Tor Bergner och Emil Hagström
11 mars 2006 17:35 | Musik, Prosa & lyrik | 13 kommentarerI nummer 8 1975 av Aktuellt i politiken (s) introducerade vi serien Klarabohemer. Sven O Bergkvist, själv en gång en i kretsen, skrev om författarna, Nils Ferlin (8/1975), Birger Vikström (9/1975), Helmer Grundström (10/1975), Emil Hagström (11/1975), Tor Bergner (12/1975), Uno Eng (13/1975), Erik Nyhlén (17/1975), Harald Forss (3/1976), Anny Marwig-Rubin (7/1976) och Jan Fridegård (15/1976). Gunnar Hörberg tecknade bohemerna. Och varje författarporträtt åtföljdes av ett smakprov på författarskapet, en dikt eller ett stycke prosa.
Det ledde till att flera av klarabohemerna, några av dem fortfarande levande legender, då och då dök upp på redaktionen, inhyst på sjunde våningen i partihögkvarteret på Sveavägen 68. På så sätt lärde jag känna Helmer Grundström, Erik Nyhlén och, framför allt, Tor Bergner, trubaduren Broder Tor.
Bergner, född i Luleå 1913 (död 1990) kom som de andra nämnda att hamna i klarakvarteren i Stockholm och var en välkänd gäst på Gangster-Norma, Pilen, Tennstopet, Rheingold och allt vad krogarna hette. Han var vispoet och gav ut många vissamlingar och skivor. Bergner skrev inte bara musik utan också fina egna texten. I kretsen bland klarabohemerna var han en central figur eftersom han tonsatte många dikter av de andra bröderna i Klara, främst Nils Ferlin, Helmer Grundström, Birger Vikström och Emil Hagström. Vi fann varann genast på grund av mitt intresse för visor; jag kom också att recensera några av hans LP.
I Aktuellt i politiken nummer 3 1982 (11 februari) skrev jag, under rubriken Trubadurer, på min personliga recensionsavdelning Spegeln om en Bergner-LP på arbetarrörelsens eget (nu för länge sen nedlagda) skivbolag a disc:
”Broder Tor – Tor Bergner – dyker då och då upp på Aktuellts redaktion som ett levande bevis på att traditionen från Klara fortfarande lever. Fastän det forna Klara icke är längre, och fastän många av bröderna är döda sedan länge.
Detta gamla poeternas Klara får nytt liv genom LPn ”Broder Tor i S:ta Clara” (a disc BS 811001, distr Brevskolan). Genom producenten Thorstein Bergmans kärleksfulla mapptext till gamla fotografier. Genom Tor Bergners talade introduktionstexter till visorna. Och sist och viktigast förstås genom Broder Tors tonsättningar (som han själv sjunger) av klarabröderna Emil Hagström, Helmer Grundström, Harald Forss, Willy Walfridsson, Birger Vikström och Nils Ferlin samt Tor Bergner själv. Bäst är Emil Hagströms ”Till en målare”, Birger Vikströms ”Nu vill jag sjunga” och Nils Ferlins ”Stjärnorna kvittar det lika” och, ännu bättre, ”Gammal visa” (”En skål, I bröder”). Olle Adolphson och Anders Dahl har arrangerat fint och medverkar dessutom på gitarr respektive fiol. Bergner själv tolkar sitt eget material utmärkt och tar sig ibland friheter à la den gamle Taube.”
TILL EN MÅLARE
Av Emil Hagström
Oss göres inte tiden lång,
vi älskar färg och munter sång
och kärleks ömma låga
allt till vår bleka död.
Hej, Rembrandt, passa och belägg,
vi målar på din gamla vägg
vår andes ros och ranka,
Bianca, vit och röd.
Oss göres inte sorgen tung,
en målare är evigt ung
i terpentinens ånga
vid oljans blanka flod.
Ack, stanna och betänk, min vän,
och tacka sedan målaren
för allt hans trogna pensel
din slitna själ bestod.
