Röda små smultron

25 april 2007 22:58 | Musik, Politik, Trädgård, Ur dagboken | 9 kommentarer

Morgonen kom med blid och livlig värma.

Jag gick en runda i trädgården, som doftade jord och spirande växtlighet. I luften ljumma droppar av ett milt regn.

Jag hade lovat Birgitta, som redan var inne i stan, att plocka en födelsedagsbukett åt Gunnel på hennes 60-årsdag. Och en fin bukett blev det: narcisser i olika gula och vita nyanser och så körsbärskvistar med stora, brun-gröna knoppar, strax färdiga att sprängas.

Efter mellanlandning med lunch i lägenheten i Uppsala tog vi bussen till centrum och gick till Uppsala C. Där väntade Birgittas faster Karin, Karin Dahl, denna stridbara gamla dam, som, som vanligt, började prata politik så fort hon fick syn på oss. Tillsammans tog vi Upptåget till Upplands Väsby.

Där hämtades vi i bil av Hans Strandin, gift med Birgittas syster Karin – vi hann också göra en sväng hem till dem för att hämta upp Karin. Hasse och senare även Karin berättade livfullt om sin resa med transsibiriska järnvägen, genom Ryssland med uppehåll både i Mongoliet och i Kina.

I Kina har också vi varit, men vi är förstås särskilt nyfikna på Mongoliet. Jo, de har, trots att de aldrig har ridit förut, ridit på mongoliska hästar, Karin även på kamel. Jag, med min speciella böjelse för verbal humor, frågar Hasse:
– Vad dricker dom, när dom vill bli på kamelen?
Jo, vodka. Och den heter förstås ”Djingis Khan”.

Utanför födelsedagsbarnets port inväntar vi ytterligare ett syskon till Birgitta och Karin, brodern Gunnar Heijbel med hustru Annica. Och så går vi i samlad tropp uppför trapporna, ringer på, öppnar och klämmer samfällt i med den sång, som är ett måste vid födelsedagsfirande i släkten Dahl:

Röda små smultron, blommor och grönt,
blommor och grönt, blommor och grönt,
läggas kring brickan sirligt och skönt
för i dag är det Gunnels födelsedag!

Gunnel står mitt och även Birgittas hjärta nära allt sedan hon som ung, under sin studietid, under en period var inhyst i det rum i vår lägenhet, som i dag är mitt arbetsrum. Vi hade mycket roligt tillsammans under den här tiden – bland annat lärde hon sig av mig att gilla Pete Seeger och av Birgitta den afrikanska musik – bland annat Miriam Makeba och highlife – hon hade släpat hem från sina resor. Jag tror nog, att den här bonddottern också radikaliserades politiskt under de här åren, blev medveten. Jag har aldrig frågat henne, men jag skulle inte bli förvånad om hon i något av sina första val röstade på socialdemokraterna. Men det är preskriberat nu; hon är sedan länge ledande folkpartipolitiker i Vallentuna. Dock socialliberal.

Hon och Birgittas yngste bror Ragnar Dahl, som hon är gift med, är folkpartister. Bror Gunnar och hans Annica är moderater. Och så är jag och Birgitta plus Hasse och Karin sossar.

Som man kan förstå av detta är födelsedagsgästerna av mycket blandad politisk kulör. Jag träffar till exempel en ung centerpartipolitiker från Vallentuna, som jag inte känner sen tidigare: lik förbannat har han hört en historia om mig från min tid som journalist på centerstämmorna, den om när Birgitta ringde till Ronneby brunn (där det årets centerstämma hölls) och bad att få tala med Enn Kokk och av växeltelefonisten, tre försök i rad, möttes av:
– Ett ögonblick så ska ni få tala med köket!

Jag träffade också Gunnar Andrén, under centerstämmornas tid journalistkollega och också god vän, numera riksdagsledamot för folkpartiet. Vi hann utbyta tankar om den pågående krisen i folkpartiet, och han ledde in mig på ett intressant spår, som varken han eller jag lär kunna bevisa. Men jag vill inte vara indiskret – gamla vänförbindelser ska man vårda.

Också många, många andra var där, bland dem Gunnels och Ragges barn Lena och Anders med respektive, Karins dotter Anna-Karin Lundström (vars blogg det finns länk till här intill) och så mina och Birgittas Kerstin och Matti.

Så visst var det i grunden ett släktkalas, ett mycket trevligt sådant – även om jag som vanligt har skrivit en massa om politik.

9 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. Släkten är minsann inte alltid värst. Särskilt inte när den kommer med blommor. Växeltelefonister till exempel är mycket värre.

    Comment by Gravallvar — 2007 04 25 23:18 #

  2. Enn, jag vill komma i kontakt med dig via mejl, vad har du för adress?
    Alternativt kan du mejla mig på den adress jag angivit i mejlfältet.
    Mvh Erik L.

    Comment by Erik Laakso — 2007 04 26 10:12 #

  3. ”Hon och Birgittas yngre bror Ragnar Dahl, som hon är gift med, är folkpartister.” Tänk på den meningen en stund!
    Uttryckt ur sitt sammanhang visserligen, men ett intressant exempel på hur besvärligt det är med personliga pronomina och syftning.

    Comment by Hans O — 2007 04 27 10:38 #

  4. Till Hans O Sjöström: Du har en poäng, även om jag inte tror, att man här kan missförstå, vem ”som” syftar på.

    Comment by Enn Kokk — 2007 04 27 10:47 #

  5. Hans O. Sjöström – ”Bäst i klassen” va? ;-)

    Comment by Bengt O. — 2007 04 27 11:31 #

  6. ”Klassens ljus” skulle det ju vara … ;-)

    Comment by Bengt O. — 2007 04 27 17:14 #

  7. Till Bengt O!
    Elakast i klassen kanske. Fast det kommer att bli värre när de reflexiva pronomina försvinner, vilket Olle Josephson tror kommer att ske inom så där tjugo år. Då blir det spännande att försöka lista ut vad meningen ”Han låg med hans fru och därefter körde han därifrån i hans bil” egentligen betyder. Tyvärr kommer jag själv bara med nöd och näppe att få vara med om detta genombrott för livets och språkets gåtfullhet men andra kan ha desto roligare.

    Comment by Hans O — 2007 04 27 20:42 #

  8. Så fantastisk å finne denne sangen ”Røda små smultron”! Jeg er norsk, min mor vokste opp i Sverige på begynnelsen av 1900-tallet. Denne sangen har vi fått som tradisjon også i vår norske familie. Men vi har sunget ett vers til: ”Sängkammardörren nu springer upp — välkommen inn til kaffe och dopp – för i dag er det — sin födelsedag”. Noen som vet opprinnelsen til denne sangen?

    Comment by Norskan — 2008 08 21 18:10 #

  9. Till norskan: Jag befinner mig just nu i vårt sommarhus i Öregrund. Kanske har jag hela texten i någon sångbok i lägenheten i Uppsala. I så fall återkommer jag.

    Comment by Enn Kokk — 2008 08 21 18:22 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^