Bryan Ferry sjunger Bob Dylan
8 mars 2007 14:45 | Musik | 9 kommentarerDen före detta Roxy Music-sångaren Bryan Ferry har redan tidigare sjungit in låtar av Bob Dylan: ”A Hard Rain’s a-Gonna Fall”, ”Don´t Think Twice, It’s All Right”, ”It Ain’t Me Babe” och ”It’s All Over Now, Baby Blue”.
Nu har han gjort ett helt Dylan-album, ”Dylanesque” (Virgin Records CDV3026 0094638389125, 2007).
Jag är Dylan-fan allt sen 1960-talet. Ferry har jag inget personligt förhållande till, har knappt lyssnat på honom. Men jag är naturligtvis nyfiken på vad han har lyckats göra av Dylans låtar.
Min bedömning är att Ferry med ”Dylanesque” har lyckats göra en CD med hyggligt jämn kvalitet, dock så att låtarna görs alltför lika: Ferrys sång är snyggare än Dylans, som ju är som den är, men hans röst är lite väl polerad; det blir, som i de avslutande ”Gates of Eden” och ”All Along the Watchover”, väl mycket skönsång. Låtarna görs i flera fall snabbare än Dylan gör dem i original. Trots Ferrys försök att knyta an till Dylan (munspelet i ”Just Like Tom Thumb’s Blues” och i ”Knockin´On Heaven’s Door”) helt enkelt för mycket skönsång, ibland, som i ”Positively 4th Street”, något på gränsen till soft music.
Till det jag personligen gillar bäst på den här CDn hör ”If Not For You”, som har rockigt komp, nästan dansrytm, och så den vilda och härliga ”Baby Let Me Follow You Down”, som börjar med munspel à la Dylan. (Bryan Ferry spelar själv munspel.)
Den som vill jämföra med Bob Dylans egna, mer varierade och ofta skitigare, originalversioner, får vägledning här:
”Just Like Tom Thumb’s Blues” finns på ”Highway 61 Revisited”, 1965
”Simple Twist of Fate” finns på ”Blood on the Tracks”, 1975
”Make You Feel My Love” finns på ”Time Out of Mind”, 1997
”The Times They Are a-Changin’” finns på ”The Time They Are a-Changin”, 1964
”All I Really Wanna Do” finns på ”Another Side of Bob Dylan”, 1964
”Knockin’ On Heaven’s Door” finns på ”Pat Garrett & Billy the Kid”, 1973
”Positively 4th Street” finns på ”Greatest Hits”, 1967
”If Not For You” finns på ”New Morning”, 1970
”Baby Let Me Follow You Down” finns på ”Bob Dylan”, 1962
”Gates of Eden” finns på ”Bringing It All Back Home”, 1965
”All Along the Watchover” finns på ”John Wesley Harding”, 1967
Flera av låtarna finns naturligtvis i flera versioner på olika dylanplattor. Här har jag bara tagit med de första insjungningarna.
9 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Glöm inte denna; lika aktuell nu som på 80-talet:
http://bobdylan.com/songs/bully.html
”…Well, he’s surrounded by pacifists who all want peace,..
…They lay and they wait for this bully to fall asleep.
He’s the neighborhood bully…
…Neighborhood bully, standing on the hill,
Running out the clock, time standing still,
Neighborhood bully.
Copyright © 1983 Special Rider Music
Columbia Records
Comment by A-K Roth — 2007 03 08 16:08 #
Till A-K Roth: Du är en märklig person i så måtto, att du – vad jag än skriver om – återvänder till Israel-Palestina-konflikten.
”Neighbourhood Bully” finns på en mycket omdiskuterad – ideologiskt förvirrad, skulle många säga – Dylan-CD från 1983, ”Infidels”.
Jag citerar ett relevant stycke ur Christian Braad Thomsens och Asger Schnacks bok ”Bob Dylan. En guide till hans skivor” (översättning Stig Björkman, Alfabeta, 1999):
”’Neighbourhood Bully’ är en allegorisk berättelse om Israels historia, om juden som blir förföljd och sviken och anklagad, men
Every empire that’s enslaved him is gone
Egypt and Rome, even the great Babylon
He’s made a garden of paradise in the desert sand
In bed with nobody, under no one’s command
He’s a neighbourhood bully.
