Melodikrysset nummer 14 2018
9 april 2018 19:24 | Barnkultur, Film, Media, Musik, Resor, Ur dagboken | 7 kommentarerI lördags åkte vi till Stockholm, på födelsedagskalas för två barnbarn, så tidigt att jag inte hann göra Melodikrysset.
Vi kom tillbaka till Öregrund till kvällen, men kroppen är efter fallolyckan förra tisdagen i galopperande olag, så jag fick ett larmsamtal från Vårdcentralen i Uppsala, där jag lämnade prover i fredags – jag har fått ändra en smula på min medicinering, och på torsdag har jag tid hos min husläkare för generalinspektion. Den som då lever – när man som jag är 80, snart 81, vet aldrig – får se vad som behöver göras för att man ska klara sig ett tag till.
Men jag har en förstående och hjälpsam hustru, och jag vill ju så gärna få genomföra den resa till barndomens och ungdomens Juniskär och Sundsvall sonen, Matti, gav mig i julklapp.
Sent i går kväll fick jag i alla fall möjlighet att på nätet lyssna på Melodikrysset, och passande nog innehöll det en version av Magnus Ugglas ”Jag mår illa”, dock i huvudsak spelad i valstakt av Lennart Palm.
Det här greppet att som ljudillustrationer använda ovanliga versioner återkom i fler frågor.
Benny Anderssons ”Sunny Girl”, som ursprungligen gjordes av Hep Stars, fick vi nu höra med Göteborgs Symfonietta.
Och gamla kära ”All of Me” från 1933 gjorde Trazan och Banarne, det vill säga Lasse Åberg och Klasse Möllberg som spelade apa om till ”Ålfobi”.
En annan av Eldemans specialiteter är att som ljudillustrationer använda sådant som hör hemma i enhelt annat årstid än den vi aktualiter befinner oss i.
Redan i början av krysset spelade han Tove Janssons och Erna Tauros fina ”Höstvisa”, för säkerhets skull i en instrumentalversion med Roland Cedermark.
Vi fick höra också ”Lusse Lelle”, som ju hör hemma i perioden före jul. Till lussebullar behöver man hur som helst saffran.
Sen fanns där en del musik som jag aldrig har hört, men det är ju självförvållat.
”Sagas sång” från 2015 minns jag inte att jag tidigare har hört, men i det fallet var det ju ganska lätt att känna igen Lena Phs röst.
Däremot kände jag inte igen Ola (Svensson) eller hans ”Jackie Kennedy” från 2014. Den lät i och för sig inte oävet, men nyfiken som jag är började jag fundera över varför han gjorde den just då. Efter lite googlande kom jag fram till att det då var tjugo år sedan Jacqueline Kennedy dog, 1994.
Sjungande filmstjärnor är i och för sig ett samband, men nog tycker jag att dubbelfrågan om filmmusik var ganska krystad. Errol Flynn minns jag från filmer som ”De dog med stövlarna på”, men varken ”Lily of Laguna” eller filmen den ingick i, ”Lilacs of the Spring” från 1954, har jag hört/sett. Däremot är jag ganska väl förtrogen med Woody Allens filmer, till exempel ”Everyone Says I Love You” (1997), där Julia Roberts sjöng Fats Wallers ”All My Life”.
Med hjälp av de ledbokstäver jag hade var det också ganska lätt att se att det Herbert Von Karajan och wienerfilharmonikerna spelade var komponerat av Ludwig Van Beethoven.
Men när vi kom till veckans Evert Taube, spelade Eldeman förstås inte något av de vanligaste taubestyckena utan ”Ellinors vals” från 1923, här i en orkesterversion med Ulf Björlin som dirigent – och märk att Ellinor här är namnet på ett fartyg.
Åtminstone en lätt fråga fanns det också i det här krysset. Det är klart att jag genast kände igen ”Tusen och en natt” med Charlotte Perrelli, som dock när hon vann Melodifestivalen och sen Eurovision Song Contest med den, hette Nilsson i efternamn. Årtalet då hon gjorde det var 1999 och avslutades således med tre nior.
Och då finns det bara ett frågesvar kvar att redovisa.
Povel Ramels stämma är ju lätt att känna igen, men dessutom har Eldeman redan tidigare i Melodikrysset använt det Bunny Blom-material som förekom i dagens kryss: ”Min lilla söta Inga”, ”Anna, du kan väl stanna” med flera.
7 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Hej. Povel Ramel är Bunny Blom från det glada Fjuttitalet. Annars kan det inte bli Sunny girl. Ett trevligt kryss, som vanligt.
Comment by Bibi Öhrlund — 2018 04 09 20:03 #
Den som väntar på något.. osv. Tack för veckans kåseri. Men jag höll själv på att fastna i Povels alias. Det är Bunny Blom han kallade sig, annars ”rimmar det inte” med Sunny girl.
Ha det gott! Per
Comment by Per Wärmegård — 2018 04 09 22:35 #
Hej Enn!
Skall lodrätt 14 vara ålfobi?
Jag får det till apa.
Ha det så bra och krya på dej.
Mvh
Kerstin
Comment by Kerstin — 2018 04 09 23:36 #
Till Kerstin: Jag också. Men ibland skriver man fel.
Comment by Enn Kokk — 2018 04 09 23:51 #
Till Per Wermegård och Bibi Öhrlund: Så står det i mitt eget kryss också – det här var en felskrivning.
Comment by Enn Kokk — 2018 04 09 23:55 #
Hööru Enn!!!
Om man tar det lite lugnt kanske man kan uppnå högre ålder men det dä otyget att åka och handla på Coop å dylikt när man kan få det hemskickat verkar vara övermaga! Bete Dig som en äldre människa och använd det som är bekvämligt för en sådan!! Jag blir bara arg på att Du tro Dig vara 61. Själv är jag 68 och känner viss, jag säger viss men det är nog mer men jag försöker anpassa min fysiska aktivitet till vad jag anser mig orka. Lev väl men lev KLOKT!!!
Comment by Urban Sjölander — 2018 04 10 22:50 #
Till Urban Sjölander: Just nu sköter Birgitta handlandet – jag är inte fysiskt kapabel.
Fast så här års bor vi i Öregrund med kort gångavstånd till en stor och modern Coop-butik med ett mycket bättre utbud till exempel av fisk och charkvaror än någon Coop-butik i Uppsala har.
Det är Öregrunds största och mest välsorterade livsaffär, mycket bättre och större än ICA-butiken i hamnen
Comment by Enn Kokk — 2018 04 10 23:33 #