Kärv finländsk budget

Den borgerliga regeringen i Finland – Suomen Keskusta (Centern) och Kokoomus (Samlingspartiet) plus Perussuomalaiset (Sannfinländarna) – har lagt en budget, som innebär åtstramningar: Trettondagen och Kristi Himmelfärdsdag blir obetald ledighet, det blir en obetald karensdag vid sjukskrivning, övertidstilläggen halveras och söndagstillägget går ner från 100 till 75 procent. Privata sektorns sociala avgifter sänks.

Finländska LO, FFC, kritiserar regeringen för att ställas inför dess ensidiga beslut i arbetsmarknadsfrågor, som man normalt borde få förhandla om.

Coop sänker priserna och Konsum försvinner

Kooperationens butiker – för närvarande med fem koncept/format, Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop och Coop Nära – döps om och blir tre: Stora Coop, storhandel, Coop, vardagshandel, och Lilla Coop, kompletteringshandel. Butikerna görs om när det gäller utseende, varugruppsplacering (kundvarv) och butikskoncept. Stora Coop, avsett för storhandel, kommer förutom ett stort sortiment av livsmedel också att sälja produkter för hemmet, familjen och barnen. Coop blir den normala, hyggligt stora livsmedelsbutiken, medan Lilla Coop har karaktären av närbutik.

Kooperationens 665 butiker runt om i landet ska på relativt kort tid omprofileras; pilotbutiker för den här omvandlingen har redan utpekats. Det jag som trogen konsumkund sen årtionden tillbaka förstås undrar är om man vid omprofileringen tar i beaktande vad det är för slags butiker konkurrerande kedjor har i just det aktuella området och den karaktär och storlek orten där butiken ligger har. Ett exempel på det senare: Lilla Öregrund med omland blir befolkningsmässigt mycket större under delar av sommarhalvåret, sommarfolket har delvis andra köpvanor än ortsborna, det mer begränsade utbudet i ortens övriga butiker gör att Konsums kunder gärna också köper sådant som strumpor, skrivarpapper, glas och porslin där. Och det vore självmord av Konsum i Öregrund att inte sälja fisk från ortens eget Stora Risten fisk och knäckebröd från Roslagsbröd i Gimo. Vad jag vill säga med det här är att framgångsrik handel främst bygger på öra för kundernas önskemål, och de följer inte något centralt utformat koncept.

Coop går för närvarande – efter en tid med stora förluster – åter med vinst och kommer nog att finansiellt klara omprofileringarna/nyinvesteringarna, som under en treårsperiod beräknas kosta drygt en miljard.

Men inte bara butiksnätet ska förnyas.

Priserna kommer att sänkas – matvarorna ska i snitt bli fem procent billigare, men på enskilda varor kan det bli sänkningar med upp till 10-15 procent. Fortsatt arbete med ”lojalitetsprogrammet” utlovas också – trogna kunder belönas särskilt.

Jag har inga förutfattade meningar om den här omprofileringen/nysatsningen, men nog kommer jag att sakna den klassiska butiksbenämningen Konsum.

Danmark: Socialdemokratiet klart störst. Venstre och Dansk Folkeparti tävlar om andraplatsen

Folketingsvalet tidigare i år gav följande resultat:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 4,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 7,5 procent

Som synes av mätningarna nedan har inget anmärkningsvärt hänt. Socialdemokratiet är fortsatt största parti. I vissa mätningar är dock Venstre, utan att ha fått tillbaka sin forna styrka, aningen större än Dansk Folkeparti.

