Hasse Ekman-film med bok av Marika Stiernstedt som förlaga

Jag har i dag i TV sett om Hasse Ekmans mycket sevärda film ”Banketten” (1948). Hasse Ekman var visserligen socialdemokrat, men hans filmer var sällan politiska – fast den här är det i högsta grad. Den som är intresserad kan läsa min tidigare publicerade recension av ”Banketten” – den finns ovan under Kulturspegeln, Film.

Att den här filmen blev så utpräglat politisk (och trots Hasse Ekmans raljanta ton så hjärtskärande) har med dess litterära förlaga att göra, Marika Stiernstedts roman från 1947, ”Banketten”. Stiernstedt var en politiskt radikal författare.

Hon bodde framför allt sommartid här i Öregrund, ägde 1944-1953 ett i dag gulrappat hus på Hamngatan, bara en kort bit från själva hamnen – en skylt med upplysning om att detta var Marika Stiernstedts hus finns på fasaden.

Norge: Høyre lika stort som Arbeiderpartiet

I en ny mätning är Høyre lika stort som Arbeiderpartiet. Och de fyra partierna på den borgerliga sidan skulle få majoritet med 87 mandat mot 82 för övriga partier

Men låt oss som vanligt starta med stortingsvalet 2013. Då blev resultatet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt – men SVs opinionsstöd är högre än i valet. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon större roll i Stortinget; dock finns det mätningar där partiet närmar sig 4 procent-spärren. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu i en del mätningar lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för de flesta av dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen, under den senaste tiden till och med långt under den. I en mätning har Høyre till och med varit större än Arbeiderpartiet.

I den mätning Kantar TNS den 29 augusti-3 september har gjort för TV 2 och som publicerades den 3 september är det ledande regeringspartiet och det ledande oppositionspartiet lika stora:

Høyre 26,1 procent (+ 1,1 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,7 procent (- 0,2)
Venstre 4,3 procent (+ 0,5)
Kristelig Folkeparti 3,8 procent (- 0,3)
Senterpartiet 11,0 procent (- 0,1)
Arbeiderpartiet 26,1 procent (- 0,1)
Sosialistisk Venstreparti 4,8 procent (- 0,5)
Rødt 3,6 procent (+ 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent(+ 0,3)

Och så ska det bli intressant att se, vilka av småpartierna som faktiskt klarar fyraprocentsspärren – men de kan ändå få något enstaka mandat, om de är tillräckligt stora i ett enskilt valdistrikt.

Liberala Venstre klarar enligt den här mätningen nu spärren, men i den gör i stället inte Kristelig Folkeparti det. Rødt och MDG har båda under fyra procent men ligger enligt den här mätningen båda nära den.

MDG är i princip blockneutralt men har i en rad kommuner valt att samarbeta med de rödgröna partierna. Aftenposten har publicerat en opinionsmätning bland MDG-väljarna om deras preferenser i fråga om samarbete med andra partier, och det visar sig då, att SV är deras förstaval, följt av AP, Venstre och Rødt. Minst populärt som samarbetspartner är Fremskrittspartiet, följt av Høyre och KrF. MDG-väljarna vill också ha Jonas Gahr Støre (AP) som statsminister.

Melodikrysset nummer 35 2015

Dagens kryss klarade jag ganska lätt, i det stora hela utan att ens behöva söka hjälp på nätet.

Ted Gärdestad var en artist vars sånger också har fastnat i mitt melodiminne, så till exempel den andra i en dubbelfråga om namnen på låtarna, ”Sol, vind och vatten”. Betydligt svårare var det att komma i håg titeln på den först spelade låten. Men eftersom det bara var första bokstaven av tre som fattades borde det sökta ordet bli ”den”, och låten som spelades var alltså ”I den stora sorgens famn”.

Håkan Hellström hör också till dem jag gärna lyssnar på, vilket gör att jag känner igen hans röst, vilket var till hjälp när Anders Eldeman i dag spelade en låt från en ny hellströmskiva som jag ännu inte har lyssnat på. Låten heter ”I sprickorna kommer ljuset in”.

