Som Agneta Pleijels hår
2 april 2007 23:19 | Prosa & lyrik, Ur dagboken | 8 kommentarerDen som läste min förra bloggartikel, ”I begynnelsen av april”, kan ha fått den alldeles felaktiga uppfattningen, att jag där – i ett fall, Agneta Pleijel – ägnade mig åt namedropping.
Hon har faktiskt spelat en betydelsefull roll i mitt yngre liv – och vi talade också om det vid Arne Ruths lunch för kineserna på Forsmarks värdshus.
Som ung och ganska framgångsrik gymnasist på latinlinjen i Sundsvalls högre allmänna läroverk meddelades jag, att jag – agiterande republikan redan på den tiden – hade tilldelats ett så kallat kungastipendium. Stipendiet innebar, att jag under två veckor i början av höstterminen 1956 (jag gick då i andra ring) skulle få åka till Norge på studie- och bildningsresa: Åka till Oslo och Bergen. Besöka Troldhaugen. Gå på museer och teatrar. Smaka lite på hur det var att gå i norskt gymnasium.
Det var en fantastiskt rolig resa. Också på så sätt att jag fick en rad vänner, som gick i gymnasier på helt andra håll i Sverige. En av dem, Irina Hoffman, som kom från en Rudolf Steiner-präglad hemmiljö, fixade också, att vi tillsammans (genom hennes kontakter) fick besöka Steinerskolen i Oslo och där träffa en av tidens stora norska författare, Jens Bjørnebo, som arbetade där som lärare.
En annan av mina medresenärer, som jag också blev god vän med, var Agneta Pleijel. Vi kom sen att brevväxla under resten av gymnasietiden och en bit in på mina studentår i Uppsala. Därefter har vi mer sporadiskt upprätthållit kontakten, också träffats några gånger, bland annat vid en av min hustru talmannens vårmiddagar.
Vad vi talade om på Forsmarks värdshus?
Jo, ett av resultaten av de vänskapsband som knöts under norgeresan hösten 1956 var en stencilerad tidning, Af Skrap. I den publicerade jag bland annat novellartade krigsminnen från Finland. Och dessutom den dårdikt till Agneta Pleijel, som Agneta påminde mig om under lunchen på värdshuset.
För att läsaren ska få någon utgångspunkt för förståelsen av dikten – som annars snarare är en parodi på svensk fyrtiotalspoesi än allvarligt menad – ska man veta, att Agneta på den tiden hade ett långt, mycket blont och mycket vackert hår.
Bibelskolen, som nämns i dikten, är den kristliga boning, där de svenska gymnasisterna härbärgerades. (Jag minns fortfarande, att jag täckte jesusbilden ovanför sängen med en för ändamålet inköpt konstreproduktion.)
I stenciltidskriften introducerar jag dikten till Agneta så här:
Denna naturlyriska dikt har jag medveten om mitt sociala ansvar och med tanke på folkhushållningen riktat till jordbruksminister Sam Norup.
Och här följer själva dikten:
SOM AGNETAS HÅR
bluesen brakar genom isen
natten genomljuds av blixtljus
vargen ryker som en halvtänd cigarrett
flickans blonda testar gnistrar genom himlen
– i som här inträden låten hoppet fara
över öresund
ängen böljar grön av avund
mot de fjäderlätta dunen
korna ålar sakta genom gräset
riktar sina blåbärsklara blickar
MOT AGNETAS HÅR
SPRINGER hungrigt emot bibelskolen
ljudande igenom våra munnar
allt är stilla
bara stormen dånar
tvillingar som flyr igenom dimman
alla sju passerar ölands södra udde
allt är klart till självklart /Förlåt halvkl. sätts anm.
lågor galna lågor flammande och blå
som flammar stolt mot dunkla skyar
SOM AGNETAS HÅR
8 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
När du nämner Sundsvalls högre allmänna läroverk kommer ett minne för mig. När jag hoppade av läroverket eller rättare sagt blev tvungen, klarade inte av tyskan och fysiken, beklagade Stenlund att jag inte fullföljde studierna. Om jag minns rätt, så sa han ungefär så här appropå ”ganska framgångsrik gymnasist” : ”Jag har gett två stora A:n under min tid som lärare. Det var bröderna Kokk. Du var på väg att bli den tredje. SSU:are är duktiga på religion.”