Ritzau Index, en sammanvägning av en rad olika mätningar, ger för närvarande följande fördelning av partisympatierna:

Socialdemokratiet 26,5 procent
Radikale Venstre 4,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,0 procent
Enhedslisten 8,5 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,9 procent
Dansk Folkeparti 20,2 procent
Konservative Folkeparti 3,1 procent
Liberal Alliance 7,6 procent

Den senaste mätningen, en från 6 september och gjord av Voxmeter för Ritzau, ger följande resultat:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 4,7 procent
Socialistisk Folkeparti 3,8 procent
Enhedslisten 8,9 procent
Alternativet 4,5 procent
Venstre 20,4 procent
Dansk Folkeparti 19,9 procent
Konservative Folkeparti 2,7 procent
Liberal Alliance 7,8 procent

En undersökning, gjord av Greens för Børsen, publicerades 3 sepember:

Socialdemokratiet 25,5 procent
Radikale Venstre 5,7 procent
Socialistisk Folkeparti 4,0 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 4,9 procent
Venstre 20,8 procent
Dansk Folkeparti 19,6 procent
Konservative Folkeparti 3,1 procent
Liberal Alliance 7,1 procent

Berlingske Barometer, också det ett genomsnitt av olika instituts undersökningar, ger för närvarande följande fördelning av partisympatierna:

Socialdemokratiet 26,7 procent
Radikale Venstre 4,4 procent
Socialistisk Folkeparti 3,8 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,7 procent
Dansk Folkeparti 20,5 procent
Konservative Folkeparti 3,1 procent
Liberal Alliance 7,9 procent

Det ska bli intressant att se hur den uppflammande alleuropeiska flyktingdebatten påverkar stödet för invandrarkritiska Dansk Folkeparti.

Arbeiderpartiet tappar terräng i Oslo – men vinner ändå valet?

Oslo har länge haft borgerlig majoritet, men nu har – enligt en mätning från Sentio Research för Klassekampen – Arbeiderpartiet en chans att ta tillbaka makten, detta trots att partiet backar i den här mätningen. Förklaringen är att övriga vänsterpartier ökar kraftigt:

Arbeiderpartiet 27,2 procent (- 3,1 procentenheter), 16 mandat (- 4)
Sosialistisk Venstreparti 7,8 procent (+ 2,9), 5 mandat (+ 1)
Rødt 4,6 procent (+ 0,5), 3 mandat (+ 1)
Senterpartiet 0,5 procent (+ 0,2), 0 mandat (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 11,0 procent (+ 3,5), 7 mandat (+ 6)
Kristelig Folkeparti 2,0 procent (- 0,9), 1 mandat (+- 0)
Venstre 6,2 procent (- 0,8), 4 mandat (- 1)
Høyre 33,0 procent (- 1,9), 19 mandat (- 3)
Fremskrittspartiet 5,9 procent (- 0,9), 4 mandat (+- 0)

Arbeiderpartiets lokale ledare Raymond Johansen förklarar motvinden för partiet med att ”det er mykje svartmåling av eigendomsskatten”.

Estland: (S) byter ut tre av sina fyra ministrar

Näringsminister Urve Palos avgång i vredesmod ur den estniska regeringen som en reaktion på att styrelsen för Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska Partiet) med röstsiffrorna 35-25 beslutade stanna kvar i den nuvarande regeringskoalitionen har resulterat i en större rockad, när det gäller partiets ministerposter: tre av sammanlagt fyra socialdemokratiska ministrar byts nu ut. Kvar på sin post blir bara kulturminister Indrek Saar.

Den nye partiordföranden, Jevgeni Ossinovski, tar nu steget att också gå in i regeringen och ersätter då Rannar Vassiljev som hälso- och arbetsmarknadsminister. Ossinovski representerar i Riigikogu (Riksdagen) det mycket ryssrika nordöstra Estland.

Hannes Hanso kommer från Kuressaare på Saaremaa (Ösel) och ersätter förre partiledaren Sven Mikser på posten som försvarsminister. Hanso är för närvarande ordförande i riksdagens utrikesutskott. Han är expert på utrikes- och säkerhetspolitik och har också haft uppdrag för EU i bland annat Kina.

Den tredje nykomlingen, Liisa Oviir, bor i Tallinn. Hon ersätter Urve Palo på posten som närings- och kommunikationsminister. Oviir kandiderade för Socialdemokraterna i valet i mars 2015, dock utan att få någon plats i parlamentet; det här valet gick ju uselt för partiet. Hon är jurist och har arbetat med arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor samt i rederiet Tallink och energibolaget Eesti Energia – således har hon erfarenhet från de områden hon nu ska arbeta med.