Oss gives guld – på röda band
då penseln faller ur vår hand
och höstens ljus förtonar
på körgårns järnstaket.
Då får vi evig kondition,
att måla Herrens vita tron
och himlens röda gårdar
i kvällars salighet.
Av Emil Hagström finns på den här LPn i övrigt ”Vårt dagliga bröd”.
I Aktuellt i politiken nummer 6 1984 (22 mars) skriver jag under rubriken Sång och visa på recensionsavdelningen Spegeln om ytterligare en LP med Broder Tor:
”Tor Bergners – Broder Tors – senaste LP heter ”Tack gitarr” (Pauli Virta Productions PVP LP 03). Den gemensamma tråden genom de här visorna är att de oftast skildrar det självupplevda: människor, platser, händelser, känslor. Av detta framgår att Broder Tor själv i samtliga fall står för inte bara musik utan också text. Han leker med schottis (”Hör forsarna dom dånar”) och vals (”En visa till Anne”) och låter melodierna drilla ur gitarr och beledsagande instrument (”En vandringslåt”). Det är mest älskvärda bagateller. Själv har jag fäst mig vid ”Vågen slår – vinden går” med dess vackra melodi och text (”Blomman prydligt enkel står/i sin ljusblå klocka/spirad i en längtans vår/humlan sig tillocka”) och så ”Visa från Bodsjö” med dess jämtländska landskap av sjö och blånande berg.”
På just den LPn har alltså Tor Bergner skrivit alla texterna själv. Men det finns andra skivor med Broder Tor, där han har tonsatt andra klarabröders, till exempel Emil Hagströms dikter.
På ”Vagant” (Polydor 2379093, 1975) finns ”En natt i Toulose”, som Bergner har tonsatt som tango, ”Tullskyn dansar” ur ”Spelmans blomster” (LT, 1947) och ”Brev med bukett” ur ”Kistebrev” (LT, 1952). På LP-konvolutets baksida skriver Birger Norman:
”Visan är ett dallergräs; den skälver för varje vind.
Visan hör dess sus, och fångar in det i stunden.”
Samma år, 1975, gav YTF ut inte mindre än två LP med Tor Bergner.
”Visor genom vandringsår” (YTF-50031) är dock inspelad redan 1968 av Sveriges radio. LPn, som har baksidestext av Stig Carlson och omslag av Ewert Karlsson, EWK, rymmer tonsättningar av flera klarabröders dikter. Emil Hagström representeras av ”En visa till mor”, utmärkt tonsatt av Bergner.
På Tor Bergners allra första riktiga LP, ”Broder Tor” (YTF-50030), finns den fina, ovan nämnda ”Till en målare”, skriven av ”Emil Hagström från Nylandsån i Sollefteå socken” (Bo Teddy Ladberg på skivkonvolutets baksida); dikten publicerades ursprungligen i diktsamlingen ”Gökklocka” (LT, 1954).
Den fine poeten Emil Hagström, född i Sollefteå 1907, hade tyvärr slutat sina dagar 1970, i Österskär i Roslagen, alltså innan jag blev chefredaktör. Med hans poesi kom jag tidigt i kontakt genom gamla Folket I Bild, som jag hade varit ombud för och läst under det sena 1940-talet och en liten bit in på 1958. 1953, när jag var femton år, gav FiBs legendariske chefredakitör Ivar Öhman ut lyrikantologin ”Tolv moderna poeter” (Folket i Bilds förlag), kongenialt illustrerad av Stig Åsberg. I den fanns det tretton dikter av Emil Hagström, många av dem med en folkviseaktig ton. I den finns till exempel ”Weibulls frökatalog”, som jag har återgivit i bloggen under rubriken Blomfröer.
Här ett smakprov på Emil Hagström-urvalet i ”Tolv moderna poeter”:
EN VISA FRÅN ÅNGERMANLAND
Vackra visor är aldrig långa,
vackra ord ska man aldrig tro.
Ekke dansar i kväll på Sånga,
Elin gråter i Ärlandsbro.
