Torg som delar av kulturstaden Uppsala och ett nytt rum för konsten stridsfrågor i kulturnämnden

29 april 2010 21:44 | Barnkultur, Film, Konst & museum, Musik, Politik, Ur dagboken | 4 kommentarer

Kulturnämnden i Uppsala, där jag sitter för (S), hade sammanträde i dag, och tidigt i morse tog jag buss 811 från Öregrund in till Uppsala.

Kulturnämnden beslutar om många saker som tillsammans gör Uppsala till en bättre stad att bo i, och jag beklagar inte att det ofta går att nå överenskommelser över blockgränserna; också den borgerliga majoriteten rymmer ledamöter, som är uppriktigt besjälade av att värna kulturfrågorna. Sålunda fastställde vi i största samförstånd stadgar för ett filmpris till Ingmar Bergmans minne och ställde oss bakom stipendieutskottets förslag till kulturstipendier – bland annat fick musikern Anders Widmark samt dockspelaren, regissören och manusförfattaren Margaretha Löfblad vardera 100.000 kronor. I det första fallet tog nämnden, som har borgerlig majoritet, de tilläggsförslag som las av Bo Östen Svensson (S), och i det andra var han huvudagerande i egenskap av ordförande i stipendieutskottet.

Men i ett annat viktigt ärende gick det inte att få enighet. I en motion från ledarna för den rödgröna oppositionen, Lena Hartwig och Jan Ask (båda S), Ilona Szatmari Waldau (V) och Nicklas Malmberg (MP) föreslogs att S:t Erikstorg och Fyristorg, som nu till stora delar fungerar som parkeringsplatser, skulle förvandlas till vistelsetorg med uteserveringsplatser, torghandel och allmänna vistelseytor. Över denna motion skulle nu kulturnämnden yttra sig.

Vi i oppositionen ville bejaka en sådan utveckling, medan den borgerliga majoriteten uppenbarligen mer såg till cityhandelns behov av parkeringsplatser, så ärendet slutade med votering. De borgerliga är ju i majoritet, så de vann, och vi la följande reservation:

”Vi delar motionärernas ståndpunkt att S:t Erikstorg och Fyristorg bör omvandlas till stadsrum. Miljöerna i Uppsalas kulturhistoriska stadskärna kan användas på betydligt mer kreativa sätt än som parkeringsplatser. Kulturnämnden bör självfallet medverka i en sådan omvandling.

Som motionärerna skriver kommer stadskärnan aldrig kunna konkurrera med externhandeln i tillgänglighet med bil. Att göra innerstadsmiljön mer attraktiv att vistas i gör Uppsala som helhet mer attraktivt för boende och besökande. Därför är att göra dessa två torg i vårt historiska centrum till vistelsetorg mer prioriterat än att använda dem som parkeringsplatser i gatuplan.

Det finns alltid argument mot förändring, men i längden har stadskärnan gynnats av insatser som gjort den mer attraktiv att vistas i. Med det synsätt nämndens majoritet företräder hade Uppsala aldrig fått en gågata!”

Dagens sammanträde i kulturnämnden behandlade också en annan fråga, som är mycket stor och viktig för Uppsala som kulturstad, nämligen frågan om var konstmuseet i framtiden ska lokaliseras.

Jag hör till dem som ända sedan det tidiga 1970-talet har drivit frågan att Uppsala behöver ett nytt och centralt lokaliserat Konstens hus – märk analogin med Musikens hus. I detta ligger, vilket jag också har skrivit om tidigare här, att Uppsala slott från publik synpunkt är en helt undermålig placering för konstmuseet.

Nu presenterades för kulturnämnden en förstudie, ”Nya rum för konsten”, beställd av kulturnämndens kansli och utförd av en utomstående konsult, Håkan Harrysson.

Harrysson är i sin förstudie helt insnöad på att konstmuseet, dock utvidgat med ytterligare lokaler, ska finnas kvar i slottet, detta Uppsalas finrum. För att förbättra tillgängligheten – den branta vägen upp till slottet avskräcker säkert många från besök – föreslår han en rulltrappa upp till slottet. Huruvida detta förslag plus annat i förslaget (som en ny entrébyggnad utanför slottet plus en del föreslagna invändiga förändringar) över huvud taget går att göra – det kan ju finnas antikvariska/kulturmiljömässiga invändningar – har han inte utrett, inte heller kostnaderna för allt detta.

Problemet med denna förstudie är att många redan har uppfattat den som ett ställningstagande för slottet, och det är lätt att göra det, eftersom slottsalternativet är det enda i vissa delar genomarbetade i förstudien och får det överlägset största utrymmet där.

