De bruna åren

Den 26 januari 2006 skrev jag på Bos blogg följande:

Just nu är Ola Larsmo aktuell med sitt spel “Bollhusmötet 1939″ om hur uppsalastudenterna den 17 februari 1939 med 548 röster mot 349 antog en resolution, som konkret hade som mål att stoppa arbets- och uppehållstillstånd för tio judiska läkare från Tyskland. I striden mot de rasistiska och nazistiska strömningarna, då och under andra världskriget, hade det Laboremus, som jag anslöt mig till i januari 1960, haft en mycket hedersam roll. En av förgrundsfigurerna i den kampen var Ragnar Edenman – som i unga år, då han fortfarande hette Eriksson, själv för en kort period hade förförts av de bruna idéerna.

Sedan dess har Ola Larsmo med flera försökt förmå den konservativa studentföreningen Heimdal, som hade en avgörande roll för utgången av omröstningen i Bollhuset, att få föreningen att öppna sitt arkiv för villkorslös forskning, ett ganska rimligt krav kan man tycka.

I kulturdelen av Dagens Nyheter den 11 mars 2006 visar nu Ola Larsmo, i artikeln ”Bakom stålvallen”, dels att Arvid Fredborg, aktiv i både Heimdal och Sveriges nationella ungdomsförbund, SNU, spelade en mycket central roll för beslutet att säga nej till de tio judiska läkarna, dels att Fredborg inte bara då utan också långt senare pläderade för det som brukar kallas rashygien.

Larsmo visar i sin artikel inte bara att den korta passus i Fredborgs bok ”Bakom stålvallen” (1943), där författaren nämner förintelsen, har gett honom den oförtjänta äran av att ha varit den som avslöjade de tyska nazisternas massmord på judar utan också att Fredborg, i samma bok, ändå inte viker från sina rashygienidéer.

In i det sista fortsätter Fredborg att försvara totalitära regimer: grekjuntan efter kuppen 1967 och Pinochets Chile. Så här slutar Larsmos artikel:

”Den sista intervju han ger (DN 24/5 1995) slutar också med stolta ord om den orden han fått av Franco. Han är konsekvent. Trots alla Fredborgs stilistiska företräden vore det nog ändå bra för den svenska högern att hitta en annan galjonsfigur för avståndstagandet från nazismens folkmord.”