Hönan ruvde och kanken gol,
jäntan gruvde för sin trånga kjol,
och käringarna på lingonskogen
hade ont av snön som föll i fjol.
Nä – åkerbära i Ådalsliden
var de sötaste jag fann.
Och du va sola i slåttanstiden,
jamesi fjortan, då väla brann.
Vammal väva en lang, lang våd,
langt till vårn, blir väl nagen råd.
Och tullan hänger i farfarsstugan
och livet hänger på en naveltråd.
1959 gav FiBs lyrikklubb ut ett urval av Emil Hagströms dikter, ”Visor i Tidlösa”, med förord av Stig Sjödin och träsnitt av Svenolov Ehrén som illustrationer; det är en utomordentligt vacker volym. Här hittar man till exempel ”Till en målare”, vars text jag har återgivit ovan. Första gången den publicerades i bok var i Hagströms diktsamling ”Gröna kransar och röda band” (LT, 1951). Ur ”Visor i Tidlösa” hämtar jag, som ytterligare ett smakprov,
TALGOXE I NYPONSNÅR
Talgoxen sjöng i nyponsnår
en vacker visa för i år.
Vad tror du väl den fågeln vill?
Tre toner och en liten drill.
Vad tror du väl en sångarbror
med slika granna fjädrar tror?
Du kan ju fråga om du vill
– tre toner och en liten drill.
En genväg till klaraförfattarna finns i Lennart Bromanders antologi ”Klarabohemernas bästa” (En bok för alla, Litteraturfrämjandet, 1985). Bromander introducerar i ett förord alla författarna. Av Emil Hagström hittar man bland annat ”Weibulls frökatalog”.
Bert Olls illustrerade alla de dikter Helmer Grundström publicerade i Aktuellt i politiken; han var också i övrigt en flitig medarbetare med egna texter, illustrerade av honom själv. 1989 illustrerade han boken ”Svenska arbetarförfattare under 1900-talet”, där författarpresentationerna skrevs av Kristina Olls och Ingvar Wahlén (Bokförlaget Settern). Här finns flera av klarabohemerna med, bland dem Tor Bergner (Broder Tor) och Emil Hagström.
Lite utanför den röda tråden i den här texten, Broder Tor och Emil Hagström, ligger LPn ”Speleka. Nya dikter på ångermanländksa av Birger Norman”, tonsatta och sjungna av Tor Bergner respektive lästa av Martin Westerholm (Cewe-records CW-3004, 1980. Men den har jag med dedikation från sångaren och kompositören själv, Tor Bergner: ”Till Enn med norrländskt tonfall och handslag. Broder Tor.”
13 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Tack för intressant läsning om Klarabohemerna. Det vore spännande att se en film om dem. ett uppslag för någon av våra duktiga arbetarförfattare att ta tag i och skriva ett manus till.
Comment by RS — 2006 03 12 9:23 #
Ett av problemen, om man ska göra en film om klarabohemerna, är att väl samtliga är döda. Det finns ingen kvar, som skulle kunna bidra med egna minnesbilder.
Likväl skulle det nog gå att göra en dokumentärfilm om författarna, tiden och miljön. Det finns gott om journalfilm från klarakvarteren; miljöerna finns alltså bevarade på film. Säkert har man också filmat en och annan av författarna. Röster finns bevarade i Sveriges radios arkiv och på skiva – Tor Bergner, Thorstein Bergman med flera har dessutom sjungit in mängder av tonsatta dikter av klaraförfattarna. Deras böcker finns kvar, åtminstone på bibliotek. (Varför återutger förlagen så få av de här böckerna, som verkligen är svenska klassiker?) Litteraturvetare och kritiker, som kan klarabohemerna, kan intervjuas. Och så vidare.
Det här kunde vara ett projekt för en duktig dokumentärfilmare, till exempel Jonas Sima, som har använt just den föreslagna mixtekniken i sin film om Olof Palme, ”Vilja gå vidare”.
Comment by Enn Kokk — 2006 03 12 14:30 #
Lars-Åke Melin har skickat ett långt mejl, som jag tar mig friheten att publicera:
Hej Enn Kokk!