Jag är tillräckligt gammal för att redan när den fortfarande var relativt ny ha hört den melodi som Lennart Palm spelade, ”Då tar vi tagelskjortan på”, den som skulle ge oss det av Eldeman efterlysta materialet, tagel. Bland dem som framförde den i Caasino-revyn fanns Carl-Gustaf Lindstedt, som aldrig tvekade om att offentligt deklarera att han politiskt hörde hemma i socialdemokratin. Under min tid som chefredaktör för Aktuellt i politiken (s) hade vi för övrigt ett personligt porträtt av honom med frågor också om politiska värderingar – Carl-Gustaf lyftes fram som omslagsbild till det aktuellta numret av tidskriften.

Cornelis Vreeswijk förekom på omslaget till min tidning när han ställde upp som medlem i juryn för den valvisetävling vi anordnade – han var organiserad sosse redan när han gick på Sopis, var en tid under de rödaste åren i Sverige vänsterpartist men återkom sedan till socialdemokratin, valturnerade bland annat med min hustru. Bland det Cornelis gjorde med stor framgång var att skriva svensk text till en karibisk melodi, insjungen av bland andra The Weavers, The Kingston Trio och The Beach Boys, ”Sloop John B”, som när han och Ann-Louise Hansson sjöng in den på svenska fick heta ”Jag hade en gång en båt”, och av texten som du hittar ovan under Kulturspegeln, Sångtexter framgår också att båten hade segel och ruff och köl.

Också Tage Danielsson var under senare delen av 1960-talet socialdemokrat; inför publiceringen av hans ”En soffliggares dagbok”, en underfundig valpamflett (s) inför valet 1968, hade jag personlig kontakt med honom om lanseringen – jag var då nyanställd på socialdemokratiska partistyrelsen. När Tages ”Herkules Jonssons storverk” sändes som TVs julkalender 1969 såg jag naturligtvis också den, detta eftersom Birgittas dotter Anna följde den. I dag hörde vi signaturmelodin till den här serien, med musik av Gunnar Svensson.

Därmed har vi halkat in på barnkultur, där Eldeman i dag spelade musik ur två Disney-filmer.

Disneyversionen av ”Alice i Underlandet” har jag förstå sett – i dag fick vi som ledtråd höra Sanna Nielsen sjunga ”I den värld som är min”, hämtad från en omdubbning.

Lättast av de disneyanknutna låtarna var att identifiera den av de filmer som förekom i dagens kryss med hjälp av Loa Falkmans insjungning av ”Bella Notte”: ”Lady och Lufsen”. En bit ur den visas ju varje julafton, så den biten ser jag år efter år. Men jag har förstås sett hela filmen.

I TV har jag förresten också sett ”Macken” med Galenskaparna & After Shave – i dag spelades ”Man ska ha husvagn”.

Att ta med sig husvagn ”Genom gatorna på Söder” eller, som i Ralph McTells original, på ”Streets of London” är kanske inte så lätt, men det är annars en trevlig låt.

Amy Diamond har väl aldrig hört till mina personliga favoriter, men ”Forgive” med henne lät faktiskt riktigt hyggligt.

Östen med resten har jag hört mycket mer av och med. ”Grilla, grilla” är en ganska kul sammanfattning av det vi alla gör så länge sommaren varar.

Den fråga som då har blivit kvar sist i det här melodikrysskåseriet handlade om att identifiera en hitchcockfilm. Jag har väl sett i stort sett alla filmer, signerade Alfred Hitchcock – anser faktiskt att några av dem är riktiga mästerverk. Till dem hör dock inte hans allra sista film, ”Arvet” (”Family Pot”) från 1976. Den som är intresserad kan gå upp under Kulturspegeln, Film och där läsa den ganska utförliga recension jag har skrivit.

Norge: Arbeiderpartiet leder över Høyre, men hur mycket?

Valet i Norge den 11 september kan bli en riktig rysare.

Men vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen, under den senaste tiden i några mätningar långt under den. I en mätning har Høyre till och med varit större än Arbeiderpartiet. Att det skulle gå riktigt så illa dementeras av de senaste dagarnas opinionsmätningar, men Arbeiderpartiet ligger ändå dåligt till.

