Skivsläpp med Bella Ciao-gruppen plus ny bok om jämlikhet

2 februari 2010 10:44 | Musik, Politik | 2 kommentarer

Från vännen Jan Hammarlund har jag fått ett tips som jag gärna vidarebefordrar till mina läsare, framför allt de läsare som bor i Stockholm med omnejd:

SENSATIONELL COMEBACK (tycker i alla fall jag):

Skivsläpp med Bella Ciao-gruppen!

Torsdagen den 4 februari klockan 18.30 är vi på restaurangen i ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm.

Ett urval sånger från Bella Ciao-gruppens olika föreställningar och skivor finns nu samlade på en cd-skiva.

Detta vill vi fira med en tillställning i restaurangen på ABF-huset! (Smörgåsar och dryck finns också).

Bella Ciao-gruppen var som mest aktiv på 1970- och 1980-talen och sjöng framför allt italienska arbetar/folksånger. Bland annat gjordes en föreställning om italienska risplockerskor.

Dessa kvinnliga risarbetare gjorde sig kända för sina orädda och slagfärdiga sånger riktade mot överhet och orättvisor. År 1906 fick risplockerskorna igenom 8 timmars arbetsdag. Ofta sjöng de medan de arbetade på risfälten.

Medverkande i Bella Ciao-gruppen: Anna Barsotti, Carlo Barsotti, Karin Biribakken, Lena Ekman, Björn Granath, Jan Hammarlund, Niklas Hellberg, Figge Holmberg, Fred Lane, Kjell Westling och Carin Ödquist.

Entré ENDAST 50 kronor.

Arrangör: Bella Ciaogruppen i samarbete med ABF Stockholm.

* * *

Förra vårvintern skrev jag, om en i Storbritannien nyutkommen bok, som jag genast insåg borde översättas:

”För ett par dar sen fick jag ett mejl från min vän DN-journalisten, kåsören och författaren Staffan Skott, numera på grund av hustruns, Maria Nikolajevas, tjänst där bosatt i Cambridge. Han ville bland annat tipsa om en artikel, som publiceras på DN Kultur i dag, ”Till alla lycka bär”. Eftersom DN inte tillhandahåller någon länk till den, tillåter jag mig att frikostigt citera ur den:

”Fysisk och psykisk ohälsa, narkotikamissbruk, kriminalitet, sociala missförhållanden, tonårsgraviditeter, ångest, rökning, övervikt – både för rika och fattiga länder visar det sig att i länder med mindre ekonomiska klyftor har människorna mindre av dessa missförhållanden. Och tvärtom: människors tillit till varandra är större i länder med mindre ekonomiska klyftor. Även känslan av lycka, livslängden, kvinnans ställning i samhället är bättre, ja till och med sopsortering och återbruk fungerar bättre.”

Det hänger alltså inte bara på om landet i sig är rikt; det hänger på graden av jämlikhet. De som drar de här slutsatserna är inte artikelförfattaren utan socialmedicinaren Richard Wilkinson och sociologen Kate Pickett, i den just nu i brittisk press mycket uppmärksammade boken ”The Spirit Level” (Allen Lane).

Jag fortsätter att citera Staffan Skott:

”Författarna har mätt graden av ojämlikhet genom att efter vederbörliga justeringar för skatt och annat jämföra inkomsterna hos den rikaste femtedelen av ett lands befolkning med den fattigaste femtedelen. I Storbritannien är skillnaden 6,5:1, I Skandinavien och Japan 4:1 och så vidare.

Ett paradexempel på bokens tes: I USA är genomsnittsinkomsten dubbelt så hög som i Grekland och man satsar mer på hälsovård än något annat land. Men ett nyfött barn i Grekland löper mindre risk för spädbarnsdöd och kan förvänta sig att bli äldre än det amerikanska. Ojämlikhet: USA 8:1, Grekland 6:1.”

Jag efterlyste då en översättning till svenska.

”The Spirit Level” finns nu tillgänglig på svenska, med titeln ”Jämlikhetsanden” (Karneval förlag).

Den här boken kan bidra till en ny och mycket önskvärd jämlikhetsdiskussion. Vi socialdemokrater och våra förbundna i det röd-gröna alternativet kan, utöver att läsa boken, också lyssna på en av författarna. I Stockholm kan man möta Wilkinson vid två tillfällen.

Fredagen den 5 februari samtalar han med Dan Josefsson på Söderbokhandeln, Götgatan 37, klockan 17.00.

Lördagen den 6 februari medverkar han i ett stort seminarium på ABF-huset, Sveavägen 41, klockan 13.00-16.00. Medverkande: Richard Wilkinson, Dan Josefsson, Walter Korpi, Lena Sommestad och Irene Wennemo. Carl Tham är samtalsledare.

Dan Josefsson har för övrigt den 27 januari 2010 recenserat ”Jämlikhetsanden” på Aftonbaldets kultursidor, under rubriken ”Sjuka klyftor”. Du kan läsa hans recension här.