Trevligt att komma på besök till din blogg som jag hittar på Internet,
Jag har ju genom åren hört ditt namn. Men nu tar jag modet och skriver ett brev då du nämner så mycket i din blogg som beskriver så många minnen för mej!
Jag heter Lars-Åke Melin, bor i den lilla byn Indal utanför Sundsvall, är invald i Yrkestrubadurerna i vårt land och har ju vigt mitt liv, sedan över 30 år nu på heltid, att turnera runt med material skrivna av flera av dem som du nämner på din blogg: Emil Hagström, som jag tyvärr aldrig träffade (men jag erhöll Emil Hagström-plaketten 1992, för förtjänstfulla insatser inom visans och diktens område), Tor Bergner som jag umgicks flitigt med vid hans besök i Mellannorrland – och säkert har du upplevt samma sak med många timmar i möten med Tor Bergner där han så gladeligen berättade om sina vandringsår – och Helmer Grundström, som vid några tillfällen under skogsarbetarveckan i Sollefteå läste sina dikter och jag sjöng hans tonsatta dikter.
Jag turnerade också i mitten av 70-talet med poeten Sölve Forssell; han var ju född i Lugnvik
och kom tidigt att börja som volontär för Nya Norrland i Sollefteå. Han debuterade med ”Liten svit för piccola o puka” och vissamlingen ”Några ord om Johansson” som skildrar vardagen för fabriksarbetaren i Ådalen. Jag spelade in hans visor 1992.
Jag fortsätter alltjämt mitt arbete med att åka runt i byarna med min gitarr: visstunder, hälsa på äldre och sjuka och med min gitarr försöka ge den glädje som jag ser ger friskheten tecken.
Jag fick häromåret Sparbankstiftelsen Norrlands kulturstipendium ”Musik i vårdens hus” som jag ansökte on och som beviljades. Jag besökte 100 vårdinrättningar/äldreboendens och mottogs mycket varmt – det här var bättre än medicinburken, sa någon.
Broder Tor Bergner minns jag ofta sa till mej att du skriver väl ned dina upplevelser. Det var sanna ord som jag tar till mej och försöker förverkliga.
Och naturligtvis vaknar glöden då jag får på din sida läsa så mycket som jag känner igen.
Inspirationen smittar av sej!
Jag hade häromdagen den 17 Mars ett musikcafé i Strömsund där jag framförde mitt program visor från skog och älv där jag framförde visor av och berättade om Emil Hagström, Helmer Grundström, Nils Ferlin, Dan Andersson med flera och det blev mycket fin stämning och lyckades fånga en hel del ortsbor som kom och närvarade.
Jag får framföra hälsning till din fru Birgitta Dahl. Ja vi var också på valturne i Örebro, Birgitta och jag, för 20 år sedan kom vi på, ja tänk va åren går.
Jag träffade Birgitta ifjol då vi tillsammans hedrade minnet av Ivar Nordlander, kommunalrådet i Sundsvall som efter sin bortgång fick ett eget torg i Skönsberg som vi tillsammans invigde den 12 mars i fjol.
Ivar skrev ju en hel del dikter som han sände mej och jag började tonsätta vilket han blev mycket glad över. Tänk att man ska bli visförfattare på ålderns höst! sa han. Jag satt hemma hos honom bara någon vecka innan han dog och det gladde honom mycket att få höra sin dikt inspelad av mej genom radio Västernorrland.
Jag har ju min yngsta dotter som följer i pappas spår och gärna sjunger visor.
Hon arbetar på fritidsgården här i Indal och en kväll ringde hon, för det fanns en bok som var ute på försäljning – hon trodde säkert jag var intresserad. Den hette ”Tolv moderna författare” utkommen 1953 (samma år som jag föddes) boken, som du nämner på din blogg! Jag blev mycket intresserad, och visst står de väl Ivar Öhman som redaktör, sa jag till min dotter!