Nu föreligger två undersökningar som båda ger Arbeiderpartiet ett försprång framför Høyre men med mycket olika resultat för båda partierna.

Den undersökning Kantar TNS gjorde för TV 2 den 28-31 augusti och som publicerades den 31 augusti gav Arbeiderpartiet en knapp ledning:

Høyre 25,0 procent (+ 0,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,9 procent (- 0,5)
Venstre 3,6 procent (+ 0,2)
Kristelig Folkeparti 4,1 procent (- 0,1)
Senterpartiet 11,1 procent (+- 0)
Arbeiderpartiet 27,1 procent (+ 0,4)
Sosialistisk Venstreparti 5,3 procent (- 0,6)
Rødt 3,3 procent (+ 2,0)
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (- 0,3)

InFacts undersökning, genomförd den 31 augusti för Verdens Gang den 31 augusti, gav följande resultat:

Høyre 21,5 procent (- 0,7 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,0 procent (+ 1,0)
Venstre 3,4 procent (- 0,2)
Kristelig Folkeparti 4,1 procent (+ 0,2)
Senterpartiet 11,2 procent (- 0,8)
Arbeiderpartiet 29,0 procent (+ 1,4)
Sosialistisk Venstreparti 6,6 procent (+- 0)
Rødt 3,1 procent (- 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 4,8 procent (- 0,1)

Här är alltså Arbeiderpartiets ledning över Høyre betydligt större.

Norge: Arbeiderpartiet ser ändå ut att bli störst i valet

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen, under den senaste tiden till och med långt under den. I en mätning har Høyre till och med varit större än Arbeiderpartiet. Att det skulle gå riktigt så illa dementeras av de senaste dagarnas opinionsmätningar, men Arbeiderpartiet ligger ändå dåligt till.

Den undersökning Kantar TNS gjorde för TV 2 och som publicerades den 29 augusti gav Arbeiderpartiet en knapp ledning:

Høyre 24,2 procent (+ 0,9 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,7 procent (+ 1,9)
Venstre 3,1 procent (- 0,3)
Kristelig Folkeparti 4,9 procent (+ 0,8)
Senterpartiet 10,3 procent (- 1,4)
Arbeiderpartiet 25,6 procent (- 5,0)
Sosialistisk Venstreparti 5,2 procent (+ 0,9)
Rødt 3,8 procent (+ 2,0)
Miljøpartiet De Grønne 5,2 procent (+ 1,3)

Norstats undersökning, genomförd den 22-28 augusti för Vårt Land den 31 augusti, gav följande resultat:

Høyre 25,1 procent (+ 1,1 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,3 procent (+ 0,3)
Venstre 3,9 procent (+ 0,2)
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (+ 0,2)
Senterpartiet 10,4 procent (- 0,8)
Arbeiderpartiet 25,7 procent (- 0,8)
Sosialistisk Venstreparti 6,5 procent (+- 0)
Rødt 2,6 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent (- 0,3)

Respons Analyses undersökning, genomförd den 28-30 augusti för Aftenposten, Bergens Tidende och Adresseavisen den 31 augusti, gav följande resultat:

Høyre 23,9 procent (- 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,6 procent (+ 1,1)
Venstre 4,9 procent (+ 1,2)
Kristelig Folkeparti 5,4 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 8,6 procent (- 2,0)
Arbeiderpartiet 26,1 procent (- 1,2)
Sosialistisk Venstreparti 6,2 procent (+ 1,7)
Rødt 2,4 procent (- 0,8)
Miljøpartiet De Grønne 4,7 procent (+ 0,6)

I samtliga dessa undersökningar ligger alltså Arbeiderpartiet högre än Høyre. Det senare partiet kan ändå göra ett bra resultat, men ännu bättre går det för koalitionspartnern Fremskrittspartiet. Kristelig Folkeparti ligger i samtliga mätningar över spärren, medan liberala Venstre fortfarande har svårigheter att klara den. På vänstersidan ligger både Senterprtiet och Sosialistisk Venstreprti över sina valresultat, medan Rødt har svårt att komma upp i fyra procent. Miljøpartiet De Grønne är nu i flera mätningr – men inte i alla – över spärren.

