Blomfröer

9 mars 2006 13:48 | Prosa & lyrik, Trädgård | Kommentering avstängd

För ett bra tag sen var jag inne på Weibulls på Sveavägen i Stockholm och skaffade Weibulls och Bröderna Nelsons nya frökataloger. Jag ska hålla utkik efter Coops också.

Skalden Emil Hagström har skrivit en dikt om den längtan trädgårdsälskaren känner så här års:

WEIBULLS FRÖKATALOG

Till Weibulls sköna ängar
och Edens ljuva park
herr Gutenberg förvandlar
min trista ödemark.
Primula grandiflora,
Zinnia elegans,
Papaver och Physalis,
att såna blomster fanns.

Du magra årens öken
och tistelar därhos
– en libanesisk lilja,
en Saulinisk ros.
Mitt kärleksgräs må blomma,
mitt paradis jag såg
omkring min röda stuga
i vårens katalog.

Den som vill läsa mer av Emil Hagström rekommenderas den lilla vackra volymen ”Visor i Tidlösa” med träsnitt av Svenolov Ehrén och förord av Stig Sjödin (FiBs lyrikklubb, 1959).

***

I senaste numret av Hem ljuva hem trädgård (nummer 2 2006) finns en artikel om nya fröer. Många av de blommor som närmns där finns förstås tidigare i handeln, också i trädgården runt vår egen röda stuga i Öregrund, men det här handlar om nya varianter.

Två nya sorters Tagetes presenteras, men Tagetes tycker varken jag eller Birgitta om.

Astern Hulk ser maffig ut.

Prickig temynta (Monardia punctata), hela 80 centimeter hög, skulle jag kunna tänka mig att ha. Jag har redan temynta – i landet bakom Birgittas kryddgård – men alltså inte den här varianten.

Angelonia Serena Lavender – nja.

Ytterligare en akleja, Clementine Salmon Rose, presenteras. Vi har redan mängder av aklejavarianter runt om i vår trädgård; aklejan hör till de vackraste blommorna. Ett problem med den är att de olika sorterna korsar sig med varann och frösprids vidare och att man snart nog har svårt att komma i håg, var man har den ena eller den andra – om man nu alls har den kvar på den plats där man ursprungligen satte den. Men gärna ännu fler varianter av akleja!

Röd rudbeckia (Echinea purpurea) har jag i min rabatt längst bort i sluttningen upp mot berget ovanför tomten. Den nya sorten Indianer har en extra blomtofs à la indianfjädrar ovanpå, men den verkar mer udda än vacker.

Kornvallmon brukar föröka sig själv i min äldsta rabatt, den som ligger mot bergknallen nedanför syrenbuskarna vid gaveln till glasverandan. Här finns två nya sorter, Poppy Love Affair och Falling in Love, på förslag. Men vid mina år? Fast på vårarna händer det fortfarande, med hustrun.

Kantlobelian Rivera Mix? Jag tror inte det.

Luktärter är Birgittas specialitet; hon har dem bland annat klängande i nätstaketet mot Håkanssonsgatan och i en spalje vid ett av hallonsnåren. De är mycket vackra. Jag vet inte, om hon har fastnat för just Old Times, som presenteras här.

Vialen är en perenn luktärtsläkting. Här presenteras flamvialen Goldmine. Jag skulle gärna försöka, men jag har redan misslyckats med vial i två av mina rabatter, först den nära cykelstället, senast den bortanför talldungen.

En blomma som jag definitivt ska försöka skaffa mig är Fingerborgshatt (Penstemon digitalis Mystica), en perenn på 70 centimeter med lavendelrosa blommor och ett dekorativt rödaktigt bladverk. Läcker.

***

Utanför fönstret virvlar snöflingorna mot den fond tegelväggen på huset mitt emot bildar. Och grenarna på det svarta, kala trädet jag ser från fönstret till mitt arbetsrum är täckta av snö.