Melodikrysset nummer 25 2017

Det har varit en hektisk tid för mig, gamle man. Jag fyllde 80 den nittonde juni och Birgitta hade med hjälp av döttrarna ordnat trädgårdsfest för familjen och några goda vänner – mer om detta senare, när jag får tid.

I går, på midsommarafton, var det till slut bara jag och Birgitta kvar här i vårt roslagshem. De rosor och andra perenner jag fick med anledning av födelsedagen är satta i de nyrestaurerade rabatterna, och vi har varit på Coop och kompletteringshandlat – som ni förstår har vi annars mest levt på det som blev över efter kalaset.

I går var vi ner till hembygdsgården för den traditionsenliga dansen runt midsommarstången. Ja i vår ålder klarar man inte längre de kroppsrörelser som hör till sånglekarna, men vi stod innanför staketet och tittade på, först på hur stången restes, och sen hörde vi också det korta välkomsttal som hålls av någon som Hembygdsföreningen har utsett. I går hade talaren valt att häckla inte linet utan de politiska partierna. Min hustru, förr riksdagsledamot (s), statsråd och Riksdagens talman, fick också på sin tid Hembygdsföreningens uppdrag att hålla det här lilla sommartalet, och med tanke på sammanhanget och den blandade publiken var hon alltid noga med att undvika partipolitik i sitt sommartal – hennes sommartal var lovsånger till Öregrund, sommaren och det som är gemensamt för oss alla; ofta läste hon också någon dikt. I går kom, när programmet var klart, en herre fram till henne och tackade på temat ”det var bättre förr”.

Men ringdansen var som förr, och det var till och med ovanligt många som deltog – alla fick nästan inte plats i utrymmet runt stången. Fast jag tror nog att allt färre särskilt av de yngre deltagarna förstår vad de sjunger: pluraländelser och begrepp hämtade ur ett mer lantligt liv än det de flesta i dag lever har delvis gjort sångtexterna obegripliga – man kan dem i bästa fall utantill men väljer ibland ord som man förstår innebörden av. Men jag vill verkligen inte mästra dem – huvudsaken är att de släpper loss och har roligt.

På kvällen satt det gamla paret hemma och åt tillsammans en god midsommaraftonsmiddag, som så småningom kröntes med fina jordgubbar med vispgrädde. Och så avslutade vi kvällen med att se ”Ett fall för Vera” i TV. Brittiska deckare är mycket bättre än mer actionpräglade filmer.

Fram mot kvällen började det komma regn, och när jag gick ut i morse såg jag att det hade kommit ganska mycket regn, vilket jag gläder mig åt efter de många nyplanteringarna i rabatterna – vi har just fått meddelande från kommunen om slangvattningsförbud, och vid långvarig torka kan det bli besvärligt att klara allt i vår mycket stora trädgård.

I morse såg jag också att grinden ut mot gatan var öppen. Förhoppningsvis var det bara några ungdomar som hade tagit skydd mot regnet under den jätteask vi har nära grinden. Alternativt var det några som hade andra avsikter, men de bör i så fall ha avskräckts redan av de två nattända nattlamporna på innergården. Men jag kan också berätta att vi allt sedan Palme-mordet har av säkerhetspolisen insatta mycket avancerade lås, också insatta i alla fönsterhalvor (spröjsade dubbelfönster), till och med uppe på vinden och i bastun/tvättstugan samt i uthuset. Förresten skulle det vara tämligen olönsamt att ta sig in. Vi har inte särskilt mycket som en inbrottstjuv skulle vilja ha, inte ens sprit. Det enda vi har mycket av är böcker – jag fick en binge nya på 80-årsdagen – men det är romaner (OBS inte i skinnband) och deckare (till stor del i pocket).

Då är det väl hög tid att övergå till dagens egentliga ämne, Melodikrysset, som jag för min del inte tyckte var särskilt svårt.

Den enda fråga jag hade lite huvudbry med var den med ”Minnenas fönster” – först trodde jag att det var en man som sjöng, men det är ju ett begripligt misstag, när man oförmedlat hör något med Zarah Leander.