Men väl så intressant är hennes familjebakgrund. Hennes mamma, Siiri Oviir, var länge en av de mest framstående representanterna för Keskerakond (Centerpartiet): vice ordförande i partiet samt socialminister i flera regeringar, därefter EU-parlamentariker. Men när för några år sen en grupp centerpartistiska riksdagsledamöter lämnade sitt parti och lite senare slöt samarbetsavtal med Socialdemokraterna, lämnade även Oviir, då alltså EU-parlamentariker, sitt parti.

En av de estniska Socialdemokraternas målsättningar är att bestående ta över väljare från det i vissa frågor lätt vänsterpopulistiska Keskerakond, Centerpartiet. En mycket stor andel av dessa är ryssar, och det är lätt att förstå att en av målsättningarna med valet av ryssen Jevgeni Ossinovski till ny partiledare är att ta över en större andel av de ryska väljarna. Men det finns förstås också allt sedan frigörelsetiden, då Centerpartiets ledare Edgar Savisaar var folkfrontsledare, också mitten- och lätt vänsterorienterade ester som ser Keskerakond som sitt parti – det här gäller inte minst i Tallinn. För det här skiktet av ester som brukar rösta på Centerpartiet har säkert namnet Oviir större lyskraft än namnet Mikser, detta trots att också Sven Mikser en gång i världen tillhörde Centerpartiet.

Vassiljev, som inte har någon riksdagsplats, är förstås besviken över att ha blivit utbytt. Mikser beklagar också att han måste avgå men håller annars masken ganska väl.

Norge: Fremskrittspartiet tappar stöd

Opinion har för ANB, Avisenes nyhetsbyrå, gjort en opinionsmätning, vars mest påfallande resultat är att Fremskrittspartiet, trots eller på grund av att partiet har satt sig på tvären i fråga om den föreslagna extramottagningen av syriska flyktingar, går tillbaka med 2,6 procentenheter och då hamnar på bara 9,6 procent. Även Høyre backar.

Arbeiderpartiet 41,1 procent (+ 2,5 procentenheter), 30,8 procent i stortingsvalet 2013
Sosialistisk Venstreparti 3,3 procent (+ 0,2), 4,1 procent i stortingsvalet 2013
Rødt 1,0 procent (- 1,0), 1,1 procent i stortingsvalet 2013
Senterpartiet 5,2 procent (- 0,8), 5,5 procent i stortingsvalet 2013
Miljøpartiet De Grønne 6,5 procent (+ 1,5), 2,8 procent i stortingsvalet 2013
Kristelig Folkeparti 5,6 procent (+ 0,8), 5,6 procent i stortingsvalet 2013
Venstre 3,8 procent (+ 0,1), 5,2 procent i stortingsvalet 2013
Høyre 22,8 procent (- 1,4), 26,8 procent i stortingsvalet 2013
Fremskrittspartiet 9,6 procent (- 2,6), 16,3 procent i stortingsvalet 2013

Arbeiderpartiets siffra är anmärkningsvärt hög i den här mätningen. Miljøpartiet De Grønne ligger också på en mycket hög nivå och verkar vara på väg att ta över den roll SV tidigare hade.

Coop byggvaror tar marknad i Norge

Jag har tidigare skrivit om den expansiva och framgångsrika norska konsumentkooperationen men då med inriktning på livsmedelshandeln – jag har bland annat berättat att norska Coop har övertagit den norska grenen av ICA.

Men medan den svenska kooperationen smalnar av i riktning mot livsmedelshandel – senast sålde man bokhandelsjätten Akademibokhandeln – upprätthåller den norska kooperationen bredden och växer även i andra sektorer än livsmedelshandel. Den norska affärstidningen Dagens Næringsliv berättar om att Coop Obs! Bygg under de senaste fem-sex åren har öppnat byggvarubutiker med en yta om 170.000 kvadratmeter. I fjol växte de här byggvaruhusen med 25 procent, och nu i sommar har de växt med ytterligare 13,5 procent. Byggmarknaden i Norge växer i snitt med fem procent per år.