Ísland: Socialdemokraterna tappar stöd även i Reykjavík

Den politiska opinionen i stora städer, främst huvudstäder, avviker ofta från den som kännetecknar landet i övrigt. Levnadsmönstret och sättet att försörja sig skiljer sig inte bara om man jämför med ren landsbygd, och det här gäller förstås också erfarenheter och värderingar. Det här blir också tydligt i fallet Reykjavík, och till det bidrar förstås huvudstadens andel av landets totala befolkning: av Íslands cirka 215.000 invånare bor i runda tal 123.000 i Reykjavík.

När Samfylkingin (Socialdemokraterna) i det senaste valet till Alltinget (Riksdagen) gick på en stjärnsmäll, gick det ändå relativt hyfsat för partiet i Reykjavík, men i den senaste rent lokala (med sikte på fullmäktige) opinionsmätningen i huvudstaden hade högerborgerliga Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) blivit största parti och puttat ner Socialdemokraterna på andra plats.

I en ny opinionsmätning, publicerad i Frettablaðið, fortsätter nedgången för Socialdemokraterna, som nu också i huvudstaden passeras av Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna).

I kommunvalet 2014 blev fördelningen av rösterna i den isländska huvudstaden den här:

Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, blev största parti med 31,9 procent av rösterna.
Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, blev näst störst med 25,7 procent.
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, fick 8,3 procent.
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, stöddes av 11,0 procent.
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett centristiskt och liberalt parti, samlade 10,7 procent.
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, stöddes av 6,9 procent.

Socialdemokraterna, De vänstergröna, Ljus framtid och Piratpartiet fick sammanlagt 61,7 procent av rösterna, vilket gav nio av femton mandat i fullmäktige, och de nämnda partierna bildade tillsammans ett majoritetsstyre.

I den senaste opinionsmätningen, gjord av Gallup för Viðskiptablaðið, fördelar sig partisympatierna i Reykjavík så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) 34,2 procent (+ 8,5 procentenheter jämfört med valet).
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) 17,8 procent (+ 9,5).
Samfylkingin (Samlingsfronten), alltså Socialdemokraterna, 13,7 procent (- 18,2).
Píratar (Piratpartiet) 12,4 procent (+ 6,5).

Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) får nu 2,7 procent (-8,0) och Björt framtíð (Ljus framtid) får 2,7 procent (- 12,9) och kommer då inte in i fullmäktige.

I stället ser två för det här fullmäktige nya partier ut att ta plats där:
Flokkur fólksins (Folkets parti) får 7,1 procent.
Viðreisin (Renässans) får 5,8 procent.

18 procent av de intervjuade hade inte bestämt sig för hur de skulle rösta, och 12 procent skulle rösta blankt eller avstå från att rösta.

Danmark: På stället marsch. Socialdemokratiet tillbaka på sitt valresultat

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 27 augusti publicerade Ritzau en opinionsmätning gjord av Voxmeter:

Socialdemokratiet 26,1 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 5,5 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 18,6 procent
Dansk Folkeparti 18,4 procent
Konservative Folkeparti 3,6 procent
Liberal Alliance 6,9 procent
Nye Borgerlige 1,2 procent

Den här mätningen är gjord bara en vecka efter förra mätningen i samma serie. Det enda noteringsvärda är att Socialdemokratiet nu, efter att ha legat lite högre, ligger nära sitt valresultat.

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 5,1 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 5,3 procent
Venstre 18,4 procent
Dansk Folkeparti 18,0 procent
Konservative Folkeparti 4,1 procent
Liberal Alliance 6,3 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Norge: Arbeiderpartiet på rekordlåg nivå

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen, under den senaste tiden till och med långt under den.

I den allra senaste mätningen, gjord för Norsk Rikskringkasting den 24-28 augusti av Norstat och offentliggjord den 29 augusti, är läget för Arbeiderpartiet ännu värre: Inte sedan 1924 har det gått så illa – i den här mätningen är nämligen Høyre större än Arbeiderpartiet.