Ivar Öhman hälsade jag på varje sommar då han kom hit till Indal. Han hade sitt sommarhus i Harvoms by, ch där träffade jag också Vilhelm Moberg 1969, denne store författare som jag fick skaka hand med och hälsa artigt på. Jag minns hur han kom åkande i en äldre Peugot med privatchaufför.
Jag var ju blott 15 år och umgicks med Ivars och Birgits barn som numera har huset i sin ägo.
Och med den anknytningen till Indal så tyckte jag det var mycket konstigt att man sålde boken på biblioteket. Man kan tycka att det vore en skatt för hembygdsgården att visa upp Ivars gärning då han var här i Indal så ofta. Nej!!! – den såldes!!! Och priset? Jag fick köpa den för 1 krona.
Bäste Enn Kokk, här kämpar vi med att försöka berätta historien, men hur ska vi få människor att förstå gärningen vi utför?
Det är med glädje jag kom in till din sida, för kanske en blogg kan vara medlet att göra visorna och poesin kända igen. Jag får så mycket entusiasm att fortsätta kampen för visans bevarande, vi hjälps åt, jag finns här som en stark förmedlare av visorna; kampsångerna och glöden tappar man nog aldrig.
Det vore trevligt att medverka vid något tillfälle i din närhet med mina program..
Sänder med några data över min person i bif fil.
Jag ska till veckan bege mej till Härjedalen med Dragspelskungen Jörgen Sundeqvist, från Ådalen. Ja dragspelet får inte heller glömmas.
Jag är redan inbokad för ett minnesprogram i Ådalen den 14 maj i år – det är ju 75 år sedan den tragiska händelsen. Kampen går vidare.
Jag får framföra varma hälsningar till er!
Och tack för din sida…
Lars-Åke Melin Indal 060-92046 070 5101300
larsakemelin@spray.se
http://trubadurens.tripod.com
http://hem.fyristorg.com/ytf.web
***
Trubaduren Lars-Åke Melin
Bor i Indal utanför Sundsvall, han har turnerat på heltid sedan
1973 med den Svenska visskatten. Lars-Åke har rönt stor uppskattning för sina tolkningar av Nils Ferlin, Dan Andersson, Evert Taube med flera
Lars-Åke har under åren medverkat i både Radio och TV samt spelat in två Lp-skivor, en kassett och en Cd produktion.
Programförslag:
Till bröderna i Klara! Klarakvarteren blomstrade författarna strömmade till Ifrån Norrland och annorstädes som Tor Bergner skulle ha uttryckt sej, han var ju en av de sista. Bergner som Melin träffade skjutsade runt och fick många muntliga minnen ifrån då han berättade om sina år i dessa kvarter…här sjunger Melin och berättar …
Dan Andersson 1888-1920
Jag väntar vid min mila och många av hans tonsatta visor, stämningsfullt levererade. Samtidigt nostalgi över en av våra största diktare.
Evert Taube 1890-1976
Hur många vet om hans anknytning till Norrland ?
Här sjunger och berättar Melin om lite udda visor av författaren,
men även visor som alla känner igen….
Visor från skog och älv
Melin tar fram texter skrivna av författare från Mellannorrland
Helmer Grundström, Sölve Forssell
Lars-Rune Larsson Emil Hagström för att bara nämna några,,,
Melins blandning
Nyare visor blandat med en kompott av visor som inspirerat mej genom
30 års turnerande
Visor och dragspelslegender
Ett program tillsammans med Dragspelaren Jörgen Sundeqvist
Jörgen Sundeqvist bor i Kramfors och är uppvuxen vid dragspelets ”Missisippi” Ångermanälven. Han är klassiskt skolad i USA under legendariske Anthony Galla-Rini. Vännen och mentorn Hans-Erik Nääs stöttade och skolade Jörgen från tidiga tonåren.
Hans repertoar är omfattande såväl som solist och i olika
konstellationer av musiker och instrument.
Jörgen har framträtt med symfoniorkestrar
och dragspelslegendarer från alla länder
För mer information:
larsakemelin@spray.se
http://trubadurens.tripod.com
060-92046 mobil 070-5101300
***
Några rader om Trubaduren Lars-Åke Melin.
