Melodikrysset nr 42

21 oktober 2006 19:49 | Mat & dryck, Musik, Trädgård, Ur dagboken | 8 kommentarer

I torsdags kom vi ut till Öregrund igen. Jag parerade det kyliga höstvädret med att bjuda Birgitta på en rykande varm estnisk köttsoppa, seljanka. (Dess ursprung är med all säkerhet ryskt.) Jag har tidigare många gånger lagat en mer komplicerad seljanka efter den estniska kokbok jag äger, men nu använde jag ett lite enklare recept, som fanns i dagens DN.

Fredagen gick åt till trädgårdsarbete. Birgitta rensade och fyllde på ny jord i långa rabatten mellan grinden och huset. Själv klippte jag gräset – eller snarare alla nerfallna löv. Jag pulvriserar dem med motorgräsklipparen i stället för att kratta upp dem. Det ger bra näring. Och i rabatterna får löven ligga kvar över vintern; de ger bra skydd åt blommorna. Jag har berättat det för min ordfrontkompis Kjell Eriksson, både deckarförfattare och trädgårdsmästare. ”Folk krattar alldeles för mycket löv”, säger Kjell.

På fredagskvällen bjöd Birgitta på kokt kronärtskocka med egenhändigt tillrört läckert kryddsmör. Kryddorna – persilja, körvel, salvia, oregano och timjan – kommer alla från hennes stora kryddgård.

Lördagen började som vanligt med melodikryssande. Det var lätt i dag, men jag hann inte skriva någon bloggrapport förrän nu. Vi skulle nämligen till Östhammars ordfestival med bussen 11.25.

Till den återkommer jag.

Nu över till melodikrysset.

Jag skrev att jag tyckte nummer 42 var lätt.

Krysset började med temat till en film med en av mina pojkårs superhjältar, ”Stålmannen”.

Jag klarade bums till och med de någorlunda aktuella populärmusikfrågorna. Amy Diamond, hon med ”Dont Cry Your Heart Out”, har jag sett i TV; jag tror det var i ”Allsång på Skansen”. Andres Esteche med ”Olé, olé” kommer jag ihåg från Melodifestivalen (även om jag förstås inte minns att det var i 2004 års). Och går vi lite längre bakåt i tiden, var det mycket lätt att känna igen ABBAs ”Ring, ring”, vilket här gav mobiltelefon.

Mycket lätt var veckans klassiker, Brahms ”Nu i ro somna in”, som gav de kroppsdelar som ska påverkas, ögonlocken. Så också ”Broder Jakob” – även jag har förstås under folksoletiden i Nylands skola tränat att sjunga kanon med den.

Klassiska visor är också mitt bord. Åke Grönberg sjöng ”Tess lördan” av Jeremias i Tröstlösa (Levi Rickson). En annan klassiker var ”Drömmen om Elin”. (Fast det är ju egentligen ingen visa. Det är gammaldans. Sen satte Peter Himmelstrand ord till den.) Klassisk får man väl också redan kalla Carl Antons ”Överby-vals”.

Det de tillfälligt hopfösta nu (i ”Muckarpolka”) skulle slippa var order.

Mikael Samuelsson är även han representerad i våra skivhyllor, och den mest iögonfallande kroppsdelen hos Cyrano de Bergerac är förstås näsan.

Buslätt var en av Georg Riedels många Astrid Lindgren-tonsättningar, ”Sjöröver-Fabbe” ur en av Pippi Långstrump-filmerna, som gav ”yrket” sjörövare.

En slamkrypare – vet Eldeman det? – dolde sig bakom frågan om nationalsången. Finland och Estland använder sig nämligen av samma melodi i sina respektive nationalsånger. Men här måste man ha avsett Finlands nationalsång, ”Vårt land, vårt land” – svaret på landets myntenhet skulle nämligen vara euro, som Finland men ännu inte Estland har infört som valuta.

Egentligen borde jag inte ha kunnat svaret på TV-signatur-frågan; jag har nämligen aldrig sett ”Sex and the City”. Men svaret dök bara upp, plötsligt, i huvudet.

Jag behövde faktiskt inte googla en enda gång i dag.

Skrivet efter Emil i Lönneberga i TV (under Disney-dags före den klassiska Långben-filmen) samt efter middagen.

***

Om Google har fört dig hit i jakten på rätt svar i senaste melodikrysset, gå då i stället direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se, och bläddra dig ner till senaste lördag.

8 kommentarer

  1. Tack så mycket för hjälpen (som vanligt:) ) med de idag fåtal jag hade svårt för. Ursäkta om jag nu låter som en besserwisser som påpekar detta, men varför skrev du Brahms med kursiv stil? Jag var tvungen att dubbelkolla mitt kryss efteråt för att se om jag missat detta, men det fanns inga lediga luckor tack och lov. :) Ha en fortsatt trevlig helg och en kommande trevlig vecka och tack för hjälpen ännu en gång.

