Melodikrysset nummer 14 2010

11 april 2010 13:26 | Film, Musik, Politik, Resor, Ur dagboken | 8 kommentarer

När jag kom hem från den socialdemokratiska distriktskongressen i Enköping i går kväll, kollade jag förstås av bloggen. Sitemetern visade då – och det här var långt före midnatt – att jag hade haft ungefär 3500 besökare, vilket jag tydde till att det melodikryss jag inte hade kunnat göra hade varit ganska svårt. Nu på söndag förmiddag, då jag själv har lyssnat på det på webben och löst det, är jag beredd att hålla med.

Fast vad man upplever som svårt beror förstås på vad man har lyssnat på för musik eller sett för filmer.

För att ta det sista först, filmmelodierna i gårdagens kryss:

Jag har aldrig sett ”Bodyguard” med Whitney Houston och Kevin Kostner. Men jag hittade filmtiteln med hjälp av Whitney Houston och låttiteln ”I Will Always Love You”. Dolly Parton har jag lyssnat en hel del på, men jag mindes inte att det faktiskt var hon som skrev den här låten, som Whitney Houston gjorde sådan succé med.

Inte heller har jag sett den animerade filmen ”The Prince of Egypt”, där samma Whitney Houston tillsammans med Mariah Carey sjunger ”When You Believe”. Men när jag väl hade listat ut det här, var det ju inte så svårt att komma på att svaret på kryssfrågan skulle bli Egypten.

Betydligt lättare var det då att följa London Symphony Orchestra till USA: Vi hörde nämligen deras version av Bruce Springsteens ”Born In the USA”. Allt av och med Springsteen finns i mina skivhyllor.

Les Paul, som nu är död, är en gitarrist jag faktiskt hann höra live i New York. I dag hörde vi honom spela en låt, som spelades mycket i radio när jag var ung, bland annat med Mantovanis orkester om jag inte minns fel: ”Tico Tico”, ursprungligen en brasiliansk låt, som handlar om en sorts sparv.

Det var många resor i geografin i det här krysset. Med tanke på Nils Holgerssons färd genom Sverige på ryggen av Akka, en gås, får man väl också hänföra ”Jag är en liten gåsapåg från Skåne”, som vi minns med Edvard Persson, till den kategorin.

Och som för att fullfölja linjen resor, lät oss Anders Eldeman också höra H C Lumbyes ”Jernbanegalopp”, som mycket riktigt förekommer i det trivsamma TV-programmet ”På spåret”. Här var det underlaget för tågresorna som efterfrågades, räls.

Som en märklig resa i tiden kan man väl beskriva Charles Aznavours duettsång från 2008 med Dean Martin – som dog redan 1995! Det finns mycket man kan göra med modern ljudteknik. Man kunde ju alltså förledas tro att de här båda herrarna faktiskt hade spelat in ”Everybody Loves Somebody” tillsammans i studio.

Karl Gerhard har jag hört live medan han levde. Han brukade sjunga Jules Sylvain-melodin ”Tack ska du ha”, där han presenterade sig själv.

Vera Lynn, den engelska sånglegenden, lever tydligen fortfarande och är nu hela 93 år gammal. Det är märkligt nog, men ännu märkligare var det att få höra att hon har lyckats bibehålla sångrösten och dessutom använt den till att sjunga in ABBAs ”Thank You For the Music”.

Ja, då är det några betydligt yngre artister kvar att redovisa så här mot slutet.

Och Eric Gadds ”Do you believe me, I’m your’s, you’re mine” tålde väl att lyssnas på den också.

Visserligen hörde vi i dag ”Öppna din dörr” med Lars Roos, men ursprungligen gjordes den väl av Tommy Nilsson, en sångare som för övrigt förekommer ganska ofta i Eldemans melodikryss.

Allra sist tar vi vinnaren i årets upplaga av den svenska eurovisionsschlageruttagningen, ”This Is My Life” med Anna Bergendahl, en av dessa Idoler. Jag såg finalen där hon vann, och jag kan dess värre inte förstå varför.

* * *

På jakt efter något svar till allra senaste Melodikrysset? Prova då med att antingen gå direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se, eller med att klicka på Blog ovan. I båda fallen bläddrar du dig sen ner till aktuell lördag.