Bor i Indal utanför Sundsvall. Började turnera på heltid 1973 med den Svenska visskatten i bagaget. Lars-Åke har rönt stor uppskattning för sina tolkningar av Nils Ferlin ,Dan Andersson Evert Taube med flera.
Även mindre kända Norrländska visdiktare har fått sina alster presenterade för en stor skara
människor, tack vare Melins forskningar tonsättande och trevliga och proffsiga framförande.
Meritförteckning
Sedan 1973 engagerad på heltid med verksamhet Kulturprogram
Invald i YTF Stockholm (yrkestrubadurernas förening)
Tv-program
* Café Sundsvall 1985 och 1987
Riksradioprogram
* Lunchmusik 1983
* Sverige i bitar 1984 med Kent Finell som programledare
där Melin representerade Medelpad o Ångermanland
* Gäst hos Gnesta – Kalle 1988
* En visstund 1991
* Många egna radioprogram
Skivor
* 2 Lp – skivor med folkmusik och sånger från Indalsälven och
Ljungans dalgångar där Melin bl. framför egna texter.
Stipendium
* Kulturstipendium från filmfonden ”Ådalen 31″ Bo Wideberg
* Landstinget Västernorrlands Kulturstipendium 1992
* Emil Hagströmplaketten 1992
*Sparbankstiftelsen Norrland arbetstipendium.2003
Övrigt
* Medverkat under alla Lyrikveckor i Sollefteå 1980-1990
* Turnerat i stora delar av vårt land men även Norge, Estland
* Deltagit i många utbildningar i dikt och visa
* Röst och talvård
*Medverkan vid visfestivalen vid Skuleberget 1984 och 1998
Dan Anderssonveckan Ludvika 2004
* Framfört många tusen arrangemang från 1973-2000
I snitt 200 arrangemang /år
Kassett
Bälgsvängarna 1985
Juliminne från Norrland 1992
CD
En vårvals till min vinteröverrock
Om ådalsdiktaren Sölve Forssell
Comment by Enn Kokk — 2006 03 19 14:37 #
Jag minns mycket väl invigningen av Ivar Nordlanders plats lördagen den 12 mars i fjol, också ditt framträdande. Jag minns att jag kände särskilt för dig, som måste använda de bara fingrarna, när det var så kallt!
Jag är ju själv uppvuxen i Juniskär söder om Sundsvall, och som gammalt FiB-ombud har jag också känt till, att Ivar Öhman kom från trakten. Jag och Birgitta bodde för övrigt över i det hus, där jag tillbringade mina yngre år, hemma hos vår dåvarande hyresvärd Kjell Nordin.
Både jag och Birgitta kände Ivar Nordlander, och Birgitta refererade ju också i sitt invigningstal till deras mångåriga samarbete.
Om mina kontakter med Tor Bergner – Broder Tor – och Helmer Grundström har jag ju redan berättat i den text, som du kommenterar. Jag kan tillägga, att jag också träffade Sölve Forssell och publicerade honom i Aktuellt i politiken, fast i lite mindre skala.
Comment by Enn Kokk — 2006 03 19 15:03 #
När Sölve skulle fyllt 80 den 28 dec 2003 hade vi ett minnesprogram om honom i Gagnef. Lars-Åke Melin kom också och var med. Rune Pär Olofsson hade skrivit en minnesartikel om Forssell. Salen fylldes av elva personer, vi var fyra som gjorde programmet, två fotografer, arrangörer, värdar, ja egentligen kom bara en peson. När vi firade Helmer Grundströms hundra kom tre personer och vi var tre som snodde ihop programmet, samma antal kom när vi firade Olle Svenssons hundra. När vi däremot erinrade oss Erik Nyhlén kom kanske 16, bl a två av hans barn.
Hälsningar
Erik Yvell i Gagnef
Comment by Erik Yvell — 2006 08 04 17:30 #
Hej Erik, vad roligt att få höra från dig igen! Alla de här personerna du nämner, Sölve Forssell, Helmer Grundström, Olle Svensson och Erik Nyhlén, påminner mig om min redaktörstid på Aktuellt i politiken (s), då jag ju publicerade dem alla, dig också!