Visserligen nämns andra lokaliseringsalternativ, tidigare kända från den offentliga debatten om konstmuseet, men inget av dem är här utrett ens med den grad av precision, som utmärker det alltså heller inte fullständigt utredda slottsalternativet.

Och frågan om placering av ett helt nybyggt konstmuseum i stadens centrum nämns skandalöst nog bara i förbigående.

Vid kulturnämndens sammanträde delades det ut en skrivelse från föreningen Konstens Hus Nu:

”Till kulturnämndens ledamöter

Föreningen Konstens Hus Nu har med kort varsel tagit del av Förstudie Nya Rum för konsten och vill inför Kulturnämndens sammanträde den 29 april framföra följande generella synpunkter.

Förstudien utgår inte från stadens konstliv och dess behov av lokaler. Det egentliga ärendet tycks ha varit att med hjälp av konsten lösa problemet med hur slottets lokaler i framtiden ska användas. Några alternativa lösningar på konstmuseets lokalbehov tas inte heller upp i förstudien. Det saknas även helt jämförelser med andra likvärdiga konstmuseer i Sverige.

En satsning på slottet är att, mot bättre vetande, spendera stora pengar på ett på förhand dömt projekt. Den föreslagna lösningen innebär ett cementerande av en konventionell konstsyn som vi redan lagt bakom oss. Slottet erbjuder också svårlösta tekniska och antikvariska problem.

Vad som behövs är en ny museibyggnad på en central plats i staden, med lokaler som uppfyller dagens och morgondagens behov för konsten.

Med stöd av våra synpunkter underkänner vi förstudien som beslutsunderlag och uppmanar kulturnämnden att förutsättningslöst utreda möjligheterna att bygga ett nytt konstmuseum.”

Diskussionen vid kulturnämndens sammanträde visade, att ingen ser den här förstudien som beslutsunderlaget (i bestämd form) för frågans fortsatta handläggning. Kulturnämnden kommer inte att fatta något beslut förrän både detta alternativ och övriga alternativ har studerats mycket noggrannare samt försetts med prislapp och tidsperspektiv.

För egen del kan jag säga, att om den förstudie som presenterades vid dagens sammanträde hade kunnat ses som den definitiva inkörsporten till ett beslut om att konstmuseet fortsatt ska finnas kvar på just slottet, hade jag avgått med omedelbar verkan.

4 kommentarer

  1. Biltrafiken i Uppsala (och inte bara där förresten) är en sorglig historia. Ett problem är att det är ont om infartsparkeringar och att det är onödigt dyrt att parkera på dem som finns. Outsorcade naturligtvis. Sedan är det väl litet si och så med kollektivtrafiken i stan också. Hur gör man om man vill flytta in en säng från IKEA till centrum och inte vill köra bil? Och hur kan man få handla något annat än kläder och skor i centrala Uppsala som i alla andra stadskärnor. Samma kläder och skor finns för övrigt i galleriorna utanför städerna där det är gott om billiga parkeringsplatser.
    Om Konstens hus i Uppsala har jag inga bestämda åsikter. Visserligen är det bedrövligt med utställningslokaler i en så stor stad – landets fjärde – men blir det bättre om man bygger ett stort hus? Problemet är väl snarare att Uppsala har låtit konsumismen ta död på stora delar av kulturen och kanske framför allt konsten. Och det är en gammal historia. När man lät Tempo, som det hette på den tiden, riva ett gammalt vackert hus vid Stora Torget och smälla upp sitt tårtpappersbygge där och sedan fortsatte i samma stil i decennium efter decennium, hur ska då stadens invånare kunna få något estetiskt sinne? Nu har man byggt en av de fulaste järnvägsstationer jag någonsin har sett och fått det gamla stationshuset med Bror Hjorts Näcken och alltsammans att verka fullkomligt malplacerat. Folkets Hus är stängt för vanligt folk osv, osv. Hur ska konsten kunna frodas på en sådan plats?
    Musikens hus var en bra idé men resultatet är jag skeptisk till. Jag har aldrig känt mig lockad att gå in i denna låda med sin väldiga hall där kongressdeltagare vimlar omkring och talar bad English med varandra. Inte är det musik man tänker på i första hand i den miljön.
    Nej, trots fina musiker, framstående konstnärer och berömda författare är Uppsala en kulturellt barbarisk stad och blir mer och mer så. Ska man se bra konst får man ge sig ut till Gottsunda kyrka och Bror Hjorts hus, eller ännu längre ut på landet under någon av konstrundorna.
    Så har det gått med min gamla hemstad.
    Hans O

    Comment by Hans O — 2010 04 29 22:45 #

  2. Till Hans O Sjöström: Jag tycker att du delvis har skrivit en orättvis betraktelse – men det är ju nyttigt med såna perspektiv ibland också.

