Socialdemokratin vågar inte längre kritisera kapitalet

9 februari 2007 12:31 | Politik | 15 kommentarer

Jag lärde känna Carl Tham redan på den tiden han var partisekreterare i folkpartiet. En gång när jag anordnade en veckolång ideologikurs på Bommersvik och vi skulle gå igenom också övriga partiers ideologier, inbjöd jag framträdande företrädare för de borgerliga partierna att själva, inför socialdemokratisk publik, redogöra för sina respektive ideologier. I botten fanns ett gentlemen´s agreement: de socialdemokratiska kursdeltagarna skulle inte utsätta gästföreläsaren för pajkastning.

Det blev intressanta diskussioner. Inte minst gällde det den med Carl Tham, som då alltså företrädde liberalismen.

Sen bytte Carl Tham som bekant parti och sida och blev socialdemokrat, ett anmärkningsvärt steg av en person som hade haft en så framträdande position i ett borgerligt parti.

Hans partibyte visade sig vara synnerligen genomtänkt. Jag minns ett sammanträde med socialdemokratiska partistyrelsen med statsråd närvarande: Carl Tham höll där ett ideologiskt anförande – lysande, genomtänkt, logiskt, medryckande. Och så hände något som aldrig brukade hända på de här sammanträdena på den tiden: socialdemokratiska partistyrelsen applåderade!

Jag påminns om allt detta av att Carl Tham i dagens Dagens Nyheter (9 februari 2007), på DN.debatt, publicerar en artikel, där han uppmanar Mona Sahlin att föra tillbaka partiet till klassisk socialdemokratisk reformpolitik, ”Socialdemokratin vågar inte längre kritisera kapitalet”.

Den här artikeln har, när det gäller globalisering, full sysselsättning och gemensam sektor/naturliga, genomplanerade monopol, en helt annan riktning, än den artikel av Hans Bergström i DN, som jag länkade till här om dagen. Thams artikel har udden riktad mot ”påståenden om att en fri och öppen ekonomi är oförenlig med en ambitiös välfärdsstat och inkomstfördelning, att höga skatter är ett hot mot ekonomisk tillväxt eller att skyddet för löntagare måste nedbringas till ett minimum”.

Artikeln slutar så här:

Min förhoppning är att partiet, när nu frågan om en ny partiledare förefaller avklarad, skall granska och pröva partiets politik som den faktiskt utövats. Mitt råd är då: fall inte för retoriken om brist på anpassning till globaliseringen, den kommer nästan alltid från partiets fiender, utan pröva i stället kritiskt vad som varit bra och dåligt med den omfattande förnyelse som skett.

Kort sagt: Var reformister!

15 kommentarer

  1. ”Socialdemokratin vågar inte längre kritisera kapitalet”

    Om jag inte missminner mig så är det Ebba Grön som framför progglåten Staten&Kapitalet.

    ”Sida vid sida tillsammans hjälps dom åt staten och kapitalet, dom sitter i samma båt…”

    Mvh
    Rustan Rydman

    Comment by Rustan Rydman — 2007 02 09 15:11 #

  2. Till Rustan Rydman: Jo, visst har Ebba Grön spelat in ”Staten och kapitalet”. Men originalet gjordes av Blå tåget; texten är skriven av Leif Nylén, som pluggade här i Uppsala, när jag var aktiv i Laboremus.

    Comment by Enn Kokk — 2007 02 09 18:26 #

  3. För några år sedan var jag med på ett slutet ideologiskt seminarium på ABF Stockholm som Carl Tham ordnade tillsammans med ABF-ombudsmannen Göran Eriksson. Tham menade då att han egentligen aldrig bytt åsikter. Det var världen runt om honom som ändrades så att han gått från att vara socialliberal till vänstersosse. Han sa också att han i samband med att det skulle skrivas nytt socialdemokratiskt partiprogram (1990?) hade visat Ingvar Carlsson det partiprogram han hade varit med och tagit fram under sin tid som folkpartistisk partisekreterare under tidigt 1970-tal (?). Ett program som Carlsson menade var på tok för vänsterradikalt för (s) på 1990-talet. Men det kan ju vara en skröna.

    Comment by fredrik — 2007 02 09 21:19 #

  4. Till Fredrik Jansson: Det fanns ju på den tiden folkpartister, som var för löntagarfonder. Men även om allt du skriver skulle vara sant: Vad säger det om dagens socialdemokrati?

    Comment by Enn Kokk — 2007 02 09 21:25 #

  5. Satt just idag och bläddade i en liten skrift av Sture Nordh och Bengt Westerberg (fr 1993) Välfärdsstatens vägval och villkor, där även Westerberg vara en hederlig gammaldags socialdemokrat vad gällde att försvara höga skatter och de allmänna värlfärdsystemen.

    PS: tror att originalinspelningen av låten ”Staten och kapitalet” var Blå Tågets (från början kallade gruppen sig Gunder Hägg, men det protesterade den riktiga och berömda Gunder Hägg mot).

    Comment by Kerstin — 2007 02 09 23:48 #

  6. Det var väl du som ”skrev” partiprogrammet 1990?

    Comment by fredrik — 2007 02 10 3:14 #

  7. Till Kerstin Berminge: Jo, det är korrekt att Blå tåget först kallade sig Gunder Hägg men ändrade namnet, när den verklige Gunder Hägg protesterade.