Krysset började med Lisa Ekdahl och hennes hit från 1994, ”Vem vet”. Om henne har jag tidigare berättat, att hon en gång i världen, när jag fortfarande jobbade på Socialdemokraternas partiexpedition, medverkade i en av partiets valfilmer.

Och det slutade med att Emma Stone sjöng ”Audition (The Fool Who Dreams)”. Jag har själv aldrig sett ”La La Land” (2016), men filmtiteln dök upp i huvudet redan när jag hade fått de två första L:en.

Pjotr Tjajkovskijs ”Svansjön” har jag sett på Operan, så den hade jag lätt att känna igen.

Miriam Bryants ”Raised In Rain” hade jag inte hört, men Lisa Nilsson känner jag ju till och gillar, och när jag sen googlade på henne och ”Så mycket bättre”, fann jag, att hon 2015 sjöng den där. Jag såg Lisa senast i TV när hon fick Povel Ramel-priset.

Två av dagens frågor handlade om barnkultur.

Dels fick vi höra det klassiska paret Humle och Dumle i ”Balladen om Viktor Emanuel Antonsson”.

Dels spelades ”Var bor du lilla råtta?”. Jag ser på Wikipedia att den tillskrivs olika upphovspersoner, men jag ser med detsamma att där finns fel.

Danny Saucedo har jag givetvis sett i TV och hört i radio, och för att få bekräftat att det var han la jag ut delar av den långa titeln, ”Hör vad du säger men har glömt vad du sa”, på Google och fick napp.

Doris Day, förr så populär, hör man sällan numera. Men ”Everybodu Loves a Lover” från 1958 minns jag fortfarande mycket väl.

Ane Brun har jag också hört mycket med; jag har också hört henne live i regi av norska ambassaden. Jag har hennes förstås också på skiva. Så även om jag inte hade hört ”Shape of a Heart” från 2015, kände jag igen henne.

Magnus Uggla har jag likaledes på skiva, och inte var det svårt att känna igen hans ”Jag mår illa” ens i Lennart Palms version.

Och även om den i dag spelades instrumentalt, var det ju mycket lätt att komma i håg ”Du är den ende”. Jag minns den med text av Bo Setterlind och i Lill Lindfors’ insjungning från 1992.

Nu är radion på igen, och jag övergår till årets första Sommar-program.

Pressgrodor

hittade via Journalisten nummer 8-9 2017:

”Det skulle kunna vara och bli ett värdefullt, stadsnära friluftsområde. Det är ett flera kvadratmeter stort område där det går att utöva scouting, vandring, cykling, fisketurism och paddling.”

Västerbottens-Kuriren

* * *

”Extremt mycket väder i maj”

Rubrik i Dagens Nyheter

* * *

”Bollen studsade tillbaka på bröstet på Ghoddos som sedan studsade i mål.”

Östersunds-Posten

* * *

”Attacker mot muslimer som anklagas för att äta nötkött och lågkastiga indier har skapat oro för ökad intolerans och hotad yttrandefrihet.”

Dagens Nyheter

Danmark: (S) upp igen i ny mätning

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 21 juni publicerades en mätning från Norstat, gjord för Altinget:

Socialdemokratiet 28,6 procent
Radikale Venstre 5,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 9,0 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 18,1 procent
Dansk Folkeparti 18,2 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,8 procent
Nye Borgerlige 1,9 procent

Socialdemokratiet får i den här mätningen ett anmärkningsvärt resultat – jämför nedan med genomsnittet i en rad mätningar.

Även i den här mätningen ligger Enhedslisten mycket högt.

Venstre och Dansk Folkeparti är ungefär lika< stora. Är den här mätningen korrekt, har Nye Borgerlige en chans att komma över tvåprocentsspärren. Ritzaus Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,7 procent
Radikale Venstre 5,9 procent
Socialistisk Folkeparti 4,8 procent
Enhedslisten 8,9 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 17,9 procent
Dansk Folkeparti 18,4 procent
Konservative Folkeparti 3,9 procent
Liberal Alliance 5,8 procent
Nye Borgerlige 1,5 procent

Norge: Småpartierna kan tänkas klara spärren. Senterpartiet backar och AP fortsatt på låg nivå

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Den 22 juni kom en ny opinionsmätning, gjord av Sentio för Dagens Næringslikv:

Høyre 14,2 procent (+ 0,1 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 11,6 procent (+ 0,6)
Venstre 3,6 procent (+ 0,4)
Kristelig Folkeparti 4,8 procent (+ 1,0)
Senterpartiet 11,3 procent (- 4,0)
Arbeiderpartiet 30,3 procent (- 0,6)
Sosialistisk Venstreparti 4,3 procent (+- 0)
Rødt 3,3 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,9 procent (+ 0,5)

Det mest intressanta med den här undersökningen är att SV ligger ovanför spärrgränsen och inte bara det länge spärrhotade Venstre utan också MDG och Rødt ligger nära spärren. Redan om detta vore ett valresultat, skulle Rødt och MDG få två utjämningsmandat vartdera, Rødt två i Oslo, MDG ett i vardera Akershus och Hordaland.

I övrigt är SPs stora nedgång jämfört med föregående mätning i samma serie notabel, så också Arbeiderpartiets fortsatt mycket låga siffra.

Suomi/Finland: Socialdemokraterna på väg att få en presidentkandidat

Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet) i Finland har haft svårt att få någon att ställa upp som kandidat i det kommande presidentvalet, vilket kan ha att gör med att den sittande presidenten, Sauli Niinistö, förr politiker i högerpartiet Kokoomus (Samlingspartiet) men nu partilös, kandiderar på nytt.

Men nu har en känd s-politiker, Tuula Haatainen, meddelat, att hon är beredd att ställa upp, om hennes parti nominerar henne. Haatainen är före detta social- och hälsovårdsminister men sitter nu, eftersom Socialdemokraterna befinner sig i opposition, i riksdagen.

Ísland: Regeringen får lägre stöd – ett av partierna ligger under spärren. Socialdemokraterna har börjat öka igen

Valet till Alltinget i Ísland den 29 oktober 2016 utföll så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 21 mandat, 29,0 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 11 mandat, 15,9 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 10 mandat, 14,5 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigurður Ingi Jóhannsson, 8 mandat, 11,8 procent
Viðreisin (Renässans), ett nytt borgerligt och liberalt parti, lett av Benedikt Jóhansson, 7 mandat, 10,5 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, lett av Óttarr Proppé, 4 mandat, 7,2 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, fram till och med valet lett av Oddný G Harðardóttir, nu lett av Logi Már Einarsson, 3 mandat, 5,7 procent

Efter långa förhandlingar blev det en borgerlig regering, stödd av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), Viðreisin (Renässans) och Björt framtíð (Ljus framtid). Den här regeringen har dock bara ett mandats övervikt i Alltinget.

Och i den senaste opinionsmätningen, gjord av MMR, fördelar sig partisympatierna så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) 24,9 procent (- 0,7 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) 20,6 procent (- 0,8)
Píratar (Piratpartiet) 13,7 procent (- 1,0)
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) 13,4 procent (+ 1,0)
Samfylkingin (Samlingsfronten) 11,3 procent (+ 2,0)
Viðreisin (Renässans) 5,2 procent (- 0,3)
Björt framtíð (Ljus framtid) 2,9 procent (- 0,5)

Samtliga tre borgerliga regeringspartier minskar alltså; Ljus framtid ligger under femprocentsspärren.

Likaledes borgerliga men utanför regeringen stående Framstegspartiet ökar – nivån är den högsta sen partiledarbytet.

Socialdemokraterna får sin bästa notering på ett år och är det parti som ökar mest.

Norge: EES-motståndet minskar men EU-motståndet är fortfarande mycket stort

Sentio Research har för tidningarna Klassekampen och Nationen undersökt norrmännens inställning till EES-avtalet och till EU-anslutning.

2012 sa 46 procent ja till EES-avtalet, medan 34 procent svarade nej.

Nu, fem år senare, säger 56 procent ja till EES-avtalet, 27 procent nej och 17 procent svarar ”vet inte”. EES-motståndet har alltså avtagit, medan stödet för aStortinget har påverkat opinionen, så också debatten om Brexit.

Också EU-motståndet minskar. 24 procent är nu för EU-medlemskap. Men fortfarande är 65 procent av norrmännen mot att Norge går med i EU.

1.000 personer har intervjuats per telefon.

