Kurt Salomonson i helfigur

6 oktober 2009 13:31 | Politik, Prosa & lyrik | 5 kommentarer

Kurt Salomonson är en arbetarförfattare väl värd att läsa. Med anledning av hans 80-årsdag i somras har bokförlaget h:ström – Text & Kultur återutgivit hans mycket läsvärda roman ”Sveket” från 1959. Skaffa den och läs den!

I Kurts hemlandskap Västerbotten har man bildat Salomon(s)son Sällskapet Anita och Kurt – s-et inom parentes är ingen partibeteckning utan en följd av att Kurt stavar sitt efternamn med ett s, Salomonson, medan hans syster Anita, likaledes författare, skriver sitt med två s, Salomonsson.

Med anledning av Kurts 80-årsdag ägnar sällskapet sitt senaste, mycket fylliga medlemsblad åt hans samlade författarskap. Bladet, med temat ”Arbetarförfattaren Kurt Salomonson”, är en hel liten bok. Den här ambitiösa utgåvan har möjliggjorts genom bidrag från ABF och Umeå Kulturnämnd.

Skriften inleds med några inledande ord av ordföranden i sällskapet, Meta Lindström. Dess längsta text består av mina recensioner av Salomonsons böcker, de som har publicerats mellan 1955 och 1979, enligt Lindström av särskilt intresse därför att det jag skrev direkt speglar den tid, då böckerna gavs ut. Mitt bidrag till skriften finns tillgängligt också här på bloggen; du hittar det under Kulturspegeln. När jag nu läser om det jag har skrivit om Salomonson, känner jag åter den tvekan jag ibland tidigare har känt i livet: Borde jag inte, som jag i mycket yngre dar avsåg, i stället ha ägnat mig åt litteraturvetenskap, kritik och kanske eget skönlitterärt författarskap? Men vid 72 års ålder är det väl för sent att sadla om.

Hur som helst, skriften innehåller också bidrag av andra.

Mats Rosin, inte obekant för läsarna av min blogg, har intervjuat Kurt Salomonson, om hans unga år i Hjoggböle – ”I Hjoggböle hade man inget för att man kunde skriva…” – och om hans journalistår på bland annat syndikalistiska Arbetaren.

Och så får vi ta del av Gunnar Balgårds efterord till nyutgåvan av ”Sveket”. I den finns en del intressanta kompletteringar till det jag själv skrev om ”Sveket”. Min enda invändning är att Balgård möjligen är aningen för onyanserad i fråga om arbetarrörelsens reaktion på ”Sveket” och övriga med den sammanhängande arbetarskildringar. Visst väckte det Salomonson skrev motreaktioner från framför allt LO-håll, men reaktionerna på hans böcker var långt ifrån genomgående negativa. Det jag själv skrev i Libertas (s), Stockholms-Tidningen (s) och Aktuellt i politiken (s), där Salomonson dessutom fick medverka med noveller, var ju verkligen inga sågningar; i Mats Rosins intervju med Salomonson nämner denne själv även Stig Carlsons uppskattande recension av ”Hungerdansen” i Morgon-Tidningen (s). Och riktigt stor publik nådde Salomonson genom att Folket i Bilds förlag, ägt av socialdemokratiska Tidens förlag, återutgav flera av hans arbetarskildringar i sin folkbokserie.

Nå, det är en randanmärkning. Även jag har lärt mig en del nytt genom att läsa Balgårds text, till exempel att den företagsläkare Salomonson risar fanns på riktigt: Det var den legendariske Einar Wallqvist.

Medlemsbladet om Kurt Salomonson får du genom att bli medlem i Salomon(s)son Sällskapet Anita och Kurt. Du sätter in medlemsavgiften, 150 kronor, på plusgiro 1004415-4. Mer information finns på sällskapets hemsida.

5 kommentarer

  1. Jag läste 60 p litteraturvetenskap som en present till mig själv efter att ha varit hemarbetande förälder i nio år. Det var oerhört roligt och lärorikt. Varför skulle du inte kunna göra detsamma? Med din stora allmänbildning och yrkeskunksaper i botten skulle du vara en tillgång för vilket universitet som helst. Dessutom kan det vara rätt kravlöst som pensionär, vill man inte skriva uppsasterna kan man strunta i det. Jag ska läsa hela livet ut, filmvetenskap och konsthistoria står på tur.

