Grundström, Helmer: Det skriker i skogen
Jag har tidigare skrivit långt och ingående om Helmber Grundströms författarskap (se här) och om tonsatta dikter av honom på skiva (se här).
Det ledde bland annat till en uppskattande kommentar från Helmers son Lars Grundström. Denne skickade mig dessutom en reltivt ny antologi med några av Helmer Grundströms bästa noveller i urval och med introduktion av Gunnar Balgård, ”Det skriker i skogen” (Bokförlaget h:ström Text & Kultur, 2006). Jag har läst den med intresse och konstaterar, att boken innehåller ett antal av de noveller som är Grundströms mest läsvärda.
Några av novellerna i boken är välbekanta för mig från Grundströms novellsamling ”Skogarnas röda guld” (LTs förlag, 1978), som jag har recenserat: ”Till Eva Kristinas minne” och den suggestiva ”Lindormen”.
Just det suggestiva och gåtfulla är utmärkande för flera av novellerna i det här urvalet. Var var egentligen Lena i ”Lena är försvunnen”? Fanns över huvud taget den nakna kvinnan i ”Kvinnan vid Källsjön”? Kan ett hus – som i ”Suckarna” – vara besatt av sorg?
”Suckarna” trycktes första gången i tidningen Vi 1946 och den likaledes mycket läsvärda ”Vinterodyssé” i Folket i Bild 1949, berättar utvivaren Gunnar Balgård. Balgård har också hittat en bra novell, ”Träskulpturen”, i Lektyr 1952.
Helmer Grundström publicerade mycket massproducerat skräp i till exempel Lektyr, men den här novellen får mig ändå att undra om det inte bland allt det som Grundström skrev för tidningar och tidskrifter finns ännu mer material, som aldrig har publicerats i bokform men som vore värt att återpubliceras i ytterligare någon novellantologi.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^