Norge: Flera mindre partier kan råka illa ut i nästa stortingsval

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Den 20 juni kom ytterligare en opinionsmätning, den här gången gjord av Kantar TNS för TV 2:

Høyre 22,3 procent (- 1,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,7 procent (+ 2,1)
Venstre 2,8 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 4,5 procent (+ 0,8)
Senterpartiet 14,5 procent (- 0,5)
Arbeiderpartiet 32,2 procent (- 0,9)
Sosialistisk Venstreparti 3,5 procent (- 0,9)
Rødt 2,6 procent (+ 0,9)
Miljøpartiet De Grønne 2,1 procent (+- 0)

Venstres kris består, så även MDGs. SVs stöd är skakigt. Liberala Venstre kan, om det låga stödet består, åka ur Stortinget – men de här partierna kan alla få mandat i Oslo, där de lokalt är starkare.

Arbeiderpartiets siffra är ju inte imponerande, men partiet har legat lägre.

Sentio har åt Sosialistisk Venstreparti den 13-18 juni gjort en opinionsmätning som gäller partival i Oslo i nästa stortingsval (OBS! – alltså inte i ett kommunalval). I den norska huvudstaden fördelade sig partisympatierna då så här:

Høyre 29,8 procent
Fremskrittspartiet 6,7 procent
Venstre 6,9 procent
Kristelig Folkeparti 3,0 procent
Senterpartiet 4,0 procent
Arbeiderpartiet 29,0 procent
Sosialistisk Venstreparti 8,1 procent
Rødt 4,7 procent
Miljøpartiet De Grønne 6,0 procent

Här är alltså Høyre snäppet större än Arbeiderpartiet, medan Fremskrittspartiet ligger på en mycket lägre nivå än i landsgenomsnittet. Liberala Venstre är i Oslo märkbart större än i landet i stort, så även SV och MDG. Rødt kan få mandat i huvudstaden och kanske också Senterpartiet, som traditionellt är svagt i Oslo. Men Kristelig Folkeparti har inga stora supporterskaror i landets största stad.

Eesti/Estland: Centern och Reformpartiet jämnstora. Främlingsfientliga Konservativa folkpartiet på tredje plats

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 blev resultatet det här:

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i viss avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,7 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna valde att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av Reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Den trepartiregering som då bildades har sedan fallit. Socialdemokraterna och Fäderneslandet/Res Publika har i stället gått in i en regering, ledd av Centerpartiet med Jüri Ratas som statsminister. Reformpartiet har förpassats i opposition.

Kantar Emor har för tidningenPostimees och nyhetsbyrån BNS under perioden 9-6 juni genomfört en partisympatimätning, som omfattade 1.125 personer i åldrarna 18-74 år. Av dessa kunde 22,6 procent inte uppge någon partisympati:

Reformierakond (Reformpartiet) 25,4 procent (27,5 procent i förra mätningen).
Keskerakond (Centerpartiet) 25,1 procent (21,8 procent i förra mätningen).
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 16,2 procent (13,4 procent i förra mätningen).
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 14,2 procent (17,8 procent i förra mätningen).
Vabaerakond (Fria partiet) 8,5 procent.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 6,6 procent.

Det här betyder att det ledande regeringspartiet, Keskerakond, och det ledande oppositionspartiet, Reformierakond, nu är ungefär jämnstora. Sotsiaaldemokraatlik Erakond, också i regeringsställning, fortsätter att ligga under sitt resultat i förra valet och tappar stöd – en del ryska väljare tycks ha gått tillbaka från Socialdemokraterna till Centern, som ju sedan länge är estlandsryssarnas parti par preference. Tredje benet i den sittande koalitionsregeringen, IRL, är kvar på en mycket låg nivå men har även den här gången lyckts ta sig över femprocentsspärren. Det främlingsfientliga EKRE är i den här mätningen större än Socialdemokraterna. Stödet till Konservativa folkpartiet har växt främst bland män.

Svart framtid

Utbrytarna ur Perussuomaliset (Sannfinländarna) har hittills kallat sig Nytt alternativ men kommer nu att i stället kalla sig Blå framtid, Sininen Tulevaisuus.

Moderata Samlingspartiet i Sverige väntas följa efter och döpa om partiet till Svart framtid.