I kamp mot en nazistisk femte kolonn

Alfred Hitchcock deltog på sitt sätt i kampen mot nazisterna under andra världskriget. Hans ”Sabotör” (”Saboteur”) från 1942 är ett exempel, inte bara spännande utan också öppenhjärtig: Fienden finns inte bara utanför landets gränser utan mitt ibland oss. Också amerikaner – en rik ranchägare, en societetsdam i New York – visar sig vara nazistsympatisörer, och några av dem, bland dem Fry (Norman Floyd), visar sig sakna samvetsbetänkligheter, när det gäller att genom sabotage och genom att ta människoliv gynna Tysklands sak.

Filmens ofrivillige hjälte (ett vanligt tema hos Hitchcock) Barry Kane (Robert Cummings) jobbar i en flygplansfabrik i Californien, och den utsätts för ett brandattentat. Bland dem som omkommer finns hans bäste vän, och eftersom det visar sig att den brandsläckare han gav till kompisen var fylld med bensin, blir han själv efterlyst och jagad av polisen (ett annat grepp, oskyldigt misstänkt, vi har sett i flera filmer av Hitchcock).

Kane påminner sig emellertid en mystisk man, Fry, och ett av denne borttappat kuvert med pengar som han (Kane) har hittat och återlämnat till Fry. Kane anar att Fry har med sabotaget att göra, och eftersom han på kuvertet har snappat en adress till en farm, beslutar han sig för att själv försöka spåra Fry i stället för att försöka övertyga polisen, som ju heller inte tror honom – även det här är ett typiskt hitchcockgrepp.

Iförd handklovar flyr han och kommer, hungrig och våt, hem till en blind man, som med öronens hjälp avslöjar hans predikament men faktiskt litar på honom. Det gör dock inte den blinde mannens brorsdotter Patricia Martin (Priscilla Lane), och när hennes farbror ber henne köra Kane till en låssmed han litar på, påbörjas ytterligare en viktig story i storyn, attraktionen och misstron dem emellan och alla förvecklingar de leder till.

En vändpunkt blir deras besök i en hemlig sabotörsdepå i närheten av en kraftverksdamm, och där lyckas Kane (medan Patricia håller sig gömd) också få kontakt med sabotörsligan (andra än dem han dittills har träffat) och få dem att tro, att han är en av dem och behöver hjälp. På så sätt kommer Kane vidare på spåret, som leder rakt in i societeten i New York – i New York är det ett skepp som ska sprängas. Kanes sätt att sedan försöka ta sig ut från den av beväpnade vakter bevakade tillställningen har vissa likheter med auktionsepisoden i ”I sista minuten”.

Det finns också vissa likheter mellan sluten i de båda filmerna. Medan dramat på hög höjd i ”I sista minuten” utspelar sig på Mount Rushmore (med presidentansiktena inhuggna i klipporna), utspelas slutkampen mellan Kane och Fry uppe på (utanpå) Frihetsgudinnan.

Skurkens slut, när han störtar efter att kavajärmen har lossnat, hör till de riktigt spännande inslagen i ”Sabotör”, men den här filmen är ändå inte något av Alfred Hitchcocks mästerverk. Fast klart sevärd är den förvisso.