Høyre 25,7 procent (+ 3,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 15,0 procent (+ 0,8)
Venstre 3,3 procent (- 0,7)
Kristelig Folkeparti 6,0 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 10,6 procent (+ 1,1)
Arbeiderpartiet 24,4 procent (- 4,6)
Sosialistisk Venstreparti 6,1 procent (+ 0,5)
Rødt 2,7 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 4,2 procent (- 0,2)

Arbeiderpartiet minskar alltså igen och ligger nu långt under sitt förra valresultat. Senterpartiet ligger högre än i senaste valet. SV ligger nu stadigvarande över spärren. Även MDG ligger över spärrgränsen. Liberala Venstre ligger sedan länge under spärren, minskar till och med i den här mätningen. Fremskrittspartiet är, efter en nedgångsperiod, åter nästan uppe på sin nivå i förra valet.

Den blå-blå regeringen har i den här mätningen ett litet övertag, men klarar dess främsta stödparti i Stortinget, liberala Venstre, inte spärren, försvinner det här övertaget. Men Røtt klarar sannolikt inte heller spärrgränsen, och MDG ligger bara aningen ovanför den. På vilken sida KrF hamnar är förmodligen avhängigt av vad partiet erbjuds i regeringsförhandlingarna.

Och som Høyres ledare statsminister Erna Solberg säger: ”Det er veldig hyggelig, men det er fortsatt valg 11 september”.

Tidningen Klassekampen har låtit Sentio göra en gallupundersökning av hur norrmännen ser på de skattesänkninar finansminister Siv Jensen (Frp) hittills har fått igenom under valperioden: 22,4 miljarder norska kronor. På frågan om de med högsta inkomst och förmögenhet har fått för stora skattelättnader svarar 57 procent ja och 26 procent nej. 17 procent svarar ”vet ej”.

Av bakgrundstexten i artikeln framgår att de 4.300 personerna med störst förmögenhet i genomsnitt har fått 264.500 kronor i årlig skattelättnad, medan de med minst förmögenhet har fått 2.700 kronor.

I de kommentarer Klassekampen har publicerat finns en från Arbeiderpartiets Marianne Marthinsen, som menar att man ju alternativt kunde ha använt de här pengarna för fler lärare, till att öka kompetensen för löntagare och till bättre hälsovård, men Høyres representant i den här enkäten skjuter in, att också Arbeiderpartiet har röstat för en stor del av de här skatteomläggningarna – envist mot har bara SV och MDG varit.

Norge: Arbeiderpartiet under sitt resultat i förra valet

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå, nu – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen.

NTB har sänt ut en artikel, vars rubrik sammanfattar partiets läge inför valet: ”90.000 velgere har forlatt Ap på en måned”. Ingressen lyder så här: ”Arbeiderpartiet har falt 3,2 procentpoeng på genomsnittet av målningene fra juli til august. 90.000 velgere har satt seg på gjerdet eller gått till andre.”

Den här nedgången fortsätter även i den allra senaste undersökiningen.

Kantar TNS har under perioden 22-28 augusti för norska TV 2 gjort en undersökning, som offentliggjordes den 28 augusti:

Høyre 24,0 procent (- 0,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,0 procent (- 0,7)
Venstre 3,7 procent (+ 0,6)
Kristelig Folkeparti 4,0 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 11,2 procent (+- 0)
Arbeiderpartiet 26,5 procent (- 0,3)
Sosialistisk Venstreparti 6,5 procent (+ 0,8)
Rødt 2,6 procent (- 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 3,9 procent (- 0,7)

Arbeiderpartiet minskar igen och ligger nu långt under sitt förra valresultat. Senterpartiet ligger högre än i senaste valet. SV ligger nu stadigvarande över spärren. Även MDG ligger nära spärrgränsen. Liberala Venstre ligger sedan länge under spärren, även om stödet nu ökar. Fremskrittspartiet är, efter en nedgångsperiod, åter nästan uppe på sin nivå i förra valet.

* * *

För två månader sedan vann Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre över Høyre-ledaren och sittande statsministern Erna Solberg med 48 procent mot 45 i den serie av mätningar MMI gör för Dagbladet om vem som är bäst på att styra landet. I motsvarande mätning i augusti byter de plats: 53 procent föredrar Solberg, medan 42 föredrar Støre.

