En annorlunda men sevärd Robin Hood

14 november 2017 21:59 | Barnkultur, Film, Prosa & lyrik, Teater | 4 kommentarer

Walter Scotts klassiska äventyrsböcker ”Robin Hood” och ”Ivanhoe”, som delvis har samma agerande, läste jag i unga år i bokförlaget Sagas bearbetningar för barn och ungdom. Historien om Robin Hood har jag sen läst i bearbetningar av John O Ericsson och Howard Pyle. Jag har sett Robin Hood på scen, på Uppsala stadsteater. Och jag har sett ett antal filmversioner, bland dem förstås Walt Disneys.

Och nu har jag också sett Ridley Scotts amerikansk-brittiska filmversion från 2010, ”Robin Hood”, med Russell Crowe i titelrollen som Robin Longstride, som sen blir den mytiske Robin Hood. En mycket stark rollprestation gör också Cate Blanchett som änkan Lady Marion. Rollen som hennes blinde svärfar, Sir Walter Loxley, spelas av Max von Sydow.

Självfallet möter vi också, på väg hem från korståget till det heliga landet, Rikard Lejonhjärta (Richard I, Danny Huston), hans intrigante bror därhemma, prins Johan (Oscar Isaac) och även deras mor, Eleonora (Eileen Atkins), sheriffen av Nottingham (Matthew Macfadyen), den skurkaktige Sir Godfrey (Mark Strong) samt det följe av män som backar upp Robin Longstride när han blir Robin Hood, Broder Tuck (Mark Addy), Lille John (Kevin Durand), Allan A’Dayle (Alan Doyle) och Will Scarlett (Scott Grimes).

Men till stor del ger den här filmen en bakgrund till den historia som berättas, om det misslyckade korståget och det mödosamma och farofyllda återtåget mot den franska kusten mot England och vad som under tiden hände där hemma.

Bland dem som faller i strid finns den adelsman som är gift med Lady Marion, och innan han dör, tar han löfte av pilbågskytten Robin Longstride att denne ska söka upp hustrun och hans egen far – Longstride antar utmaningen och lyckas ta sig över till England. Och när han så småningom lyckas ta sig till ”sitt” hem, visar det sig att den dödes far och hustru gärna vill skylta med att ha fått hem den under många år bortavarande sonen/maken, detta för att det ökar skyddet för hem och egendom.

Fast så småningom blir Lady Marion uppenbart på riktigt attraherad av sin återfunne ”make”.

Jag minns mig aldrig ha hört den här versionen av historien om Robin Hood, och i den finns också andra figurer och händelser som jag inte minns från de båda grundberättelserna. Alltså blir jag osäker på om alla intriger och intrigmakare fanns med redan i Walter Scotts berättelser, som ju de flesta senare är bearbetningar av – men prins John har definitivt varit lika ond och svekfull även i dessa.

Striden på kanalkusten mot de invaderande fransmännen är praktfull – men var det nödvändigt, och är det trovärdigt, att låta Lady Marion delta i den, visserligen iförd rustning men ändå fälld ner i havet (och sen räddad därifrån av Robin)?

4 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

  1. Nu fick du mig också att undra vad Scott egentligen skrev. Jag tror bara jag har läst någon avkortad översättning.

    Comment by Dorothea — 2017 11 17 9:46 #

  2. Till Dorothea: Många av barn- och ungdomsklassikerna har vi alla läst i bearbetningar/förkortningar – dessutom var det länge sen vi gjorde det.

    Jag har, i någon av de många barn- och ungdomsversioner jag har läst av ”Robinson Crusoe”, till och med hittat någon formulering som klart har visat att något det syftade på har strukits.

    Comment by Enn Kokk — 2017 11 17 10:59 #

  3. Tycker den intressantaste delen i filmen var det som aldrig uttalades men som antyddes vara grunden till Magna Carta år 1215 (tydligen uttänkt av muraren, fritänkaren och fadern till Robin). I filmen framställs det som nåt slag grunddokument för demokrati och privat ägande som Johan i slutet av filmen vägrar skriva på. Dock handlade ju det faktiska historiska dokumentet mest om maktdelning mellan adel och kungamakt, allmogen var nog rätt så osynliggjord i en sådan process. Dock la det en grund för framtida parlamentariska reformer i England (och även för enclosurerörelse etc som ju både påskyndar kapitalismens framväxt och industrialiseringen i england).

    Comment by Erik — 2017 11 17 11:03 #

  4. Till Erik Lindell: Intressant – tack!

    Comment by Enn Kokk — 2017 11 17 12:15 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^