Mannen utanför borde kanske släppas ut ur arkivskåpet

23 oktober 2017 1:22 | Politik, Prosa & lyrik | 6 kommentarer

Kurt Salomonson är född 1929 och verkar nu med ålderns rätt ha slutat att skriva nya romaner. Men han var från mitten av 1950-talet och ända in på 1980-talet en vass och klarsynt arbetarförfattare och publicerades därför i Folket i Bilds folkbokserie, arbetade under en period även som reporter på tidningen Folket i Bild.

Han var också skribent i syndikalistiska SACs Arbetaren, vilket hade att göra både med att den här tidningen hade en alert både kultur- och samhällsbevakning och med att Salomonson själv var syndikalist.

Av det senare följde att LO och även en del fackliga och socialdemokratiska tidningar mer av organisations- än av sakskäl var kritiska mot Salomonson och hans böcker, men riktigt så illa var det inte som man kunde tro av ett inslag i dagens Babel i TV. Både ”Grottorna” och ”Mannen utanför” publicerades i FiBs folkbokserie – tidningen Folket i Bild och Folket i Bilds förlag ägdes av det socialdemokratiska Tidens förlag.

Jag hamnade själv tidigt i arbetarrörelsen genom att under 1950-talet länge vara ombud för Folket i Bild och folkböckerna.

När jag i slutet av 1950-talet som student kom till Uppsala och sen ganska snart blev ordförande för Laboremus och redaktör för Socialdemokratiska studentförbundets tidskrift Libertas, breddade jag föreningens verksamhet och också innehållet i tidskriften till att omfatta publicering av skönlitterära texter och recensioner av skönlitteratur.

I Libertas nummer 6 1960 och 1 1961 publicerade jag en jätteessä i två delar om Kurt Salomonsons författarskap, ”Arg ung man” respektive ”Idealism och realism”. Den som är intresserad kan hitta den ovan under Kulturspegeln, Prosa och poesi, Salomonson, Kurt.

Jag etablerade mig under 1960- och 1970-talen som en ganska ofta publicerad kulturskribent och politisk debattör, till exempel i Aftonbladet (där jag tidigare kände Jacob Branting och också lärde känna Karl Vennberg) och gamla Stockholms-Tidningen, där jag fick allt bättre kontakt med Thomas von Vegesack och Göran O Eriksson. Stockholms-Tidningens kulturredaktion bad mig till exempel 1962 att skriva en stor recension av Kurt Salomonsons ”Skiljevägen”. Det blev en mycket positiv recension, och den citerades sen i förlagets (Norstedts) annonser för boken.

”Sveket” (ursprungligen utgiven av Norstedts 1959) gavs ut i nyutgåva år 2009, den här gången av bokförlaget h:ström. Jag har den med dedikation från författarern: ”Till Enn med varma hälsningar Kurt”.

Den här nyutgivningen är glädjande, men varför ger inte Salomonsons ursprungliga förlag, Norstedts, ut alla Salomonsons viktigare böcker på nytt? Gärna då i sällskap med andra betydande svenska och utländska arbetarförfattare. Det vore ganska lätt att göra nytryck av Tidens förlags serie Arbetarberättare (där det också finns mycket sakkunniga författarpresentationer, skrivna av Lars Furuland) och sen utvidga serien till de bäst numren ur Folket i bilds folkbokserie samt böcker, till exempel några av Salomonson, ur Norstedts utgivning.

I dag skulle en sådan utgivning te sig ny och överraskande.

Och vet inte Norstedts och dess nya ägare vad det rör sig om för titlar (någonstans i deras källarlager), kan jag bistå med goda råd. Jag har koll på vad de nämnda förlagen har gett ut. Och jag är inte ute efter att tjäna pengar.

6 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

  1. Kan bara hålla med. Ska säga det till Kurt nästa gång jag råkar honom och Inez på Koppra här i Umeå där de numera bor. Men varför var Kurt på tapeten i Babel??

    Comment by Mats Rosin — 2017 10 23 10:51 #

  2. Hej Enn!
    En fotnot i sammanhanget är att Maj Sjöwall & Per Wahlöö i Mannen på balkongen låter Martin Beck läsa just Mannen utanför när han i inledningen besöker Motala under förevändningen att kollegan Ahlberg behöver hjälp men som i verkligheten är en sorts semester. Boken kom ut 1967 medan Kurt Salomonssons roman är från 1958, alltså inte direkt den senaste bestsellern. Någon teori om varför Sjöwall/Wahlöö lät Martin Beck läsa just Salomonsson på semestern?

    Comment by K-E Lindkvist — 2017 10 23 15:42 #

  3. Till Mats Rosin: Han var dagens objekt i den serie av bok/författarpresentationer som nu ingår i Babel. Programmet hade egentligen inte någon nyhetsutgångspunkt, men eftersom en av studiogästerna var en fortfarande aktuell arbetarförfattare, Kjell Johansson, passade det här porträttet väl in i helheten.

    Hälsa Kurt!

    Och ett tips till läsarna: Min mastodontessä om Kurt Salomonson finns också på google, ganska högt upp om man söker på Kurt Salomonson.

    Comment by Enn Kokk — 2017 10 23 17:05 #

  4. Till K-E Lindkvist: Jo, Salomonson och Sjöwall/Wahlöö kände varann, hade alla vänsteråsikter och utkom på samma förlag (Norstedts). Kurt Salomonson och Per Wahlöö jobbade båda på Folket i Bild – om samtidigt vet jag inte – och sen satt båda i redaktionsrådet för den Vänsterpartiet närstående tidskriften Tidsignal

    Comment by Enn Kokk — 2017 10 23 17:16 #

  5. Inte 1955-1956 väl? Tio år senare..

    Comment by Mats Rosin — 2017 10 23 21:05 #

  6. Till Mats Rosin: Du har alldeles rätt.

    Comment by Enn Kokk — 2017 10 23 22:46 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^