Det här gör att konkurrenterna, till exempel finskägda Byggmakker har börjat svettas och nu också investerar och moderniserar. Men Coop håller på att erövra tredjeplatsen bland byggvarubutikerna. Som ett viktigt konkurrensmedel använder man sig av låga priser.

Norge: Senterpartiet flåsar Fremskrittspartiet i nacken

Tidningarna Klassekampen och Nationen har låtit Norfakta undersöka de politiska sympatierna dels inför det förestående kommunalvalet, dels i rikspolitiken. Det intressanta är att stödet för flera av partierna är märkbart olika beroende på vilken politisk nivå det rör sig om.

Inför kommunalvalet den 13 och 14 september är partisympatierna enligt den här undersökningen de här:

Arbeiderpartiet 31,7 procent (- 2,1 procentenheter jämfört med förra mätningen), 33,2 procent i fylketingsvalet 2011
Sosialistisk Venstreparti 3,6 procent (+ 0,3), 4,3 procent i fylketingsvalet 2011
Rødt 2,0 procent (+ 0,2), 1,7 procent i fylketingsvalet 2011
Senterpartiet 8,1 procent (+ 1,5), 6,3 procent i fylketingsvalet 2011
Miljøpartiet De Grønne 6,4 procent (+ 1,5), 1,3 procent i fylketingsvalet 2011
Kristelig Folkeparti 4,8 procent (- 0,2), 5,8 procent i fylketingsvalet 2011
Venstre 5,3 procent (+ 0,7), 5,7 procent i fylketingsvalet 2011
Høyre 26,0 procent (- 0,9), 27,6 procent i fylketingsvalet 2011
Fremskrittspartiet 8,9 procent (- 0,7), 11,8 procent i fylketingsvalet 2011

Här lägger vi märke till Senterpartiets och MDGs stora uppgång. Fremskrittspartiet ser ut att gå mot sitt svagaste val på 24 år.

Stortingsbarometern, gjord samtidigt, ger för flera av partierna märkbart avvikande resultat:

Arbeiderpartiet 35,6 procent (- 0,8 procentenheter), 30,8 procent i stortingsvalet 2013
Sosialistisk Venstreparti 3,1 procent (- 0,1), 4,1 procent i stortingsvalet 2013
Rødt 1,2 procent (- 0,2), 1,1 procent i stortingsvalet 2013
Senterpartiet 5,6 procent (+- 0), 5,5 procent i stortingsvalet 2013
Miljøpartiet De Grønne 5,4 procent (+ 1,5), 2,8 procent i stortingsvalet 2013
Kristelig Folkeparti 5,9 procent (+ 0,5), 5,6 procent i stortingsvalet 2013
Venstre 4,1 procent (+ 0,7), 5,2 procent i stortingsvalet 2013
Høyre 25,5 procent (- 0,6), 26,8 procent i stortingsvalet 2013
Fremskrittspartiet 12,6 procent (- 0,1), 16,3 procent i stortingsvalet 2013

I riksmätningen ligger Arbeiderpartiet påtagligt högre, så också MDG, medan Senterpartiet inte alls har samma framgång i rikspolitiken.

Norge: Inga större förändringar i senaste mätningen inför kommunalvalet

Opinionsläget har inte märkbart förändrats inför kommunalvalet i Norge: Både Høyre och Fremskrittspartiet har ökat en aning i den partibarometer Respons har gjort för Aftenposten, men det är så lite att det ligger inom felmarginalen, detta trots att FrP har gjort invandringskritiska utspel. Arbeiderpartiet ligger kvar en bit öve 30 procent. Miljøpartiet De Grønne ligger kvar över fyra procent.