Som du kanske har sett, om du hör till dem som någorlunda regelbundet läser den här bloggen, är det en publicistisk gärning jag är stolt över.
Comment by Enn Kokk — 2006 08 04 17:46 #
Om det vill sig kommer vi också att göra program om AnnSofie Lejefors, som i år varit död i tio år, samt om Anna Cederlund, svägerska till Erik Hedén; hon har varit död i hundra. En dotter till en elev åt Anna i Rumpdalarna berättade om henne på ett författarmöte i Horndal för många år sen.
Erik Yvell
Comment by Erik Yvell — 2010 04 10 18:38 #
Hej! Jag var på Hallstaberget i Sollefteå under Lyrikveckorna som ABF Mellannorrland anordnade på -80talet Helmer Grundström i åminnelse. Temat en gång var ”Överlever sången”, vilket vi också frågade oss under ABF-forum tiden bl.a i Sundsvall, en ödesfråga när det gäller arbetarrörelsen och kulturen tycks det mig.
Som vissångare och berättare får man sporadiska förfrågningar numera från det samlade organisationslivet. Jag är glad att jag understundom får frågor om att komma ut med ett program där jag berättar om min far förstepostiljonen och förtroendemannen Svante Lundkvist. Men jag frågar mig ”Överlever sången” nu som då?
Comment by Bosse Lundkvist — 2016 10 06 14:15 #
Till Bosse Lundkvist: ABF-forumet i Sundsvall var jag själv på – vi skrev utförligt om evenemanget i Aktuellt i politiken (s).
Jag och Birgitta skaffade vårt sommarhus i Öregrund 1969 och fann då, att Svante brukade hyra ett hus inte särskilt långt från vårt, faktiskt vid samma gata (strax bortanför den plats där nya Coop Konsum sen uppfördes).
Fast först träffade vi, om jag minns rätt, i Sunnanöbadet. Eftersom vi förstås kände varann den politiska vägen, hälsade vi och småpratade om ditt och datt, och det ledde också till att vi hade trädgårdsfika hos varann.
Sen försvann familjen Lundkvist från Öregrund, medan vi blev kvar, är så än i dag.
Comment by Enn Kokk — 2016 10 06 16:36 #
Vi firade 10 somrar i Öregrund, hos Hadar och Märta där vi hyrde ett hus på gården. Familjen fick fina somrar i Öregrund, mycket tack vare Erik Stålbergs familj. Erik, en elektriker bördig från Riddarhyttan som varit aktiv i arbetarekommunen i Öregrund under många år. Erik och hans fru Gerd blev fina sommarvänner och förtrogna, vid den då ej exploaterade Skinnäsviken utanför Öregrund där de hade sitt paradis.
Comment by Bosse Lundkvist — 2016 10 06 20:34 #
Till Bosse Lundkvist: Det var inte därför vi hamnade i Öregrund, men i Öregrund hade, visade det sig, flera av den tidens kända sossar sina sommarvisten. Ragnar Edenman, annars bosatt i Uppsala, hade till exempel sitt sommarställe här. Och minns jag inte fel, hade Bertil Löfberg sitt sommarställe på Gräsö.
Comment by Enn Kokk — 2016 10 06 21:01 #
Till Bosse Lundkvist och Enn och annan, apropå ABF och klarapoeter och den här tio år gamla tråden: nu i morgon, söndag 9 oktober, har Emil Hagström-sällskapet ett arrangemang i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. ”Att skriva för att leva” lyder rubriken. Det blir ord och ton av bland andra Ulf Johan Tempelman och Pierre Ström. Börjar visst 13.30.
Comment by HO — 2016 10 08 17:11 #
Till Hans O Alfredsson: Tack för tipset – själv är jag dock i Öregrund, dessutom krasslig.
Comment by Enn Kokk — 2016 10 08 22:09 #