    Ta Musikens hus som exempel. Huset är ju byggt som Uppsala Konsert & Kongress, och den lovvärda tanken var då att kongressdelen ekonomiskt skulle bidra till att bära husets kostnader. I själva verket har den, mer än musikdelen, varit den ekonomiskt svagare delen. Men huset är ju stort, och jag kan annars inte se några större problem med att det också pågår andra aktiviteter där än den konsert man själv har valt att gå på. Och jag vidhåller att musikutbudet samt husets arkitektur är ett fantastiskt tillskott till Kulturuppsala.

    Konstens hus är ju inte tänkt att täcka behovet av, ej heller utöka antalet utställningslokaler typ gallerier, utan det ska i första hand vara ett konstmuseum. Vad det skulle kunna inrymma har jag tidigare skrivit om. Just nu förs för övrigt en diskussion om att dessutom eventuellt samlokalisera det med Upplandsmuseet, som ekonomiskt sviktar under de hyresavgifter den private fastighetsägaren suger ut av museet, det vill säga landstinget.

    Jag skulle helst se en helt ny konstmuseibyggnad, centralt placerad i staden, gärna med djärv arkitektonisk form à la Musikens hus. Om man leker med tanken på en samlokalisering med Upplandsmuseet, kan man ju också tänka sig en kombination av gammalt och nytt, ett nytt konstmuseum i ett nytt hus, sammanbyggt med lokaler för Upplandsmuseet i en intilliggande äldre byggnad, ungefär som vi gjorde när vi (jag satt i biblioteksstyrelsen då) byggde Carl Nyréns nya stadsbibliotek där några äldre hus finns integrerade. Själv tycker jag att Stadsbiblioteket blev en kulturell oas, ännu finare i dag med sitt relativt nya café.

    Det och Bror Hjorts hus, som du med rätta gillar, är, liksom Musikens hus, kulturverksamheter att vara stolt över. Märk att Bror Hjorts hus, som formellt drivs av en stiftelse, i realiteten drivs med pengar från kommunen i form av anslag från oss i kulturnämnden.

    Comment by Enn Kokk — 2010 04 30 8:30 #

  3. Naturligtvis var det inte min avsikt att vara fullkomligt rättvis. Det hade nog blivit tråkigare då, åtminstone för mig. Nu kan jag gå med på att Stadsbiblioteket är en fin byggnad och ett bra bibliotek. Men annars är förfulning det som är Uppsalas profil.
    Dragarbrunnsgatan, Svartbäcksgatan, Vaksalagatan, i stort sett alla viktiga gator i stan har blivit shoppingcentra, galleriorna växer som svampar ur jorden, som om det skulle utgöra någon lockande stadsmiljö. Kungsgatan håller på att bli busstation utan att man stänger av biltrafiken där. Det är vantrivsel, dålig planering och fientlighet mot både kulturen och kulturarvet som sätter sin prägel på stan.Den djärva arkitektoniska formen på musikens hus kan jag inte se. Det liknar mer något slags lagerlokal eller IKEA fast i annan färg. Dessutom skär det sig alldeles fruktansvärt mot den omgivande bebyggelsen, t ex Vaksalaskolan. Jag vidhåller att all denna pretentiösa fulhet som tilåts prägla min hemstad är det främsta hotet mot kulturen. Det är ingenting som kulturnämnden kan råda över, men inte desto mindre är det ett hot mot det kollektiva estetiska sinnet. Hur kan kulturvandalerna tillåtas fara fram som de har gjort vid järnvägsstationen?

    Comment by Hans O — 2010 04 30 17:00 #

  4. Till Hans O Sjöström: Om Stadsbiblioteket är vi alltså ense men tydligen inte om Musikens hus, som jag för min del ser som en estetisk landvinning. Det finns naturligtvis andra delar av Uppsalas stadsmiljö, där jag liksom du är kritisk, men en stor del av den byggnation som sker är ju inte föremål för beslut i just kulturnämnden. Men lägg märke till att vi i kulturnämnden på vårt sätt gör insatser för att göra stadsmiljön vackrare. Platsen framför järnvägsstationen rymmer nu inte bara Bror Hjorts Näcken utan också annan konst. Och gångstråken i affärscentrum är, liksom södra delen av Östra Ågatan längs ån, också konstnärligt utsmyckade – mer sådant kommer.

    Comment by Enn Kokk — 2010 04 30 17:14 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^