger — 2012 07 16 0:23 #
Till Sébastien Boudet: Jag, som är innehavare av bloggen och skrev ursprungstexten, gillade ju också din surbrödspredikan.
Kul att du hörde av dig!
Comment by Enn Kokk — 2012 07 16 11:57 #
Tack för att du tänkte om lite Tar O’Ger.
Och tack Enn Kokk för att jag fick chansen att försvara mig!
Trevlig sommar till er alla!
Sebastien Boudet
Comment by Sebastien BOUDET — 2012 07 16 13:59 #
Till Tar O’Ger: Tack, jag har rättat den andra årsangivelsen, sannolikt en banal felskrivning, nu.
Comment by Enn Kokk — 2012 07 16 14:41 #
Hej Enn,
Du skriver: ”Till Vladimir Oravsky: I min text om Lec – se under Kulturspegeln, Prosa & lyrik – står det att han dog 1966. Var har du hittat 1968?”
Jag läste innantill på http://enn.kokk.se/?page_id=466: ”När Lec dog 1968, förärades han till och med, ironiskt nog med tanke på vad jag har återgett ovan, statsbegravning med militära hedersbetygelser.”
Men jag ser att du efter min tillrättavisning ändrade din felaktiga uppgift. Att fela är mänskligt och även att mörka. Det ena kan vara förbundet med slarv, det andra med feghet och oärlighet.
Comment by Vladimir Oravsky — 2012 07 18 11:56 #
Till Vladimir Oravsky: Nej, så här var det. I början av texten stod från början att Lec dog 1966 – det var därför jag invände i mitt svar till dig. Sen påpekade en annan läsare – Tar O’Ger – att du ändå hade rätt: i slutet av min text hade jag felaktigt angett dödsåret till 1968. Som framgår av mitt svar till Tar O’Ger rättade jag därefter det felaktiga årtalet.
Comment by Enn Kokk — 2012 07 18 12:18 #