    Comment by Enn Kokk — 2007 02 10 9:41 #

  8. Till Fredrik Jansson: Jag skrev inte programmet ensam men var programkommissionens huvudsekreterare.
    Men jag kan belysa, hur olika program kan bedömas. 1990 års partiprogram har ett marxistiskt perspektiv på samhällsutvecklingen, och jag fick via Margareta Winberg höra, att Jörn Svensson tyckte, att det hade blivit ett mycket bra partiprogram.

    Comment by Enn Kokk — 2007 02 10 9:46 #

  9. Alltid lär man sig något nytt om vår nutidshistoria. Bra bloggartikel! Kul att allt fler och fler äldre socialdemokrater skriver i våra dagstidningar om att man ska värna den offentliga sektorn – och inte hålla på och avreglera, sälja ut mm. – och satsa på framtiden när det gäller organisationen och synen på politiken utan att man behöver tillgripa liberala reformer (Som konstigt nog plötsligt är det enda som är tidsenliga enligt en del personer inom partiet). Jag tror varken på friskolor och privat utförd sjukvård. Jag tror teknisk effektivitet och mer tonvikt på logistiken i sjukvården kan arbeta bort köerna. Räknar man dessutom bort problemet med köerna i svensk sjukvård så placerar sig den svenska sjukvården bäst i ett flertal internationella rapporter. Då säger det något om att marknadsprinciperna inte skall råda inom sjukvården och dessutom vad händer med den elev/patient som gör det dåliga valet? Att det inte är ett problem för konsumenten i dagligvaruhandeln är ju en annan sak!

    Comment by Martin Tunström — 2007 02 11 4:07 #

  10. Ideologi: Varje gång jag förtvivlar om någon läser jag hennes/hans bok, om sådan förefinnes, för att ge vederbörande en chans att presentera sig själv.

    På det sättet har jag läst Göran Persson, Mona Sahlin och Thomas Bodström.

    Ingenstans hittade jag en gnista av intelligens, lidelse eller ideologisk skärpa. Tyvärr. Jag har en känsla av att partiet effektivt rensat ut allt i den vägen och nu finns bara skalet kvar.

    Stämmer det?

    Comment by ab — 2007 02 11 23:10 #

  11. Till Annika Bryn: Thomas Bodström känner jag inte personligen, har inte heller läst honom. Mona Sahlin, som jag lärde känna under hennes tid som partisekreterare och även senare, har enligt min mening för grunda kunskaper i den här sortens frågor; jag har ju skrivit om det tidigare och fått på käften för det. Göran Persson är en ganska komplicerad person med både starka och svaga sidor. Han hoppade av från uppdraget som ordförande i programkommissionen, normalt ett uppdrag för partiordföranden – kanske för att han kände sig osäker inför den materia vi hade att ta ställning till. Till minusposterna med honom i det här avseendet hör, att han inte vill kalla sig socialist.

    Problemet med socialdemokratin för närvarande är att så många i ledande ställning tycks sakna ideologisk förankring i den mening äldre generationer av socialdemokratiska ledare hade det.

    Men jag känner många yngre socialdemokrater, som för partiets klassiska idéarv vidare, personer som har intelligens, lidelse och ideologisk skärpa. Så det här partiet är fortfarande inte bara ett tomt skal. Dem hoppas jag på.

    Och så fortsätter jag själv, gamle man, att dra mitt strå till stacken.

    Comment by Enn Kokk — 2007 02 12 9:01 #

  12. Det låter ju som ett ljus i mörkret att det skulle finnas en viss tillväxt, men tyvärr verkar dessa intelligenta och lidelsefulla personer inte ha mycket att säga till om.

    (Jag kallar mig ab inte för att gömma mig, utan för att inte generera meningslösa Googleträffar till varenda kommentar jag gör).

    Comment by ab — 2007 02 12 10:44 #

  13. Bra ”it-samtal”.
    Genom att väga dagens S-politik mot partiets tidigare värderingar, kanske vi inför nästa val kan skapa ett tydligt alternativ till ”Moderata arbetarpartiet”.

    Comment by Bo Andersson — 2007 02 12 12:11 #

  14. Hej!

    Varför är det så tyst om Olof Palmes politiska idéarv inom arbetarrörelsen?

    Mvh
    Rustan Rydman
    Stockholm

    Comment by Rustan Rydman — 2007 02 12 13:23 #

  15. Till Rustan Rydman: Det görs naturligtvis pliktskyldiga referenser till Olof Palme; ibland garnerar man till och med något budskap, som Olof Palme själv skulle ha ställt sig skeptisk till, med något passande palmecitat.

    Jag tror att många av dagens framträdande socialdemokrater har problem med Olof Palme, eftersom så mycket av den politik han drev och av det han skrev har en så tydlig vänsterprägel. Han försökte skapa ett samhälle som i väsentliga avseenden är en slående kontrast mot det vi har halkat in i.

    När jag själv möter unga socialdemokrater, uppmanar jag dem att läsa föregångare som Ernst Wigforss och Olof Palme, gärna också Hjalmar Branting och Axel Danielsson. Även under min sena tid i programkommissionen såg jag till att ta fram nya upplagor av böcker, skrivna av dessa och dessutom också böcker som Arnold Ljungdals ”Marxismens världsbild” i nya upplagor.

    Återvänd till det friska källvattnet! Läs själva eller bilda cirklar!

    Comment by Enn Kokk — 2007 02 12 20:24 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^