Norge: Høyre fortfarande större än Arbeiderpartiet. Småpartierna hotas av spärren

Resultat i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,3 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Försök har dock gjorts att bredda regeringen genom att i den ta in också de två mittenpartier, som regeringen har förhandlat med för att få majoritet i Stortinget för viktiga frågor som statsbudgeten. Av dessa partier har liberala Venstre sagt ja (och är på väg in i regeringen), medan Kristelig Folkeparti har sagt nej. Det här betyder att Kristelig Folkeparti, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, kan avgöra vilken politik Norge ska föra.

Fyra nya opinionsmätningar föreligger.

Norstats undersökning för Norsk Rikskringkasting publicerades den 4 december. I mätningen, som genomfördes 21-27 november, tillfrågades 939 personer:

Høyre 26,8 procent (+ 0,9 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,7 procent (+ 0,2)
Venstre 3,9 procent (+ 0,2)
Kristelig Folkeparti 4,6 procent (+ 0,4)
Senterpartiet 11,2 procent (- 0,5)
Arbeiderpartiet 25,8 procent (- 0,2)
Sosialistisk Venstreparti 7,1 procent (- 0,4)
Rødt 1,7 procent (- 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 2,9 procent (+ 0,2)

Opinion Perducos undersökning för Avisenes Nyhetsbyrå publicerades den 7 november.

Høyre 25,6 procent (+ 0,1 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,9 procent (+- 0)
Venstre 3,4 procent (- 0,9)
Kristelig Folkeparti 3,9 procent (- 0,1)
Senterpartiet 11,5 procent (+ 0,3)
Arbeiderpartiet 26,6 procent (+ 1,5)
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (- 1,3)
Rødt 2,5 procent (- 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 4,4 procent (+ 0,6)

Norfaktas undersökning för Nationen och Klassekampen publicerades den 9 december. I mätningen, som genomfördes den 4-8 december, tillfrågades 1.000 personer:

Høyre 27,5 procent (+ 0,5 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,6 procent (+ 1,0)
Venstre 4,7 procent (+ 0,2)
Kristelig Folkeparti 3,7 procent (+ 0,5)
Senterpartiet 10,2 procent (- 0,3)
Arbeiderpartiet 26,7 procent (+ 0,1)
Sosialistisk Venstreparti 7,0 procent (- 0,3)
Rødt 2,1 procent (- 1,2)
Miljøpartiet De Grønne 3,3 procent (+ 1,4)

Kantar TNS´ undersökning för TV 2 publicerades den 12 december. I mätningen, som genomfördes 21-27 november, tillfrågades 974 personer:

Høyre 26,6 procent (- 0,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,0 procent (+ 2,1)
Venstre 4,3 procent (- 1,6)
Kristelig Folkeparti 4,1 procent (+ 1,0)
Senterpartiet 9,7 procent (- 1,8)
Arbeiderpartiet 26,0 procent (+ 0,7)
Sosialistisk Venstreparti 6,9 procent (- 0,5)
Rødt 2,8 procent (- 1,1)
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent (+ 1,6)

Arbeiderpartiets problem består. I tre av de här fyra opinionsmätningarna är Høyre större. Fremskrittspartiet ökar i tre av fyra undersökningar, medan liberala Venstre, som ska in i regeringen, liksom Kristelig Folkeparti, som inte vill vara med, pendlar kring fyraprocentsspärren. I tre av fyra undersökiningar ligger också MDG under spärren.