    När det gäller skönlitterärt skrivande så skriver du ju redan underbart, det jag allra helst läser är dina personliga betraktelser över livet. Jag skulle önska att du åtminstone ville överväga att utveckla dina memoarer, men jag är säker på att du har många berättelser att dela med dig av, sanna eller osanna. Carl Rudbeck skrev i gårdagens DN om vårt behov av berättelser, varför vi fascineras av fiktion i text och filmformatet, mycket intressant artikel. Jag skulle gärna läsa dig! Och jag skulle gärna ha vitala, kunniga pensionärer i mina högskolegrupper, det skulle verkligen sätta fart på seminarierna. Unga människor har ett kort perspektiv, men kan tillföra sin sfär, som vi äldre inte vet så mycket om och vice versa.

    Comment by Ann Christin Sandlund — 2009 10 07 10:28 #

  2. Till Ann Christin Sandlund: Jag är inte säker på att det är just universitetskurser jag vid min ålder behöver. I vårt privata bibliotek finns hyllmeter efter hyllmeter av litteraturvetenskap och ännu mer av skönlitteratur, bland detta också många fortfarande olästa böcker.

    Det jag skrev, lite i förbigående, var en liten suck över att man aldrig blir nöjd över sina egna livsval. Som du vet har jag ett stort och hett politiskt engagemang, så det är inte det. Men det fanns en tid i mina unga år, då kultursidorna i många tidningar stod öppna för mig: jag skrev relativt regelbundet i bland annat Aftonbladet, Stockholms-Tidningen och Arbetarbladet. Och det jag nu har återpublicerat om Kurt Salomonsons författarskap påminner mig om att jag hade en kritisk ådra, som jag hade kunnat utveckla ännu mer, om jag hade läst litteraturvetenskap, vilket jag tänkte, när jag kom till Uppsala. Men så blev det inte – politiken slukade mig.

    Gamla vänner som känner mina olika jag har faktiskt ibland försökt puffa på mig att växla spår. Redan på min 50-årsdag höll Anna-Greta Leijon ett tal för mig, där hon bannade mig för att jag aldrig hade gjort det hon hade trott att jag skulle göra, skriva skönlitteratur.

    Memoarer skulle jag kanske kunna skriva – det finns ju ett embryo av texter här på bloggen att utgå från. Men vilket av dagens allt mer kommersialiserade förlag skulle satsa på att låta en man i min ålder debutera som skönlitterär författare?

    Comment by Enn Kokk — 2009 10 07 11:02 #

  3. Jag har ju också kommit till en punkt där jag summerar mina livsval. Man kan inte få allt, men jag har försökt så gott jag har kunnat.

    Naturligtvis har politiken varit din passion, det är ju uppenbart för oss alla. Du hade väl knappast kunna säga nej till det? Men nu är du ju i en annan fas i livet.

    Varför inte hoppa över bokförlagen? Själv kommer jag att under vintern börja lägga ut mina texter på en renodlad skönlitterär blogg och på så sätt hoppas jag få reaktioner och kritik (som jag kommer att ta till mig eller fullständigt strunta i) för att sedan publicera mig via http://www.vulkan.se. Det handlar inte i första hand om att regelrätt bli författare, utan mera att utforska mina berättelser, som lever och buffar i huvudet och hjärtat.

    Det som studierna gav mig var samtalet om litteratur med andra, öga mot öga. Det är värdefullt, och det kan man få på många olika sätt. Men helst i levande livet, där duger inte nätet.

    Vi är många som läser dig redan nu. Snälla Enn, skriv dina memoarer. Jag häpnar när du skriver att du ”kanske” kan skriva dina memoarer? Det kan ju knappast vara så att du tvivlar på din förmåga. Däremot är det ett stort, tidskrävande projekt och du är ju redan engagerad i så mycket. Men du har ett speciellt öde och en speciell utsiktsplats över 70 år av omvälvande händelser, med förmåga att beskriva konsekvenser för det lilla livet, såväl som för storpolitiken. jag vill inte verka tjatig, men…snälla?

    Comment by Ann Christin Sandlund — 2009 10 07 12:58 #

  4. Så bra att Salomons(s)on-sällskapet publicerade din stora artikel om Kurt i medlemsbladet! Kul poäng, att du ursprungligen fick dela upp den på två nr av Libertas, när K-O Feldt var redaktör.
    Hade gärna varit i Umeå den 17 september för seminariet om Kurts författarskap.

    Comment by Göran Baecklund — 2009 10 07 21:57 #

  5. Hej
    Hösten 2010 kommer jag att ge en nät-kurs om svensk arbetarlitteratur (den ges vid Malmö högskola, men eftersom all undervisning sker via nätet kan man ju sistta och studera var som helst). Kanske kunde det vara någonting för dig.
    Det du skriver om Salomonson tycker jag är mycket intressant. Sitter själv och knåpar på en artikel om honom och funderar dessutom på att dra in honom i min forskning om svensk arbetarlitteratur.

    Comment by Magnus Nilsson — 2009 11 23 15:03 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^