Comment by Leo Holtter — 2007 04 02 23:54 #
Till Leo Holter: Till bilden hör att jag var ateist men att kristendomsläraren, Stenlund, respekterade detta. När jag efter studenten gjorde lumpen på I 21 i Sollefteå, bad jag att av samvetsskäl få slippa korum. Det seriösa i min ansökan intygades av två personer. Den ene var Stenlund. Den andre var Svante Foerster.
Comment by Enn Kokk — 2007 04 03 9:31 #
Såg att du skrev så vackert om Slas i samband med att du recenserade hans senaste (sista?) bok. På bloggen http://schlaug.blogspot.com/ ges idag en vacker hyllning till Stig.
Mvh,
Mika
Comment by MIka Holm — 2007 04 03 10:26 #
Till Mika Holm: Stig Claesson är verkligen en av de författare, vars samlade författarskap jag har läst genom åren, också älskat.
Comment by Enn Kokk — 2007 04 03 10:46 #
Jodå, Stenlund påpekade det också. Jag tror han han sa att ateister är ofta kunniga, för de tar reda på varför de förnekar.
Comment by Leo Holtter — 2007 04 03 23:46 #
[…] Slumpen förde oss samman: vi var båda kungastipendiater på en resa till Norge höstterminen 1956. Förvisso fördjupade stipendieresan vårt intresse för Norge och norsk kultur, men den stora behållningen av resan för flera av oss stipendiater var nog att vi träffade andra svenska ungdomar med samma slags intellektuella nyfikenhet, ibland likatänkande, ibland olikatänkande. Några av oss – bland dem Agneta och jag – fortsatte sedan i flera år att hålla ganska tät brevkontakt med varann; hon bodde på den tiden i Lund. I stenciltidskriften Afskrap, skriven av norgeresenärerna, publicerade jag dessutom dikten “Som Agnetas hår” – du kan hitta den här. Där finns också mer om norgeresan och om våra fortsatta, mer sporadiska kontakter. […]
Pingback by Enn Kokk » Agneta Pleijel: Kungens komediant — 2007 10 29 0:38 #
Hej Enn, det var kul att påminnas om Afskrap och din fina dikt om mitt hår, nu lite grånat. Har just varit på studentjubileum i lund – femtio år sen studenten – och kom via Katedralskolan på nätet att halka in i det förflutna. En läsare (i Holland) hade läst din dikt och skrev om den till mig för ett tag sen, och jag läste nu om den och fann att den var mycket utomordentlig! Tänk – va!Kram från Agneta (som nu också läst en hel del av dina tids- och litteraturkommentarer)
Comment by agneta pleijel — 2008 05 06 0:33 #
Till Agneta Pleijel: Vad roligt att du hittade hit! Till det fantastiska med bloggen hör att gamla vänner ur ens förflutna plötsligt dyker upp ur cyberrymden. Bloggen ger dem också möjlighet att höra av sig med inte nödvändigtvis alltför pretentiösa kommentarer till det jag skriver, och när jag och andra då svarar, uppstår en ny form av kommunikation.
Jag är ju gammal journalist och hittade efter pensioneringen bloggen som ett nytt forum för den ständiga viljan att skriva. Här publicerar jag nu alltså – som förr i tidningar och tidskrifter – recensioner och politiska kommentarer, ibland också bitar av aldrig i sammanhängande form publicerade memoarer – som det här om dikten om ditt hår.
Nya och gamla recensioner har jag samlat ovan under Kulturspegeln. Men det har du väl redan upptäckt, eftersom du har varit inne här och botaniserat.
Comment by Enn Kokk — 2008 05 06 8:27 #