Han är omgiven av pacifister som alla önskar sig fred. Men de ligger bara och väntar på att han skall falla i sömn(!). Som det låter i ’Man of Peace': ’You know sometimes Satan comes as a man of piece.’ På omslaget syns en bild av Dylan (som Sara har tagit) i utkanten av Jerusalem, där han i september var närvarande vid sonen Jesses bar mitzvah (judisk konfirmation då barnet upptas i de vuxnas led). Det är en vacker bild där en eftertänksam Dylan rör vid den heliga marken. Men hans sånger om de vantrogna på denna skiva kan i bästa fall ses som ett förvirrat inlägg i fredsprocessen. Man kan lugnt påstå att Dylan förenklar en komplicerad problematik, när han med hycklad oskuld sjunger:
The neighbourhood bully just lives to survive,
He’s criticized and condemned for being alive.”
Så långt de båda danska författarna.
Eftersom den här låten inte finns med på Bryan Ferrys ”Dylanesque”, som är föremålet för min artikel, blir frågan, varför du kom med den här kommentaren.
För att testa mina dylankunskaper? Tji fick du!
Nej, det var väl bara för att som vanligt ta en ridtur på din käpphäst.
Rid den någon annanstans!
Comment by Enn Kokk — 2007 03 08 22:06 #
Det var ord och inga visor det. Tack, Enn, men jag tycker texten var relevant då och jag tycker att den är relevant nu, vare sig du kände till sången eller inte. Det gällde ju Bob Dylan? Naturligtvis vet jag direkt från ditt eget tangentbord att du tror att svenska politiker inte har gjort några grava fel i sin mellanösternpolitik. Jag har en annan syn och tycker man gjorde grava fel i baltpolitiken och mellanösternpolitiken.
Ah, enligt ditt sätt att se, det enda rätta, det är Bob Dylan som förenklar en komplicerad problematik, Bob Dylan som är förvirrad? En som kan sitta så säkert i sin tro om denna komplicerade konflikt kan ju försöka tro på det.
Comment by A-K Roth — 2007 03 10 0:36 #
Till A-K Roth: 1) Det fanns ingenting – ingenting – varken på Bryan Ferrys CD eller i min recension, som motiverade en kommentar om Israel-Palestina.
2) Vad du tycker om den senare frågan vet jag redan sedan upprepade inlägg. Du behöver inte upprepa det fler gånger.
Comment by Enn Kokk — 2007 03 10 9:42 #
Inlägget höll sig definitivt inte till någon föreskriven rak och rät linje. Förlåt att det störde men det tycktes relevant när det skrevs. Heder åt dem som förmår återbesöka historien och kanske tom omvärdera gamla beslut.
Comment by A-K Roth — 2007 03 10 12:50 #
Till A-K Roth: Problemet är att du med en drucken papegojas envishet återvänder till samma argumentation, ungefär som Cato den äldre alltid slutade sina tal inför senaten med ”För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras.”
Jag tycker det här enbart är tjatigt. Men om du skaffar dig en egen blogg, kan du ju locka läsarna med att varje dag året om publicera samma inlägg om Israel-Palestina om och om igen.
Comment by Enn Kokk — 2007 03 10 13:31 #
Jag har dessbättre inte lika stor erfarenhet av hur druckna papegojor beter sig; upprepade och ensidiga anklagelser kommer inte så sällan från din hörna av det politiska spektrumet.
Personer som är eller har varit politiskt aktiva, liksom du, brukar man ibland räkna in i det man kallar ”public domain”, alltså kända människor vars politiska syner och offentliga framställningar publiken med rätta måste få ifrågasätta. Du är i den unika positionen att kunna ge en inblick i hur dina partikamrater och de ministrar du arbetade för motiverade vissa ställningstaganden man idag med rätta ifrågasätter.
Det var det som motiverade mina första frågor. Att du tog ett inlägg om en sång mot terror och hat så personligt är sannerligen märkligt.
Comment by A-K Roth — 2007 03 10 20:32 #
Till A-K Roth: Jag har skrivit om en ny CD, där Bryan Ferry sjunger Bob Dylan-låtar. I detta finns ingen som helst upprepning. Det är du som tuggar ditt gamla tuggummi.
Comment by Enn Kokk — 2007 03 10 22:15 #
Ja Enn kokk
Jag tycker att Bryan Ferrys nya album är mycket bra och den går rakt in i hjärtat på mig och nu är jag ingen Dylan fance men jag tycker att Bryan Ferry gör Dylans låtar bättre en vad Dylan skulle ha gjort.
Så den nya Albumet med Bryan Ferry får full pott här alltså tusen rosor.
Comment by Avalon — 2007 04 01 15:02 #