Allt i gamla FiB var inte guld

21 februari 2008 14:46 | Media, Politik | 2 kommentarer

Jag återvänder gärna, både privat och här på bloggen, till den gamla fina veckotidningen Folket i Bild. Här på bloggen har jag många gånger gett exempel på tidningens förnämliga innehåll.

Men när jag nu på Tradera lyckas få tag på nummer, ofta långt äldre än från det sena 1940-talet och 1950-talet då jag var ombud för tidningen, hittar jag också skönhetsfläckar.

Ett riktigt grovt övertramp har jag hittat i nummer 22 1935. Där finns, allra först i tidningen och med puff på omslaget, artikeln ”Tattarna – ett socialt problem”. Där skildras tattarna som en rasblandning med ett hälfteninslag av zigenare. Artikeln toppas av tidningsklipp med rubriker, där tattare förekommer i samband med slagsmål, knivskärningar, rån och dråp. Artikeltexten – av Gunnar Varg – är full av fördomar: tattarna påstås ha svårt med intellektuella slutledningar men ha ”en väl utvecklad instinkt”, de sägs vara lättretliga och ha framträdande sexualitet. Ännu värre är det illustrerande bildgalleriet ”Fem porträtt – fem olika typer ur den svenska tattarstammens led”. Här är bildtexterna:
”En intelligent tattaryngling med judiska drag.”
”Medelålders tattarkvinna vid spåbordet iklädd zigenardräkt.”
”Tattare i trettioårsåldern. Observera ärret över näsan efter knivhugg.”
”Utpräglat asocial tattartyp.”
”En sorglig typ, sinnesslö med låg intelligens och kriminella anlag.”

Man kan grubbla en del över hur det kom sig, att en radikal, samhällskritisk tidning publicerade sådan smörja. Jag har tidigare själv funderat över om inslag av det här slaget på 1930-talet kan ha haft att göra med det faktum, att Folket i Bild föddes ur Karl Kilboms Socialistiska partiet, det som senare under Nils Flygs ledning (Kilbom och många med honom hade då lämnat och återvänt till socialdemokratin) utvecklades i nazistiskt riktning. Men sanningen är nog, att den här sortens grumliga, ibland rent rasistiska föreställningar på den tiden fanns i alla samhällsklasser och i snart sagt alla partier.

För att det mer handlade om aningslöshet än om en medveten politisk hållning talar det faktum, att samma tidning tidigare under samma år, i nummer 11 1935, under debattvinjetten på sidan 2 ”Blick på världen” publicerade en skrapt kritisk artikel om vad som hände i Tyskland, ”Synpunkter i ‘judefrågan’”, skriven av Arnold Zweig. Jag citerar en nyckelmening:

”Antisemitismen förnedrar. Den förnedrar kanske också judarna; men alldeles avgjort förnedrar den de icke-judar som förfaller till den.”

Det här stämmer också med den hållning jag själv förknippade tidningen med under den period efter andra världskriget, då jag var dess ombud.

Å andra sidan fanns det under den första efterkrigstiden hos tidningen också en naivt gullande ton gent emot Spvjetunionen. Kanske är den begriplig mot bakgrund av att Sovjetunionen var ett av de länder, som mest verksamt bidrog till att krossa Nazityskland. Men naiv är lika fullt den stort uppslagna intervjun med den danske författaren och forskningsresanden Peter Freuchen i nummer 48 1944, ”Det glada Sovjet”. Framför allt skildringen av en resa i Sibirien är märklig, idel glada järnvägs- och industribyggare och kolchosbönder – inget Gulag i sikte där inte. Det senare får kanske sin förklaring i en kommentar som Freuchen fäller om en annan av sina sovjetresor: ”Ja, vi fick se allt vi ville se, men naturligtvis i sällskap med en tolk.”

Under mina aktiva FiB-år hade den här naiva sovjetpositivismen dock förbytts i en mer realistisk bild av grannen i öster.

Och jag har tidigare här på bloggen citerat, vad chefredaktören för Folket i Bild, Ivar Öhman, skrev om Sovjetunionens insatser i Ungern 1956. Om det sistnämnda, läs mer här.

2 kommentarer

  1. Till Enn: ”övertrampen” du talar om förekom nog inte bara i Kilboms socialistiska parti. Du kan finna antijudiska tirader hos t ex Arthur Engberg, socialdemokratins intellektuelle stjärna, även om partidisciplinen på 30-talet fick honom att undvika det värsta språkbruket. ”Tattare” och annat löst folk var inte införlivade i det proletära kollektivitet, även om det främst var i de s k bildade klasserna som folkföraktet och de bruna ideerna var utbredda. Men det sattes inte så sällan likhetstecken mellan ”judar” och blodsugande kapitalister i skämtteckningar i den radikala politiska agitationen på 20-talet.
    När SAP träffade den s k krisuppgörelsen med Bondeförbundet var man i Per Albins regering allvarligt oroad över att ”bruna hållningar” hade fått fäste i Bondeförbundet, den blivande samarbetspartnern. I Bondeförbundets nya program från 1933 hette det: ”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga raselement, samt motverkande av invandring till Sverige av icke önskvärda utlänningar.” En av de få politiska grupperingar som tidigt varnade för raslärornas mänskliga konsekvenser var faktiskt Clarté. Där följde man noga vad som förekom på kontinenten. Det varnades också inom Clarté för en svensk agrar-fascism à la Lappo-rörelsen i Finland.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 02 21 17:49 #

  2. Till Anders Thunberg: Nu har du nog läst det jag skrev lite för hastigt. Jag avfärdar i min text tanken, att den här dubiösa hållningen bara skulle ha funnits i Socialistiska partiet och påpekar särskilt, att den i detta parti blev utrerad först senare och är knuten till Nils Flyg, läs hans närmande till Nazityskland.

    Jag skriver själv, att ”sanningen (nog) är, att den här sortens grumliga, ibland rent rasistiska föreställningar på den tiden fanns i alla samhällsklasser och i snart sagt alla partier”. Vad jag där syftade på var just exempel av den typ du drar fram. Du kunde för övrigt också, som ett tidigt exempel på de här tendenserna, ha nämnt Bengt Lidforss.

    Att jag själv inte behandlade det här på detta bredare sätt berodde uteslutande på att jag försökte resonera om varför just Folket i Bild publicerade den här artikeln.

    Comment by Enn Kokk — 2008 02 21 18:05 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^