Støre är de högutbildades favorit, medan Solberg ligger bäst till bland väljare som bara har grundskoleutbildning. Valforskaren Johannes Bergh säger att det här skiftet troligen har att göra med att Fremskrittspartiets väljare, som har en lägre utbildningsnivå, stöder Solberg, som ju leder den regering som också deras eget parti ingår i.

Suomi/Finland: Samlingspartiet störst – därefter följer tre nästan jämnstora partier

I valet 2015 till Eduskunta (Riksdagen) fördelade sig rösterna så här:

Suomen Keskusta (Centern), ett borgerligt och landsbygdsbetonat mittenparti, fick 21,1 procent.
Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), ett borgerligt högerparti, fick 18,2 procent.
Perussuomalaiset (Sannfinländarna), ett populistiskt parti, fick 17,7 procent.
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna), ett socialdemokratiskt parti, fick 16,9 procent.
Vihreä Liitto (Gröna förbundet), ett miljöparti, fick 8,5 procent.
Vasemistoliitto (Vänsterförbundet), ett vänsterparti, fick 7,1 procent.
Svenska Folkpartiet, ett borgerligt parti för den svenska minoriteten i Finland, fick 4,9 procent.
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna), ett borgerligt parti med kristna värderingar, fick 3,5 procent.

Finland har under efterkrigstiden haft breda koalitionsregeringar, ofta över blockgränsen, men det här valet ändade i en borgerlig regering med Centerns partiordförande Juha Sipilä som statsminister och bestående bara av tre partier: Centern, Samlingspartiet och det här valets raket, Sannfinländarna.

Centerledarens, till lika statsministerns kantighet har lett till att Samlingspartiet har blivit större än Centern.

Sannfinländarna, vars popularitet har rasat på grund av att partiet inte har kunnat leverera det dess väljare hoppades på, har tappat jättemycket i stöd, och när partiledaren, utrikesminister Timo Soini, meddelade att han tänkte avgå, valde partikongressen den mer högerextreme Jussi Halla-aho till ny partiledare och den nya partistyrelsen fick samma profil. Det här ledde till att Soini och övriga sannfinländska ministrar och många riksdagsledamöter beslöt sig för att lämna sitt gamla parti och först bilda en egen riksdagsgrupp, Uusi vaihtoehto (Nytt alternativ), som sen skulle ombildas till partiet Sininen tulevaisus (Blå framtid).

Socialdemokraterna, som i det senaste riksdagsvalet fick ett historiskt lågt resultat, bytte bland annat partiledare och lyckades genom profilerad oppositionsparti åter bli stort, i vissa mätningar till och med Finlands största parti.

Men i de senaste opinionsmätningarna, den allra sista, genomförd den 17 juli-18 augusti av Kantar TNS för Helsingin Sanomat, har det hänt intressanta saker.

Samlingspartiet är även i den här mätningen största parti, medan De Gröna, Socialdemokraternas och Centern tävlar om att vara Finlands i storlek andra parti. Och de numera rasiststyrda Sannfinländarna stöds av 7 procent, medan Soinis ST i den här mätningen bara får 1,7 procent. Nedan återges fördelningen av partisympatierna i den aktuella mätningen. Mycket intressant är också De Grönas plötsliga uppgång, på bortåt 80.000 nya röster. I en analys jag har läst tror man att cirka 12 procent av de tidigare SDP-väljarna och cirka 15 procent av de tidigare vänsterväljarna nu stöder De Gröna, som också tycks locka unga väljare. De Grönas väljare är i genomsnitt nästan 20 år yngre än SDPs.

Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet) 20,7 procent
Vihreä Liitto (Gröna förbundet) 17,5 procent
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna) 17,3 procent
Suomen Keskusta (Centern) 17,3 procent
Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) 8,4 procent
Perussuomalaiset (Sannfinländarna) 7,0 procent
Svenska Folkpartiet 4,5 procent
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) 3,5 procent
Sininen tulevaisus (Blå framtid) 1,7 procent

Det här betyder att de tre partierna< i regeringen, där ett av dem nu alltså är Blå framtid, tillsammans stöds av 39,7 procent. 2.600 personer har intervjuats.