När väljarna har svarat på frågan ”Om det det var kommunalval i morgon, vilket parti skulle du då rösta på?”, hade 72 procent en partipreferens enligt följande:

Arbeiderpartiet 32,2 procent (- 0,7 procentenheter)
Sosialistisk Venstreparti 3,8 procent (+ 0,3)
Rødt 2,8 procent (+ 1,0)
Senterpartiet 6,1 procent (- 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 5,4 procent (- 0,5)
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 2,9)
Venstre 6,1 procent (+ 0,4)
Høyre 25,1 procent (+ 1,6)
Fremskrittspartiet 11,4 procent (+ 1,4)

Melodikrysset nummer 36 2015

Jag är sedan unga år storkonsument av tecknade serier och har förstås också läst ”Stålmannen”, men jag har faktiskt aldrig sett den som film. Däremot har jag tidigare hört musiken ur filmen, så den kunde jag omedelbart identifiera.

Dagens andra likaledes film- och serietidningsanknutna fråga beredde mig däremot dagens enda riktiga problem, sannolikt för att jag inte uppfattade frågan. För det är klart att jag vet, att Kalle Anka bor i Ankeborg.

Och för att då också klara av den enda fråga, som i sak beredde mig problem: Artisten med namn hämtat ur den romerska mytologin kallar sig för Dido – det är också ett av hennes förnamn. Henne hörde vi i ”End of Night”.

Allt som ges på scen hinner jag av naturliga skäl inte följa. Således har jag aldrig sett ”Jekyll och Hyde” och hört Sarah Dawn Finer och Myrra Malmberg sjunga ”I hans blick”, men här var det lättare att hitta rätt svar och få det bekräftat via Google.

På gränsen till det jag intresserar mig för finns artister som har blivit kända genom Idol. Kevin Borg, i dag med ”Unstoppable”, minns jag dock från Melodifestivalen.

I Melodifestivalen 2011 medverkade Eric Gadd, och även om jag inte tyckte att hans ”Vi kommer aldrig att förlora” var någon riktig höjdare, höjde den sig ändå över en stor del av det andra.

Annat minns man från vilket sammanhang som helst. Självfallet har jag hört ”O sole mio” på italienska, men jag känner också igen melodin när Elvis Presley sjunger den på engelska, ”It’s Now Or Never”.

Ibland undrar jag, varför jag minns så många låtar från förr bättre än det som förekommer i dagens schlagerfestivaler. Självfallet har det med melodiernas sångvänliga karaktär och låtarnas innehåll att göra, också med att de mest populära låtarna fortfarande spelades i radio årtionden efter det att de hade sjungits in.

Otroligt populär blev ”Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar” från 1938, detta trots att den inte fick spelas i radio, eftersom den var gjord som reklam för grädde.

Vissa låtmakare, som Jules Sylvain, lyckades med praktiskt taget allt de hade en hand med i. En av dagens ljudillustrationer, ”Det är den stora, stora kärleken”, är ett av en oändlig radda kompositioner, signerade Sylvain, vilka blev evergreens.

Åke Grönberg var både skådespelare och sångare, folkkär i båda facken. I dag hörde vi honom dock i en mindre känd låt, ”Kanske det rent av är jag”.

Chuck Berry har jag skrivit utförligt om, detta med anledning av att jag av sonen fick en Chuck Berry-box, och jag vet sen gammalt att en av hans succéer var ”Sweet Little Sixteen”. Fast i dag gjordes den här låten av två andra legendarer, Jerry Lee Lewis och Ringo Starr.

Vi avslutar med ett par lite stillsammare låtar, även om tempot höjs i refrängen i Lasse Berghagens ”En kväll i juni”. Men första delen av den här dubbelfrågan, illustrerad med ”Nu grönskar det i dalens famn”, hade genomgående en lugnare andhämtning.

Jag noterar att Anders Eldeman så fort vi kommer in i september börjar längta tillbaka till sommaren. Jag förstår honom faktiskt. I går, när jag efter några dagar inne i Uppsala återkom till Öregrund, kändes för första gången hösten i luften.