    Comment by Kenneth — 2006 10 22 0:48 #

  2. Detta har inget med ditt blogginlägg att göra. Jag måste dock ta tillfället att fråga dig som gammal klok sosse vad det är för vekhet inom vårt parti som gör att vissa människor inte orkar ställa upp för SSUs ordförande Anna Sjödin när hon har det jobbigt?

    Uppenbart har hon råkat ut för något som många ungdomar känner igen sig i. Vakter som ljuger ihop en historia för att klara sig undan misshandel och sitt bruk av nedsättande ord mot kvinnor.

    Jag har inte träffat en enda människa som tror att hon sagt det vakten påstår. Att hon blivit dömd i första instans är knappast konstigt eftersom ingen får rätt mot krogvakter.

    Jag tror ssu för en gångs skull kan bli viktig utifrån att flera ssuare känner denna maktlöshet som inte kan förstås om man inte varit där.

    Mängder med människor bär liknande erfarenheter. Vi måste göra något åt rättsrötan Sjödin och andra utätts för.

    Men även jag kan läsa .mellan raderna. När jag läser Sjödins starka brev till sina medlemmar anar jag att hon också möter ryggradslöshet och vekhet från tyckare likväl som från äldre partikamrater.

    Därav frågan. Vad är det som gör att representanter för ett så starkt parti som säger sig värna den utsatte beter sig illa mot en kvinna och inte oreserverat stöttar henne?

    Hon är stark nog att gå sin egen väg och slåss för sin heder. Att hon inte böjer huvud mot partiexpeditionen är utmärkt.

    Argumentet att det skadar SSU är inte särskilt relevant efter att generationr av ssuare från vänster och höger gjort allt dom kan för att sarga organisationen i media. Då är detta en västanfläkt i jämförelse och snarare något positivt för alla de som delar hennes erfarenheter.

    Jag har också sett åtskilliga åsikter mot Sjödin marinerade i patriarkal moralism.
    Det är inte klädsamt när det kommer från sossar.

    Så därav frågan. Varför har vissa i partiet så lätt att köra kniven i ryggen på henne och hennes viktiga erfarenheter. Istället för att i enlighet med sina ideologiska ideal stå rygg mot rygg när hon mobbas bla i media?

    mvh

    Fredrik

    Comment by Fredrik — 2006 10 22 1:34 #

  3. Till Kenneth: Kursiveringen av Brahms var en reflex. Normalt kursiverar jag namn, när de första gången förekommer i texten; det är en gammal journalistvana.

    Här var det dock ett misstag. I mina små kåserier om melodikrysset brukar jag i stället kursivera svaren. Jag blandade alltså ihop två principer.

    Comment by Enn Kokk — 2006 10 22 10:43 #

  4. Till Fredrik: Jag måste dess värre göra dig besviken. Jag har redan skrivit om Anna Sjödin och då på ett sätt som du inte kommer att gilla.

    I anslutning till vad jag skrev om skandalerna kring den nya högeralliansregeringen skrev Hans O Sjöström en kommentar, där han tog upp frågetecken också kring olika socialdemokraters (Lars Danielsson, Laila Freivalds, Ilmar Reepalu, Anna Sjödin) agerande.

    Jag upprepar inte hela mitt svar, men så här skrev jag om Anna Sjödin:

    ”Men socialdemokratins största bekymmer i den här genren är utan tvekan Anna Sjödin. Liksom du har jag en gång i världen varit helnykterist, och liksom du är jag det inte längre. Jag är alltså inte principiellt emot, att SSUs ordförande går ut och tar sig ett glas.

    Men oavsett vad hon sa till den där vakten, har hon och SSU-gänget som var tillsammans med henne betett sig alldeles oacceptabelt. Ingen med hennes uppdrag får försätta sig i ett sådant tillstånd på offentlig plats: bli redlöst berusad, gorma, hamna i slagsmål (vem det än var som började). Ett sådant beteende är inte rekommendabelt för någon annan heller, men om man är högsta valda representant för en orginisation, drar man skam och vanära inte bara över sig själv utan fläckar också den organisation man har valts att representera.

    Jag vet inget om förbundssekreterarens motiv, men jag känner honom – han heter Mattias Vepsä – som en person med radikala och bra åsikter. Kanske styrs han av SSUs nära förflutna, då falang stod mot falang och förbundet hotade att spricka. Mattias Vepsä var vänstersidans främsta namn i kompromissuppgörelsen med högersidan, vars främsta namn var Anna Sjödin. Frågan är om den gamla striden skulle ha flammat upp igen, om Anna Sjödin bums hade tvingats avgå.

    Och här finns pudelns kärna: Det är bara SSU som kan avsätta henne. SSUs ordförande har, liksom de övriga sidoorganisationernas ordförande, stadgeenlig närvaro- och yttranderätt (men inte rösträtt) vid partiets VU-sammanträden.

    I den situation som nu är kan bara Anna Sjödin själv lösa problemet. Hon kan meddela, att hon avgår. Det vore ett klokt beslut.”

    Det jag skriver om Mattias Vepsä syftar på att han försökte vinna tid.

    Efter det att jag skrev ovanstående, har ju också Anna Sjödin tagit ett första steg åt det håll jag förordade, tagit time-out i avvaktan på att rättsprocessen har gått vidare.

    Comment by Enn Kokk — 2006 10 22 10:53 #

  5. Du har alltså valt att tro på mediabilden av vad som hände. Du tror fullt och fast mer på vakterna och vittnen relaterade till dom än på den grupp ssuare som var där. Det gör mig förvånad och uppriktigt bekymrad.

    Jag har uppfattat dig som en klok man som har stark analytisk förmåga. Av ditt svar att döma blir jag helt riktigt besviken.

    Mest därför att du dömer henne för att hon satte sig i den situationen. Men har du aldrig funderat över om skeendet verkligen gick till som det beskrevs?

    Tänk om Sjödin inte var nämnvärt full. Tänk om hon och hennes sällskap var precis så tråkiga som dom beskriver sig i rätten. Tänk om vaktens brutala hantering av väninnan fick Sjödin att reagera. Tänk vidare om det hon möttes av var omotiverat våld och kränkande ord som hora, fitta etc. Ska hon acceptera det? Ska hon acceptera att hennes sällskap utsätts för våld och stryps?

    Tänk om poliserna som kommer till platsen ser hennes rödgråtna ögon och beskriver det som fylla. Och uppmanar henne att inte anmäla vaktens misshandel och kränkande ord? Och att offret vi sett bilderna på blir motanmält av den oskadade vakten som ljuger ihop en berättelse tillsammans med sina vänner.

    Kort och gott. Jag förvånas över att du inte kan se detta. Och jag förvånas ärligt än mer för ditt svar som inte innehåller mer än åsikten att man hamnar inte i en sån situation.

    Jag hade förväntat mig mer dimensioner i din analys än att troget följa mobbaren när en syster i arbetarrörelsen kränks.

    Det där med höger och vänster kan vi lämna utanför. Det är en gammal krigsskada i partiet att alltid dra in den dimensionen.

    Nåväl, jag önskade ett djupare reflekterande och ifrågasättande. Och det är kanske det som är svaret på min fråga. Det finns partister som ifrågasätter och stödjer men också de som följer mobben och kastar sten.

    Blev återigen uppriktigt förvånad av ditt svar.

    Comment by Fredrik — 2006 10 22 11:35 #

  6. För min del har jag åsikten klar. Hon har inget att skämmas för och ska inte lämna några uppdrag för att hon kränkts på krogen eller blivit utsatt för lögner.

    Nu har hon fått erfarenheter som är nyttiga i hur vakter, åklagare och polis håller varandra om ryggen. Det är riktig politik som betyder något för vanligt folk.

    Jag hoppas innerligt hon och SSU orkar. Men hon tycks vara en tuff tjej som inte viker.

    Comment by Fredrik — 2006 10 22 11:41 #

  7. Till Fredrik: Jag var inte där och tydligen inte du heller. Märk att jag gjorde en reservation för vad hon har eller inte har sagt till vakten – jag kan ju inte veta. Hur kan du veta vad som faktiskt har hänt?

    Min reaktion utgår från bedömningen, att människor som sitter i ledningen för en arbetarrörelseorganisation (det gäller alltså inte bara Anna Sjödin) mer än medborgare i allmänhet alltid måste se till att inte försätta sig i situationer, där deras vandel och moral kan ifrågasättas. Och jag har alltid kritiserat också socialdemokrater, när de inte har hållit måttet. Du kan hitta en rad exempel här på bloggen.

    Comment by Enn Kokk — 2006 10 22 12:22 #

  8. Tack för att jag fått ta din tid. Jag har fått din syn på saken vilket gjorde mig förvånad.

    Jag har suttit i rättssalen och följt förhandlingarna. Vilket jag också gjort i liknande fall tidigare.

    Det var klargörande och jag kan se hur vakterna ljuger och vrider sig för att anpassa sin historia till varandra. Det är i princip omöjligt att få rätt mot vakter. En rättsröta vi måste göra något åt. I detta fall lyckas Sjödins advokat göra det uppenbart att vakterna pratat ihop sig och ljuger. Det räcker ändå inte för att rucka deras trovärdighet.

    Jag är ledsen. Jag förstår inte vad det är för omoraliskt du anklagar Sjödin för.

    För min del ser jag och känner igen den djupa känslan av kränkning att inte bli trodd.

    Håll du på din linje. Men bli inte förvånad om det vid din sida står ett gäng efedrinstinna krogvakter som skriker hora och fitta till en ledare i arbetarrörelsen ackompanjerade av borgerliga ledarskribenter som inte var där men ändå gärna dömer och längtar efter att ge sig på nästa socialdemokrat.

    Jag tror du innerst inne känner dig obekväm i detta. Det skulle jag göra.

    Kampen går vidare. Detta är en oerhört viktig fråga för många människor. Sjödin är inte ensam.

    Comment by Fredrik — 2006 10 22 12:40 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^